FA,
Jag hade faktiskt inte tänkt debattera mer med dig eftersom jag kände att vi stod allt för långt ifrån varandra och att du inte lyssnade på argument. Nu känns det dock som om du öppnar dig lite så då gör jag ett försök till.
När det gäller åldersskillnad så hade jag samma åsikter som dig när jag var i 30-års åldern och kanske lite längre. Men efter att ha varit ihop med en kvinna som var 13 år ynfre än mig själv i Sverige och fått tre barn med henne så lärde jag mig att det faktiskt inte var så märkvärdigt, människor har olika mognadsgrad och våra personligheter är inte identiska vid samma fysiska åldrar.
När jag sedan mötte min nuvarande fru och det skilde nästan 30 år mellan oss så var jag så att säga van vid en yngre kvinna och det upplevde jag inte som ett problem. Vi var mycket förälskade under det första året och det var till och med så hennes syskon spelade charader runt os med amors pilar. Vi var mycket lyckliga och sådana känslor går inte att spela. Jag inbillar mig inte att pengarna och tryggheten inte spelade någon roll men framförallt tände min fru på någon som agerade, inte var passiv hela tiden som hennes tidigare Thailändska man.
Alltså var vi lyckliga, hennes föräldrar tyckte det var underbart och alla hennes sju syskon önskade oss lycka till. Allt kändes ärligt och jag kände mig inte alls utnyttjad, det var tvärtom så att jag fick truga på familjen saker som jag tyckte de behövde. Mina barn i Sverige höjde något på ögonbrynen men önskade trots allt farsan lycka till.
Döm då om min upprördhet när jag uppfattar att du med flera dömer ut vårt förhållande och vår kärlek, säger att den inte är "äkta" och att det endast är pengarna som får henne att vara ihop med mig och att det bara är en tidsfråga innan hon lurar skjortan av mig. Jag tar mig nog friheten att själv bedöma om min kvinnas känslor är äkta eller inte.
När det gäller bakdörrar så är jag av den fasta åsikten att ett projekt man går in med en bakdörr på glänt tenderar till att gå åt helsicke just på grund av bakdörren, när allt känns jättejobbigt och man tror att det kommer åt helsefyr sitter man inte kvar utan smiter ut och räddar det som räddas kan. Hade man istället inte haft en bakdörr så hade man kämpat till sista blodsdroppen och kanske vunnit istället. Det har hänt mig, därför tror jag väldigt mycket på det, det må vara kvinnor eller företag same same.
Hoppas du respekterar dessa mina åsikter för jag vet var jag står idag vi 62, det är kanske det som gör oss till "tjuriga" gamla stötar ;D