Relationer, skilsmässor och underhåll

 
Och för att klargöra ännu mer. Jag har delad vårdnad om bägge mina barn. Dvs jag har ansvar för dem. Däremot har jag ingen juridisk rätt att träffa dem. Det gäller alla och det tycker jag man ska vara medveten om då man skaffar barn. Skaffar du barn med fel en person som inte har några moraliska betänkligheter så är du rökt!

Det är något som borde läras ut på sexualkunskapen i skolan! Det är mer effektivt än något hot om klamydia eller liknande!
 
Tyvärr verkat många ha missuppfattat den lagen. Soc. Förklarade i vilket för mig att den lagen gäller endast barnen. De har rätt att träffa sina föräldrar, föräldrarna har ingen umgängesrätt mot sina barn. Det kom som en chock för mig men så är det tydligen. Dessutom är det så i praktiken att även om min fd. Hade förlorat en vårdnadstvist och jag skulle få en dom på att jag ska ha dem varannan vecka så kan barnen helt enkelt låta bli att komma till mig i alla fall och ingen kommer att hjälpa mig att få ut dem från min fd.:s Hem och jag har ju inte rätt att bryta mig in och hämta dem. Jag läste en dom där det till och med var så att pappan vann vårdnadstvisten och fick 100% vårdnad. Mamman fick besöksförbud och var förbjuden att träffa barnen då hon ansågs vara skadlig för dem. Då kidnappade hon barnen med hjälp av en kvinnogrupp och gömde dem i Norrland ett år. Sedan togs en ny vårdnadstvist upp och hon vann eftersom barnen nu hade vistats så länge hos henne. En annan vanligare variant är att mamman anmäler pappan för att ha förgripit sig sexuellt på barnen. Det krävs inga fler bevis än en anmälan från mamman för att pappan skall förbjudas att träffa barnen på ett år under utredningen. Mamman får inget negativt ut av en sådan process oavsett om Det visar sig vara taget ur luften. Sedan har han ingen chans i en vårdnadstvist eftersom rätten skall ta hänsyn till var barnen spenderat mest tid. Det var den varianten jag befarade att min fd skulle köra så jag backade för att inte skada dem ännu mer.
Det finns domar åt andra hållet också, där mamman hindrat pappan att träffa barnen och förlorat vårdnaden helt.
Varje fall är unikt och ska utredas efter förutsättningarna.
Men pappor ligger sämre till generellt sett och finns det några ”lik i lasten” som brottsdomar eller missbruk är det som regel kört även hur duktig förälder man är.

Själv bedömdes jag inte vara det bästa alternativet för barnet, då jag började jobba redan kl. 05.30 och hade jourtjänst var tredje vecka, trots att det framkom stora brister hos mamman i ett tidigare förhållande.
Utredningen gav mig stora plus, men helheten vann för barnets alla behov.
Men det fungerade bra med varann helg och även mer tid över loven om jag var ledig då.
Nu bodde vi i samma kommun och jag skjutsade regelbundet till fritidsaktiviteter trots att jag inte behövde.

I pengar la jag väl ut minst det dubbla mot vad jag ”dömdes” till, ridskola, cyklar, kläder, telefoner, datorer mm, var en extra frivillig ”beskattning” jag drabbades av.
Mitt dyraste misstag var att köpa en ridhäst när flickan fyllde 13 år, den sög +4000kr/månad för mer än tio år sedan.
 
Och för att klargöra ännu mer. Jag har delad vårdnad om bägge mina barn. Dvs jag har ansvar för dem. Däremot har jag ingen juridisk rätt att träffa dem. Det gäller alla och det tycker jag man ska vara medveten om då man skaffar barn. Skaffar du barn med fel en person som inte har några moraliska betänkligheter så är du rökt!
Tyvärr är det inte den bild jag fått, men kanske du har rätt.
Är ämnet aktuellt och om jag minns detta så ska jag fråga när jag är åter på svensk mark. Har en god vän inom ”branchen”.
 
Det är väl ingen "rätt" att få träffa barn/barnbarn.
Det är väl något man måste ha gjort sig förtjänt av.
Jag har själv ett skilsmässobarn, och det har jag fått jobba hårt med för att hålla pappa-kontakten genom åren, mycket svett o tårar har runnit.....
 
Det är väl ingen "rätt" att få träffa barn/barnbarn.
Det är väl något man måste ha gjort sig förtjänt av.
Jag har själv ett skilsmässobarn, och det har jag fått jobba hårt med för att hålla pappa-kontakten genom åren, mycket svett o tårar har runnit.....
Jag har en motsatt åsikt. Jaganser att jag har rätt att träffa mina mindreåriga barn. Jag har ju faktiskt ansvar för att uppfostra dem till goda medborgare och om någon av dem får för sig att förstöra någon annans egendom så blir jag skadeståndsskyldig. Hur ska jag kunna ta detta ansvar om jag inte får träffa dem? Det krävs ju utomordentligt svåra omständigheter för att soc ska omhänderta barn och sätta dem i någon annans vård. Då ska du bevisligen vara skadlig för dina barn. Dessutom är det väl klarlagt hur viktigt det är för barn att växa upp med bägge sina föräldrar. Varför är det då så enkelt för en förälder att få barnen att förskjuta en förälder ivrigt påhejad av soc? Det kallas parental alienation på utrikiska och sociala myndigheter i andra länder har som rutin att vara uppmärksamma på detta i vårdnadstvister. Dock inte svenska sociala myndigheter för här har man kommit fram till att problemet inte finns...
 
Jag har en motsatt åsikt. Jaganser att jag har rätt att träffa mina mindreåriga barn. Jag har ju faktiskt ansvar för att uppfostra dem till goda medborgare och om någon av dem får för sig att förstöra någon annans egendom så blir jag skadeståndsskyldig. Hur ska jag kunna ta detta ansvar om jag inte får träffa dem? Det krävs ju utomordentligt svåra omständigheter för att soc ska omhänderta barn och sätta dem i någon annans vård. Då ska du bevisligen vara skadlig för dina barn. Dessutom är det väl klarlagt hur viktigt det är för barn att växa upp med bägge sina föräldrar. Varför är det då så enkelt för en förälder att få barnen att förskjuta en förälder ivrigt påhejad av soc? Det kallas parental alienation på utrikiska och sociala myndigheter i andra länder har som rutin att vara uppmärksamma på detta i vårdnadstvister. Dock inte svenska sociala myndigheter för här har man kommit fram till att problemet inte finns...
Än igen tror jag inte på din ”story” att du nekats träffa dina minderåriga barn i Sverige?.
Det brukas ju vara en grundpelare i svensk lagstiftning och även via FN konventioner.
Har du barn med en kvinna som flyttat från Sverige är det svårt att hävda svensk praxis.
Åter igen, vem har beslutat att du har tappat både rätt till att träffa dina egna barn och umgås med barnen?
Jag kan gå vidare med detta om jag får verifierbara detaljer via PM.
Kontakter finns inom området och sekretess är till 100%.
 
Jag har en motsatt åsikt. Jaganser att jag har rätt att träffa mina mindreåriga barn. Jag har ju faktiskt ansvar för att uppfostra dem till goda medborgare och om någon av dem får för sig att förstöra någon annans egendom så blir jag skadeståndsskyldig. Hur ska jag kunna ta detta ansvar om jag inte får träffa dem? Det krävs ju utomordentligt svåra omständigheter för att soc ska omhänderta barn och sätta dem i någon annans vård. Då ska du bevisligen vara skadlig för dina barn. Dessutom är det väl klarlagt hur viktigt det är för barn att växa upp med bägge sina föräldrar. Varför är det då så enkelt för en förälder att få barnen att förskjuta en förälder ivrigt påhejad av soc? Det kallas parental alienation på utrikiska och sociala myndigheter i andra länder har som rutin att vara uppmärksamma på detta i vårdnadstvister. Dock inte svenska sociala myndigheter för här har man kommit fram till att problemet inte finns...
Jag har ju träffat dig och båda dina barn och tycker det är helt förfärligt att läsa vad du går igenom och anser att du är en bra pappa och det här är helt förjävligt.
Hoppas det ordnar sig för dig.
Hade en barndomskompis som går igenom exakt samma som dig.
Han var här nere med sina barn i sommras direkt han sa till dom att sköta sig när dom var här sprang dom och ringde mamma som hotade med att hon skulle ta vårdnaden ifrån han etc.
Minsta lilla sak om bröderna bråka och han sa till sprang dom och ringde mamma.
Jag vet att du är en bra kille.
 
Ett mycket viktigt ämne på detta forum som bör få en egen tråd och inte försvinna i spekulationer om räntor.
Kan vi få den och alla inlägg flyttat till en tråd om relationer och skilsmässor.
 
Än igen tror jag inte på din ”story” att du nekats träffa dina minderåriga barn i Sverige?.
Det brukas ju vara en grundpelare i svensk lagstiftning och även via FN konventioner.
Har du barn med en kvinna som flyttat från Sverige är det svårt att hävda svensk praxis.
Åter igen, vem har beslutat att du har tappat både rätt till att träffa dina egna barn och umgås med barnen?
Jag kan gå vidare med detta om jag får verifierbara detaljer via PM.
Kontakter finns inom området och sekretess är till 100%.
Jag känner till hans story och har träffat både han och hans barn och han ljuger inte!
 
Än igen tror jag inte på din ”story” att du nekats träffa dina minderåriga barn i Sverige?.
Det brukas ju vara en grundpelare i svensk lagstiftning och även via FN konventioner.
Har du barn med en kvinna som flyttat från Sverige är det svårt att hävda svensk praxis.
Åter igen, vem har beslutat att du har tappat både rätt till att träffa dina egna barn och umgås med barnen?
Jag kan gå vidare med detta om jag får verifierbara detaljer via PM.
Kontakter finns inom området och sekretess är till 100%.
Min fd fru är adopterad från Indien men svensk medborgare är hon ja (dessutom både katolik och protestant) hon bor med mina barn ca 1.5 mil från mig i samma kommun.
Ingen har beslutat att jag inte får träffa mina barn. De har själva sagt att de inte vill träffa mig och då har jag ingen rätt att träffa dem. Problemet här är att jag har alla skäl att tro att deras mor väldigt starkt har påverkat barnen att inte vilja träffa mig. Det enda skälet de någonsin har angivit är att de tycker jag är aggressiv och att de inte tycker om mig som person (ordagrant från min då 10 årige son).
När soc frågade dem på vilket sätt jag har varit aggressiv så har de svarat att jag blev arg en gång då jag stekte raggmunkar och skrek en del kraftuttryck för att sedan slänga raggmunkarna och steka nya. Jag ska även ha kastat ett tangentbord till en dator i golvet vid ett tillfälle då datorn låst sig i ett olyckligt skede. Tydligen blev de rädda för mig då. Jag har något svagt minne av att det faktiskt kan ligga till som de sagt beträffande raggmunkarna och tangntbordet men jag vill å det bestämdaste minnas att de snarare tyckte det var roligt än att de blev rädda men jag kan ha misstolkat det.
 
@brt666 lite känns det som flytta ner, vi tar en öl och skit i resten.
Men samtidigt är det dina barn, fan hade min kärringen ens sagt något liknande hade hon fått en spark i nyllet.
Ung jävlarna hade fått en utskällning men det är ju jag.
Hade en jävla kärring hotat mig med det du beskriver så vete fan och ungarna skulle vara glada om jag ens betalade en betongklump åt dom.
Hade ungen vart över 14 hade han fått en rejäl smäll dum som jag är och i det stora hela så hade dom kunnat dra åt helvette
 
Att ha blivit arg framför barnen och gjort något korkat är starkt att erkänna. De flesta av oss har nog någon gång gjort något korkat framför barnen som missuppfattats. Vill man påverka barnen till att tycka illa om den andra föräldern och inte har några skrupler så är det inte så svårt, bara att börja belöna barnen varje gång de är elaka mot mamman eller pappan och se till att de får som de vill utan uppfostran. Lova guld och gröna skogar om de vägrar åka till den andra föräldern.

Helt plötsligt så är den föräldern som faktiskt försöker uppfostra barnen den "elaka". Enligt en barnpsykolog jag pratade med för många år sedan fungerar det utmärkt i praktiken och fortsätter föräldrarna eller ena föräldern att tvinga barnet att välja kommer det till slut att ta avstånd från en förälder bara för att få "lugn och ro".

Försök att få hjälp i t. ex. pappavarför @brt666 , skaffa en bra advokat som du är nöjd med (byt direkt om du inte är nöjd!!) och var ärlig om allt. Jag hade en sjukt bra advokat i min första vårdnadstvist som gjorde egna utredningar och dessutom en helt färsk biträdande jurist som bistod och hon gjorde ett riktigt bra jobb.

Låt det bara inte konsumera dig helt och dra ner dig under många år. Sett allt för många som gått under totalt i mångåriga tvister, jag höll själv på att göra det. Konstanta förhjulspunkteringar innan jobbet, "anonyma" anmälningar på rad, skadegörelse och mycket mer i samband med min andra vårdnadstvist fick mig att förlora allt från hälsan till ekonomi. Oturligt att det sammanträffade med just en vårdnadstvist ^^.

"såg precis Jonas inlägg"

Lite det jag var inne på, flytta ner och lägg det bakom dig om det blir för mycket. Låt det aldrig gå för långt.
 
Och nu betyder det inte att jag är kvinnomisshandlare jag är lika beredd att ge männen här en spark i nyllet med jag är HEN!! ;)
Har aldrig slått en kvinna, misshandlat flera män men jag kan göra undantag och i ett sådant fall hade kärringjäveln fått stryk.
 
Jag är ingen curling förälder heller ingen aga förälder men man lyssnar när jag säger till, min son vet det och jag tål inget annat!
Skall han borsta tänderna skall han göra det, skall han gå och sova skall han göra det, skall han göra läxan skall han göra det.
Det finns inga om och män, det är inte ens några problem, finns ingen unge som har något att sätta upp emot mama och pappa!
Sitt spela i-pad istället så knäcker ja skiten värre än så är jag inte.
Låter jag som sträng förälder men dom som känner mig vet att jag är väldigt kärleksfull men det finns inte i min värld att ett barn bestämmer och gör som han vill.
 
Att fly från problem är inte ultimat, hade min dotter uttalat att hon inte ville ha med mig att göra skulle jag bli ledsen, speciellt om jag inget gjort. Personligen hade jag kämpat för rätten till mitt barn om jag visste att jag gjort rätt i livet.

Håller helt med. Men i alla fall i mina ögon då jag tyvärr har gått igenom ett helvete själv och sett folk som haft det värre... Det finns en gräns, till slut kan du inte "vinna" längre för du är inte ens dig själv. Folk som kämpar till de hamnar på gatan eller psyket har liksom förlorat på alla sätt. Vet flera från pappavarför och även gamla föräldrajouren som ej orkade in i det sista och valde att avsluta sina liv.

Jag tycker att det sätter extra press på många som hela tiden får höra från folk att man har oändligt med energi när det gäller sina barn, att man orkar göra allt, det finns inte att ge upp osv. När många redan mår skit mitt i allt så känns det ännu sämre när orken tar slut och du känner dig som en jävla pissmänniska som inte har den energin som alla andra pratar om.
 
Jag har faktiskt lagt det bakom mig men det blossar upp ibland som nu senast med yngsta grabben när han ville byta skola för 3:e gången på 1 år. Jag måste ju skriva på sådant eftersom jag är vårdnadshavare och jag sa ifrån och tyckte han måste lösa de eventuella problem som finns istället för att byta skola hela tiden (han ville inte ange något skäl till varför han ville byta). Det slutade med att han sa en massa grova saker till mig och min sambo och att han inte ville att jag skulle vara hans vårdnadshavare. Sedan dess har jag låtit bli att kontakta honom för att han ska slippa kläcka ur sig fler saker han förmodligen kommer att ångra och kanske skämmas så mycket för så att han tycker det blir för jobbigt att ta kontakt när han blir äldre.
Jo. Jonas jag hade gärna flyttat ned men jag måste ha något att försörja mig på och just nu trivs jag rätt bra med mitt jobb men det är rätt turbulent så saker kan förändras fort.
 
 
 
Tillbaka
Topp