Varför har jag/vi (på forumet) valt att bosätta oss i Thailand?

[Pjodd]

Denna tråd är till för oss som valt/vill välja Thailand som vår slutliga destination, så vi kan diskutera och stötta varandra med tips och idéer samt andra konstruktiva riktlinjer.
Ni som har valt att inte göra så, vänligen hålls er borta från denna tråd, då ingen gott kommer att komma från er.

Ur mitt perspektiv så var mitt första möte med Thailand när dörrarna öppnades på Phuket International och jag klev ut i "vinterpäls" (blek som få från februaris vinterkyla hemma) och kände värmen och den tropiska fukten som slog mig i ansiktet och kroppen. Wow, min första solsemester under vår vinter. Det var magiskt!

Jag blev helt tagen och ville inget annat än att slippa den Skånska "vintern" med allt den innebär.
Det var fas 1. Nu har jag andra värderingar.

Var vill jag bo när jag når den respektabla åldern 65+ och varför?
Jag insåg ganska snabbt att Sverige inte var ett alternativ, då det kommer att bli svårt att klara sig på en pension som man eventuellt kommer att få.

Säkerhet:
Har funderat på olika platser att avsluta mina år. Sydamerika har florerat i mina tankar, men seriöst, måste jag hålla mig inomhus när mörkret faller på? Sverige är inte det trygga landet som tidigare. Men i Thailand känner jag mig trygg. Jag känner mig trygg här, förmodligen för att jag inte bor i Pattaya eller Patong men alla länder har sina områden där man inte borde vistas.
Hellre hundar som skäller på en när man går på gatorna på natten än en "Nisse" som rånar dig.

Klimat:
Heh, ja, vad ska man säga här? Jag gillar inte snålblåst och underkylt regn. Det är dock faktist rätt skönt med "vinter" i Isaan när det blir kyligt på nätterna (ner till hela 15 grader vissa nätter).
Klimatmässigt var Phuket en plåga med fukten året runt.

Inkomst:
Ja, ingen klarar sig utan pengar naturligtvis. Men om man i arbetsför ålder skapar rätt förutsättningar (att inte ha några lån, huset byggt med kontanta medel) så klarar man sig så mycket bättre på garanti pensionen här (om den ens kommer att betalas ut när det är dax) än om man hade stannat kvar i Sverige med huslån, billån och massor av andra amorteringar.

Det går även att bygga upp en form av verksamhet som genererar pengar när man fysiskt inte klarar av att göra det själv. Nyckelordet är att göra det medan man kan!

Hälsa:
Här hoppas jag att ngn kan inflika med alternativa idéer hur man kan lösa detta. Själv så struntade jag i försäkringar tidigare o nu har jag fullgod försäkring tack vare att jag "gifte in mig rätt". Väljer vi Europa som vår slutliga destination så slipper vi tänka på denna biten.

Vad mer?:
Fyll gärna i med goda tips på hur och varför vi valt att bosätta oss här.

Jag har inte svaren på allt, men jag vet att intellektuella diskussioner ger en trygg stämning i tråden med förhoppningen att den blir till hjälp för någon.

OT och meningslösa diskussioner kommer att raderas från tråden.
Meningsskiljaktigheter kommer att hänvisas till (det var ngn som startade en tråd där man kunde kasta bajs på varandra) en tråd som jag inte har länken till nu. Men vid behov så kommer den nog upp

 

[Anonyma]

Främsta anledningen att jag flyttade hit var klimatet, är frusen av mig och hatar verkligen höst och vinter i Göteborg.

Nu när jag har bott här ett tag så har jag fått många riktigt goda vänner och det finns inte på kartan att flytta till Sverige igen.
Fick fråga av en varför jag bor i Thailand och det korta enkla svaret är "för att jag kan".
Det finns nackdelar här också men fördelarna överväger, en sak jag gillar är att här funderar jag inte så mycket över politik, i Sverige går man å e småförbannad mest hela tiden.

Nu sitter jag å väntar på min dotter som kommer med bussen från Suvvan, hon ska vara här ett par v och det ska bli kul, bla åker vi till Koh Phangan en v ihop med kompisar från HH, bara en sån sak som att kunna ta bilen till ex Koh Samui känns väldigt lyxigt och jag skulle inte klara att bo i Sverige och åka hit på 3-4v semester, sicken ångest när man ska åka hem. Hemma för mig nu är Hua Hin och här trivs jag alldeles förträffligt.

 

[mackes]

Jag bestämde mig sent, jag var 57 när jag körde MC runt Sydostasien en sommar (Mer om det finns på min blogg). Jag hade tidigare i livet funderat många gånger på vad jag gjorde i Sverige, speciellt i November. Men så blev det jobb och familj och jag fastnade. Ända tills jag var färdig med familjen och började tröttna på jobbet.

Det var i huvudsak 3 saker som fick mig att ta beslutet, klimatet, människorna och pengarna. De andra länderna i Sydostasien var inte intressanta. Thailand blev valet med havet i söder och bergen i norr. Mitt första val för bosättning föll på Chiang Mai då klimatet är svalare och jag gillar MC.

Jag insåg att jag behövde en familj i Thailand och eftersom jag redan börjat tillbringa vintrarna i Thailand träffade jag snart min fru som blev en storvinst. Dock gick det inte att flytta på henne, jag försökte men hon var för beroende av sin familj och det blev Korat vilket jag faktiskt aldrig ångrat, 6 år nu.

Jag avslutade firman i Sverige och gav huset till barnen. Det tog tre år och på dagen när jag fyllde 61 flyttade jag. Jag bosatte mig i byn med frugan och bodde där ett halvår innan jag bestämde mig för att bygga. Det blev ett möblerat hus för 1,5 millar och en bil för en halv. Sedan startade pensionen och jag kunde leva på mycket små utgifter.

Jag skrev ut mig från Sverige och tog ut en pensionsförsäkring på kort tid med låg skatt för att ha min egen sjukförsäkring, jag litar inte på finans- och försäkringsbolag. Det blir en Sverigeresa varje år under högsommaren här (Mars-Juni) och för att uppleva den svenska våren, underhålla vännerna och familjen (5 barn och barnbarn). Bor gratis i barnens hus i Sverige.

Som sagt var finns mer detaljer på min blogg som du hittar länk till under min profil. Där finns ett särskilt kapitel om hälsan. Numera driver vi ett café i byn men det är en annan story.

 

[Anonym]

Jag också flyttade hit när jag var 57, alltså år 2008. Jag var nog "mogen" att ta mig för något annat, än bara sitta av resten av tiden hemma i Sverige. Hade varit aktiv inom idrotten alltsedan 12 års ålder, och de sista 26 åren som fotbollstränare. Fick tack vare idrotten lite annorlunda värderingar än många av mina kamrater där hemma i Sverige. Och det var ju tack vare det, som jag tog steget och tecknade en pensionsförsäkring runt 1982 redan.

Den betalades sedan ut under 10 år, mellan 55 till 65 års ålder. Så jag kände mig helt fri rean när jag var 55 år gammal, och visste att jag hade mitt på det torra resten av livet. Jag jobbade med 2 gamla kamrater alltsedan 1995, men 2007 började den kamraten som ägde bolaget, att prata om att flytta till Philippinerna, och i samma veva så tog en kompis med mig till Thailand första gången.

Klimatet fick mig att bara må bra, och glädjen i folks ögon här, både falanger som thai, var bara så gött att se. Så jag storgillade det hela. Träffade min nuvarande fru 2008, jag tog mitt pick och pack, och flyttade hit utan att tveka en sekund på vägen. Och än idag så känns det som ett helt riktigt beslut. Sedan kan man ju dryfta i oändlighet detta med var någonstans man skall bo.

Men vill man ha lördag hela veckan, och allting gå i uppfyllelse, och inget mer att drömma om, så skulle jag vilja bo typ nere i Ban Phae (Rayong). Men nu tycker jag också att det inte är helt fel att bo någonstans där jag trivs (Chaiyaphum, Isaan), och ändå ha drömmen kvar om havet. Så åka dit ner 1 eller 2 ggr om året, är mumma för våran del i vår familj.

Har nu bott här i 9 år i juli månad, så tiden rusar iväg, och jag känner bara för att tacka ödet för att mitt liv blev som det blev. Huvudsaken är att jag är nöjd i alla fall, och att min familj är nöjd med det livet som jag gav dom, och kund ge dom...

 

[Pjodd]

och jag skulle inte klara att bo i Sverige och åka hit på 3-4v semester, sicken ångest när man ska åka hem.

Ja eller hur!
Nu påminde du mig om när jag började åka på semester hit. Jösses vilken ångest när man kom hem till snöblasket och jobbet. Man ljög för sig själv hela tiden om hus snabbt tiden kommer att gå till nästa resa och tiden dit var bara en transportsträcka tidsmässigt. Hängde på forum och bara drömde mig bort hela tiden.
Det visade sig vara ett bra val för mig (även om somliga började tycka jag blev associal då jag inte längre gick ut och festade på helgerna) för jag samlade pengarna på hög och gjorde mig av med allt onödigt som kostade pengar.
Det blev fundamentet till att senare kunna lämna Sweden utan att behöva återkomma.

Idag så är vännerna avundsjuka på mig. Där sitter dom i sitt ekorrhjul med sina bil o huslån och får månaderna till att gå runt. 3-4v semester på sommaren och jubla när det kommer en helgdag i samband med helgen.
Har ni (nu tror jag förvisso att det är fel publik för denna fråga då jag anser er som intelligenta med mål här i livet) räknat på hur mycket pengar som används till rent skräp eller onödiga köp?

Jag ska förklara. Jag var ingen höginkomsttagare tidigare men när jag gick över och blev egen så började jag gå på olika ledarskapsutbildningar, personlighetsutveckling och allt inom den gebiten. Ett av seminarierna jag var på berättade en amerikansk föreläsare varför fattiga människor förblir fattiga. Det är så enkelt att fattiga (som fattig räknas den person där om inkomsten stryps, inte klarar sig längre än 2 månader) personer tröstar sig med att köpa massor av billigt skräp. Nu skriver jag skräp, men det kan handla om tex krukor som är på extrapris som man sätter ut i trädgården men som blir frostsprängda nästa vinter (kanske dåligt exempel men ni får tänka lite själva).

En annan mycket viktig (om inte den viktigaste) aspekten är vår "termostat" vad gäller pengar. Är vi vana att leva från månad till månad så programmeras vårt undermedvetna till denna vana. Det finns vetenskapliga studier om människor som vinnit storvinst på ngt spel och bara efter ett par månader så är dom fattigare än innan vinsten.
Det undermedvetna känner att detta är utanför vår bekvämlighetszon, och så kan vi inte ha det. Nu ska pengarna bort! Efter ett par månader så är pengarna borta och det undermedvetna andas ut med ahhh, nu är det som det ska igen.

Jag har ändrat min termostat och njuter av att ha befälet över mina val här i livet. Mitt mål var att bosätta mig i Thailand och trivs vansinnigt bra med det valet. Vägen dit har inte varit rak och enkel.
Tror jag vågar jämföra det med att styrketräna eller banta. Man får inte större muskler om man ligger i sängen och drömmer om en bättre kropp. Man måste skaffa kunskap om vägen dit och sätta mål, men framför allt "action", att verkligen göra det det som krävs.

Oj, det blev lite utöver det jag tänkte skriva, men det är faktist bitar som var väldigt viktiga för mig och min resa om hur jag kom hit och varför vissa av minna vänner som ville samma inte klarade av det.

 

[Pjodd]

Jag bestämde mig sent, jag var 57 när jag körde MC runt Sydostasien en sommar (Mer om det finns på min blogg). Jag hade tidigare i livet funderat många gånger på vad jag gjorde i Sverige, speciellt i November. Men så blev det jobb och familj och jag fastnade. Ända tills jag var färdig med familjen och började tröttna på jobbet.

Det var i huvudsak 3 saker som fick mig att ta beslutet, klimatet, människorna och pengarna. De andra länderna i Sydostasien var inte intressanta. Thailand blev valet med havet i söder och bergen i norr. Mitt första val för bosättning föll på Chiang Mai då klimatet är svalare och jag gillar MC.

Heh, ja är det inte "jobb och familj" (oftast frun då, för barnen växer upp o skaffar egna liv) som är den stora bromsklossen för många?.
Jag tröstade min svenska x-fru när jag ville skilja mig med att -Du kan väl åka till Gambia som alla andra singlar i din ålder Mitt tips är att INTE säga det, det gick inte hem kan jag säga.

Klimat, människor och pengar säger du. Jag vill lägga till säkerhet/trygghet i det.
Det är dessa 4 pelare som jag verkligen gillar här. På 4 pelare kan man bygga ett hus

Jaaaa det finns otrevligheter här också, vi blundar inte för dessa.
Men om vi gör en lista på dåligt/bra med Thailand och Sverige, och stryker det som är gemensamt för båda länderna så finns det (enligt mig) fler positiva punkter till fördel Thailand.

 

[Pjodd]

@Mr Newdawn
Härlig story.

Jag har inga erfarenheter i sporter som du har med fotbollen, men tänkt på hur man kan aktivera ungdomar eller åtminstone ngn. Jag återkommer till varför jag skriver detta. Det jag funderat på är att många barn är "födda på en moppe" och skulle inte en ung kille med en sponsors hjälp naturligtvis kunna bli duktig på speedway eller annan sport på 2 hjul?

Men det jag ville säga var att med din erfarenhet som fotbollstränare, är du inte lite intresserad av att samla ihop ett gäng barn och träna dom fotboll? Jag själv varken kan eller har kunskap i det men kan förstå känslan att se barnen utvecklas och bildar en gemenskap kring sporten så de senare i livet inte blir som somliga thaimän utvecklas till.

Det är min erfarenhet, att gör man ngn litet för samhället/byn så är man trygg och får hjälp när det behövs. Inte för att det ska göras som en egoistisk handling, nej. Men det blir så att säga en sidoeffekt av det hela.
Huvudsyftet är att få grabbarna (och tjejerna) att "hålla sig borta från gatan" (men det känner du till bättre än mig).

 

[Anonym]

Kul att du nämnde detta med idrotten och fotbollen. Faktum är att när jag kom hit 2008, så blev jag raskt kompis med en amris som heter Dan. Han var involverad i stort sett heltid med voluntärarbete som lärare på skolor i Khon Kaen-provinsen.

Han drog med mig lite överallt inom dessa skolor, studiedagar, idrottsdagar och fester. Det gick så långt då, när jag fortfarande hade "giftet" i mig med fotbollen, att jag satt och pratade med rektorn på en skola. Han berättade att hans bästa kompis var rektor på en stor skola som ligger runt 1000 meter ifrån där jag bodde i Chaiyaphum.. Jag berättade att det skulle vara skitkul att träna killar i skolan mer rationellt, göra dom så bra, så skolan fick en positiv genklang kanske i provinsen om allt gick bra.

Denne rektor tyckte detta var en kanon-ide´, han lovade återkomma.. Det dröjde 8 månader, så träffade jag honom igen, och DÅ när jag frågade rakt ut varför inget hände, så berättade han att hans rektorskompis INTE ville ha en falang på skolan som skulle göra jobbet som de fullständigt novisa lärarna kunde göra själva utan inblandning. Så de var inte intresserade, trots att jag erbjöd mig att göra detta helt gratis...

Så i Thailand i många stycken, så är det viktigare att rädda ansiktet på en fallerande lärare, än att göra något som faktiskt skulle gynna barnen PLUS skolans rykte också...

Efter detta, så skiter jag fullständigt i det hela, och känner att jag och fotbollen visserligen är goda vänner fortfarande, men jag vill inte ha den vännen varje dag knackandes på min dörr. Trivs nu 66 år gammal snart, med att INTE längre ha min dagliga gärning inom fotbollen.

 

[Pjodd]

Det var en tråkig story
Förstår att du inte ville ta upp träningen igen.

 

[suriya]

Bra initiativ att starta den här tråden @Pjodd

Jag började mitt liv i Thailand på Phuket precis som Pjodd. Thailand kändes rätt för mig redan från början, och så har det fortsatt. Känslan har dock ändrat sig en del genom åren sedan 2002.

I början såg jag i stort sett bara det fina, men vartefter jag har upptäckt de andra sidorna så har jag mer och mer sett fördelen med att fokusera på det som är fantastiskt och acceptera att jag inte kan göra så mycket annat med det dåliga än att låta bli att bidra till det efter bästa förmåga.

De två de saker som jag uppskattar mest med Thailand är nog klimatet och människorna. Jag tycker att thailändarna är mycket bättre på att leva än vad vi är. Jag tycker att vi snarare fokuserar på något slags bekymrat överlevnadstillstånd. Det finns naturligtvis både bra och dåligt med levnadssätten i respektive länder, och jag försöker plocka det bästa av båda världar. Jag känner att det genom åren har varit väldigt berikande att vara med och dela vardagen med med thailändarna, och det har även motiverat mig mycket till att fördjupa mig i språket.

Thailand är det land som hittills alltid har känts mest rätt för mig, och det är väl egentligen det viktigaste också kan jag tycka.

 

[Anonyma]

En av anl att jag trivs så bra här är att jag har detta bara 10 min bort, en del lyxlirare har det utanför dörren men men.
Jag skulle aldrig vilja byta bort det här, bara älskar att kunna åka ner på ett infall och frånvaron av Longtails, jetskiis och kineser gör att jag älskar det här stället.
Ta en go promenad, sola, bada eller sitta i skuggan under träden å spana och käka en god billig lunch. Ibland är livet lite extra gott och jag är grymt tacksam och ödmjuk över möjligheten att kunna bo här.

 

[Anonym]

En av anl att jag trivs så bra här är att jag har detta bara 10 min bort, en del lyxlirare har det utanför dörren men men.
Jag skulle aldrig vilja byta bort det här, bara älskar att kunna åka ner på ett infall och frånvaron av Longtails, jetskiis och kineser gör att jag älskar det här stället.
Ta en go promenad, sola, bada eller sitta i skuggan under träden å spana och käka en god billig lunch. Ibland är livet lite extra gott och jag är grymt tacksam och ödmjuk över möjligheten att kunna bo här.

Ser underbart ut, och du skriver väldigt fint.... Men du behöver väl inte vara så argsint då när allting ser så fint ut.. Grattis till ditt liv, ta väl vara på dig... Och var tacksam för att du funnit rätt ställe i livet då..

 

[Anonyma]

Ser underbart ut, och du skriver väldigt fint.... Men du behöver väl inte vara så argsint då när allting ser så fint ut.. Grattis till ditt liv, ta väl vara på dig... Och var tacksam för att du funnit rätt ställe i livet då..

Grattis

 

[Anonym]

Grattis

Tack skall du ha

 

[Pjodd]

En av anl att jag trivs så bra här är att jag har detta bara 10 min bort, en del lyxlirare har det utanför dörren men men.
Jag skulle aldrig vilja byta bort det här, bara älskar att kunna åka ner på ett infall och frånvaron av Longtails, jetskiis och kineser gör att jag älskar det här stället.
Ta en go promenad, sola, bada eller sitta i skuggan under träden å spana och käka en god billig lunch. Ibland är livet lite extra gott och jag är grymt tacksam och ödmjuk över möjligheten att kunna bo här.

Mmmm, nice!!! Riktigt nice!
Var är det? Söder om Hua Hin?

Jag älskar dessa öde stränder men får trösta mig med inlandet. Har inte råd att lösa 8 Rai på en sjust ö typ Koh Chang (som jag fått förkärlek till) eller en strandnära tomt.
Det är så livet ska levas. Vågar nog påstå (utan att veta) att du känner dig trygg om du skulle knalla hem på natten efter en fest hos ngn bekant? Att gå en morgon/kvälls promenad på stranden utan att fundera på vad som händer bakom ryggen.

 

[Atom]

Jag har bott i Thailand sedan 1998 och jag har alltid gillat Thailand, dock aldrig riktigt älskat det.

Jag hamnade här av en slump, men att jag inte skulle bo i Sverige var klart sedan länge. Jag har alltid älskat Sverige och gör det fortfarande, det är bara för jävla kallt för att jag ska trivas. Jag gjorde FN-tjänst i forna Jugoslavien under universitetstiden och en R&R till Kenya fick upp ögonen för varmare breddgrader. Gjorde min examensuppsats i Botswana och väl hemma så letade jag efter små exportinriktade företag där jag snabbt kunde komma ut. Efter ett drygt år fick/tog jag chansen men tanken var egentligen Taiwan där företaget hade mest kunder och jag träffat en trevlig studentska. Ett litet projekt i Thailand och de lägre priserna för bostad mm gjorde dock att det blev Thailand.

Vi åker till Sverige varje sommar, samt ibland över jul, och vi diskuterar till och från att flytta till Sverige men det känns ändå ganska långt borta. Har man lite pengar så är skolorna här överlägsna och de i övrigt lägre kostnaderna och skatterna gör att det går att lägga undan bra med pengar så ekonomiskt är det oslagbart och trots global warming är det ju fortfarande jävligt kallt i Sverige

Det finns alldeles säkert andra länder där jag skulle trivas ännu bättre men nu har jag snart bott halva mitt liv här, slagit rot och blivit bekväm. Jag reser i jobbet i övriga Asien 2-3 veckor per månad och det räcker gott och väl som äventyr för mig. En sommarstuga i Sverige om några år känns dock inte helt osannolikt.

 

[Anonyma]

Mmmm, nice!!! Riktigt nice!
Var är det? Söder om Hua Hin?

Jag älskar dessa öde stränder men får trösta mig med inlandet. Har inte råd att lösa 8 Rai på en sjust ö typ Koh Chang (som jag fått förkärlek till) eller en strandnära tomt.
Det är så livet ska levas. Vågar nog påstå (utan att veta) att du känner dig trygg om du skulle knalla hem på natten efter en fest hos ngn bekant? Att gå en morgon/kvälls promenad på stranden utan att fundera på vad som händer bakom ryggen.

Ja detta är 10km söder om stan.
Och ja känner mig mycket trygg, har gått hem på natten i bland och enda att tänka på är hundarna så letar alltid upp en pinne innan jag går in i värsta hund området. Utan pinne så kommer dom mot en och skäller och då måste man springa mot dem och jag bort dem ett par ggr men med en bra pinne så kommer dom inte nära.

 

[Nam Falang]

Kanontråd! Mycket bra läsning här.

 

[Anonyma]

Finns ju en tråd om varför falanger betalar extra men en sak jag verkligen älskar med detta land är den mycket bra service man kan få till extremt låga priser. Fick en spik i ett däck på bilen igår och punka, pumpa upp det och körde bort till en däckverkstad i närheten, ett riktigt proffs ställe med fina maskiner för däcksmontage och framvagns inställningar. 20 min senare åker vi därifrån med spiken borta och pluggat däck, ny ventilhatt då jag slarvade bort den gamla och kontrollerat och justerat ringtryck runt om. Allt till en kostnad av 100 baht.
Dyrt i Hua Hin?...

 

[Chevrolet-48]

Finns ju en tråd om varför falanger betalar extra men en sak jag verkligen älskar med detta land är den mycket bra service man kan få till extremt låga priser. Fick en spik i ett däck på bilen igår och punka, pumpa upp det och körde bort till en däckverkstad i närheten, ett riktigt proffs ställe med fina maskiner för däcksmontage och framvagns inställningar. 20 min senare åker vi därifrån med spiken borta och pluggat däck, ny ventilhatt då jag slarvade bort den gamla och kontrollerat och justerat ringtryck runt om. Allt till en kostnad av 100 baht.
Dyrt i Hua Hin?...

Oj så mycket som 100 bath betalade du kontant ?