Runt om i Asien

[Atom]

Under 2022 bestämde sig dottern för att plugga vidare i UK när hon tar sin examen 2024 och då bestämde jag och frugan mig för att, på prov, flytta till Sverige sommaren 2024. Jag har bott i Thailand sedans 19998, förutom 2004 då jag och frugan bodde i Hongkong. Jag har dock spenderat 1-2 veckor per månad i Kina varje år sedan dess. Jag tänkte att det kunde vara kul, mest för mig själv, att redovisa mitt sista år on-the-road och startade därför en tråd på det andra forumet.

Mycket av Asien, inte bara Kina, var tämligen nedstängt fram till slutet av 2022 så i början av 2023 reste jag mycket till våra "mindre" länder och tråden var därför tämligen intressant. Från januari till april var jag i Japan, Korea, Taiwan, Vietnam, Indonesien och Kina men redan i slutet av april insåg jag att nu blir det nog bara Kina resten av året. Intresset för att skriva vidare i min tråd dog alltså av och nu har jag, av diverse anledningar, slutat skriva på det andra forumet.

Vet inte hur mycket intresse det finns här för hotell och stålverk i Kina men här kommer det ändå komma några bilder framöver.

 

[Atom]

Kina hade en helt absurd nedstängning och under hela 2020 och fram till hösten 2022 var det 4 veckors karantän som gällde. Jag snittade nog på 3 Teams-möten per vecka under denna tid och kraven på att jag skulle åka dit växte. Internt snurrade det på rätt bra i Kina och efter några stora kontrakt under 2022 så kände jag att jag var tvungen att åka dit i slutet av 2022; dels för att visa våra kinesiska kollegor att Sverige bryr sig, men kanske väl så mycket för att visa mina svenska kollegor att det inte var så farligt.

Jag startade min visaprocess i september 2022 men det var ingen enkel process så fick mitt visa först i mitten av november. Det var en tid då Kina började lätta på karantänen och jag hade förhoppningen att bara sitta 7 dagar och kunna beställa mat och dryck. I november 2022 så hade Europa sedan länge slutat bry sig om Covid och till och med i Thailand hade folk börjat slappna av men på mitt flyg till Shanghai såg det ut så här.

Landade på Pudong vid 9 på kvällen. 2000-2019 så landade jag på Pudong i snitt två gånger per månad så flygplatsen kändes nästan som ett andra vardagsrum. Det här var dock annorlunda.

Efter en pinne 15 cm in i näsan och 3 timmars väntan så sattes jag, 5 västerlänningar och tre thailändare på en buss till Jiading, typ där Shanghais F1 bana ligger.

Var på hotellet runt 03 och efter ytterligare ett Covid-test och en dusch av klorid så släpptes vi in genom varuhissen. Korridoren var klädd i plast och vi vadade genom 10 cm av kalkgägga. Vi fick dock en burk snabbnudlar som jag gladeligen åt. I säng vid 4 och vid 7 väcktes jag av ett våldsamt bultande på dörren. Upp i kallingarna och en kvinna som skrek "mask on". Öppnade dörren och framför mig står 3 Ghostbuster som skjuter ett moln av alkohol och kalk över mig samtidigt som den lilla kvinnan kör ned en spatel en decimeter nedanför mandlarna innan jag ens vaknat. "Food" skriker hon och det ligger en liten plastpåse på golvet utanför rummet.

 

[Atom]

Efter den chocken så var det inte så illa, det var trots allt mat tre gånger om dagen, kall givetvis. Bortser man från 3 Covid-test om dagen, oftast ingen el och den ständiga oron att någon annan skulle testa positivt och vi alla skulle hamna i något nedlagd militärcamp i Tibet, så kunde det varit en tråkig semester.

Man fick bara öppna dörren tre gånger om dagen, annars fick man börja om karantänen. Det var ju inte så att det fanns någon anledning att öppna dörren oftare.

Jag var dock förberedd och lyckligtvis var det ingen kontroll.

För de som kommer ihåg så blev det stora demonstrationer i Shanghai och på fler platser så mina 7 dagar blev dessvärre 10 dagar. Jag hade dock fotbolls-VM, Pornhub och annan sysselsättning så vill inte påstå att jag led allt för mycket. Återkommer imorgon med lite aktuellare bilder.

 

[Berralund]

Mycket intressant tråd, tack! Jag har landat på Pudong en enda gång 2016, när jag skulle till varvet i Taizhou. Då såg det helt annorlunda ut och kryllade av folk. Kina är väldigt speciellt enligt mig, man kände sig övervakad hela tiden de 8 dagarna jag var där. En erfarenhet rikare men en gång är ingen gång, två gånger är två för mycket.

 

[Kycklingen]

Tack för en intressant tråd och fina bilder. Jag som var hemma eller på jobbet under pandemi tiden är det intressant att se och höra om andras erfarenheter.

 

[Atom]

Mycket intressant tråd, tack! Jag har landat på Pudong en enda gång 2016, när jag skulle till varvet i Taizhou. Då såg det helt annorlunda ut och kryllade av folk. Kina är väldigt speciellt enligt mig, man kände sig övervakad hela tiden de 8 dagarna jag var där. En erfarenhet rikare men en gång är ingen gång, två gånger är två för mycket.

Jag gillar kineser men hatar Kina. Jag var här första gången 1997 och sedan 2000 har jag nog gjort runt 400 reser hit och nog spenderat runt 2,000 dagar eller runt 5.5 år här, exklusive det år jag spenderade i Hongkong 2004 och där vår dotter förmodligen blev till. Några snabba bilder från kvällens middag.

 

[Atom]

Schysst utsikt och ovanligt blå himmel.

En av de bättre frukostarna i Kina.

Annars brukar det mest bli som gårdagens frukost, vilket inte heller är illa.

En liten återblick på min "karantänsresa". Jag släpptes ut när Covid-paniken var som allra värst med demonstrationer i Shanghai, en timme från vårt kontor i Suzhou. Det var skönt att komma ut i den relativa friheten och få återse kontoret för första gången sedan januari 2020. Bara en timme efter jag släpps ut var jag dock tvungen att ta mig till en testkur för ett nytt Covid-test. Jag hade testats 3 gånger om dagen i 10 dagar och tog ett nytt test precis innan jag släpptes ut men givetvis var det inte längre giltigt ute i "friheten".

Fick skaffa mig en kinesisk telefon för att kunna ta testerna samt ständigt bära med passet. Efter varje test var det ett par timmars nervös väntan på att appen skulle bli grön vilket krävdes för att komma in på kontoret, hotellet och restauranger. Det var inte så att jag var orolig att jag skulle testa positivt, jag hade Covid några månader tidigare i Thailand, oron var att någon av andra 50-100 personerna som mitt test blandades med skulle vara positiva. 15 dagar på en militärförläggning utan el och vatten ville jag helst undvika.

På promenaden hem från kontoret passerade jag en utomhusbar som visade fotbolls-VM i Qatar. Syns inte på bilden men väldigt många hade ingen mask, även i köpcentret var det få personer under 30 år som hade mask, lite förvånande med tanke på de hårda reglerna angående masktvång.

Kineser är väldigt intresserade av fotboll, trots att de inte är vidare bra, så alla matcher sändes live. Att de sände live var ett misstag för det gjorde att alla kineser såg hur absolut inga fans hade mask, och framförallt blev många förbannade när de såg Japans och Koreas fans fira utan mask. Och alla västerlänningar; de skulle ju vara döda enligt regeringens skräckpropaganda. Censorerna vaknade dock till efter ett par dagar och matcherna sändes med 15 minuters fördröjning så de kunde klippa in bilder av en nattsvart himmel varje gång publikbilder visades, skadan var dock givetvis redan skedd.

Så fort det visades bilder från kinesiska demonstrationer på CNN såg det dock ut så här på TV.

När jag kom fram till hotellet släpptes jag inte in, mitt Covid-test var mer än 8 timmar gammalt så jag var en enorm hälsorisk. Bara knata ned till testkuren igen och den här gången hade jag ingen kinesisk kollega med mig. Efter lite strul gick det dock vägen, även om jag fick använda nästan hela min mycket begränsade kinesiska vokabulär. Strängt förbjudet med fotografering men jag låtsades ta ett kort på den häftiga byggnaden i bakgrunden.

Efter mycket haglande släpptes jag in på hotellet trots att min app inte hunnit bli grön än, knalla runt ett par timmar i nollgradigt duggregn slapp jag gärna. Blev ett antal glas bubbel i loungen.

Jag var den ende gästen i loungen och beläggningen på hotellet var under 5%. Ändå fullt med personal.

 

[Berralund]

Schysst utsikt och ovanligt blå himmel.

En av de bättre frukostarna i Kina.

Annars brukar det mest bli som gårdagens frukost, vilket inte heller är illa.

En liten återblick på min "karantänsresa". Jag släpptes ut när Covid-paniken var som allra värst med demonstrationer i Shanghai, en timme från vårt kontor i Suzhou. Det var skönt att komma ut i den relativa friheten och få återse kontoret för första gången sedan januari 2020. Bara en timme efter jag släpps ut var jag dock tvungen att ta mig till en testkur för ett nytt Covid-test. Jag hade testats 3 gånger om dagen i 10 dagar och tog ett nytt test precis innan jag släpptes ut men givetvis var det inte längre giltigt ute i "friheten".

Fick skaffa mig en kinesisk telefon för att kunna ta testerna samt ständigt bära med passet. Efter varje test var det ett par timmars nervös väntan på att appen skulle bli grön vilket krävdes för att komma in på kontoret, hotellet och restauranger. Det var inte så att jag var orolig att jag skulle testa positivt, jag hade Covid några månader tidigare i Thailand, oron var att någon av andra 50-100 personerna som mitt test blandades med skulle vara positiva. 15 dagar på en militärförläggning utan el och vatten ville jag helst undvika.

På promenaden hem från kontoret passerade jag en utomhusbar som visade fotbolls-VM i Qatar. Syns inte på bilden men väldigt många hade ingen mask, även i köpcentret var det få personer under 30 år som hade mask, lite förvånande med tanke på de hårda reglerna angående masktvång.

Kineser är väldigt intresserade av fotboll, trots att de inte är vidare bra, så alla matcher sändes live. Att de sände live var ett misstag för det gjorde att alla kineser såg hur absolut inga fans hade mask, och framförallt blev många förbannade när de såg Japans och Koreas fans fira utan mask. Och alla västerlänningar; de skulle ju vara döda enligt regeringens skräckpropaganda. Censorerna vaknade dock till efter ett par dagar och matcherna sändes med 15 minuters fördröjning så de kunde klippa in bilder av en nattsvart himmel varje gång publikbilder visades, skadan var dock givetvis redan skedd.

Så fort det visades bilder från kinesiska demonstrationer på CNN såg det dock ut så här på TV.

När jag kom fram till hotellet släpptes jag inte in, mitt Covid-test var mer än 8 timmar gammalt så jag var en enorm hälsorisk. Bara knata ned till testkuren igen och den här gången hade jag ingen kinesisk kollega med mig. Efter lite strul gick det dock vägen, även om jag fick använda nästan hela min mycket begränsade kinesiska vokabulär. Strängt förbjudet med fotografering men jag låtsades ta ett kort på den häftiga byggnaden i bakgrunden.

Efter mycket haglande släpptes jag in på hotellet trots att min app inte hunnit bli grön än, knalla runt ett par timmar i nollgradigt duggregn slapp jag gärna. Blev ett antal glas bubbel i loungen.

Jag var den ende gästen i loungen och beläggningen på hotellet var under 5%. Ändå fullt med personal.

Väldigt intressant, tack än en gång! Ser fram emot fortsättningen, vad jobbigt med alla dessa pinnar upp i snoken.

 

[Jan Peter Hultgren]

Schysst utsikt och ovanligt blå himmel.

En av de bättre frukostarna i Kina.

Annars brukar det mest bli som gårdagens frukost, vilket inte heller är illa.

En liten återblick på min "karantänsresa". Jag släpptes ut när Covid-paniken var som allra värst med demonstrationer i Shanghai, en timme från vårt kontor i Suzhou. Det var skönt att komma ut i den relativa friheten och få återse kontoret för första gången sedan januari 2020. Bara en timme efter jag släpps ut var jag dock tvungen att ta mig till en testkur för ett nytt Covid-test. Jag hade testats 3 gånger om dagen i 10 dagar och tog ett nytt test precis innan jag släpptes ut men givetvis var det inte längre giltigt ute i "friheten".

Fick skaffa mig en kinesisk telefon för att kunna ta testerna samt ständigt bära med passet. Efter varje test var det ett par timmars nervös väntan på att appen skulle bli grön vilket krävdes för att komma in på kontoret, hotellet och restauranger. Det var inte så att jag var orolig att jag skulle testa positivt, jag hade Covid några månader tidigare i Thailand, oron var att någon av andra 50-100 personerna som mitt test blandades med skulle vara positiva. 15 dagar på en militärförläggning utan el och vatten ville jag helst undvika.

På promenaden hem från kontoret passerade jag en utomhusbar som visade fotbolls-VM i Qatar. Syns inte på bilden men väldigt många hade ingen mask, även i köpcentret var det få personer under 30 år som hade mask, lite förvånande med tanke på de hårda reglerna angående masktvång.

Kineser är väldigt intresserade av fotboll, trots att de inte är vidare bra, så alla matcher sändes live. Att de sände live var ett misstag för det gjorde att alla kineser såg hur absolut inga fans hade mask, och framförallt blev många förbannade när de såg Japans och Koreas fans fira utan mask. Och alla västerlänningar; de skulle ju vara döda enligt regeringens skräckpropaganda. Censorerna vaknade dock till efter ett par dagar och matcherna sändes med 15 minuters fördröjning så de kunde klippa in bilder av en nattsvart himmel varje gång publikbilder visades, skadan var dock givetvis redan skedd.

Så fort det visades bilder från kinesiska demonstrationer på CNN såg det dock ut så här på TV.

När jag kom fram till hotellet släpptes jag inte in, mitt Covid-test var mer än 8 timmar gammalt så jag var en enorm hälsorisk. Bara knata ned till testkuren igen och den här gången hade jag ingen kinesisk kollega med mig. Efter lite strul gick det dock vägen, även om jag fick använda nästan hela min mycket begränsade kinesiska vokabulär. Strängt förbjudet med fotografering men jag låtsades ta ett kort på den häftiga byggnaden i bakgrunden.

Efter mycket haglande släpptes jag in på hotellet trots att min app inte hunnit bli grön än, knalla runt ett par timmar i nollgradigt duggregn slapp jag gärna. Blev ett antal glas bubbel i loungen.

Jag var den ende gästen i loungen och beläggningen på hotellet var under 5%. Ändå fullt med personal.

Läste din tråd på grann forumet så sett det mesta av dina bilder innan. Men den tog abrupt slut och du försvann. Saknat dina inlägg på det forumet

 

[Atom]

Läste din tråd på grann forumet så sett det mesta av dina bilder innan. Men den tog abrupt slut och du försvann. Saknat dina inlägg på det forumet

Japp, är inte aktiv där längre. Jag startade den tråden huvudsakligen för mig själv, för att tvinga mig själv att ta lite bilder, vilket jag normalt sett är väldigt dålig på. Det kommer komma nya bilder i tråden allteftersom men jag åker oftast till samma 5-10 städer så blir ganska snabbt repetitivt.

Precis tillbaka från en sen lunch, mycket mail och skit att hantera då jag ska till Sverige nästa helg så tog en snabbvariant i varuhuset där hotellet ligger. Inget speciellt varuhus men som alltid i Asien i allmänhet, och Kina i synnerhet, är det enormt stort. Många svenskar tycker att Mall of Scandinavia är stort men det här är flera gånger större.

Givetvis finns det en H&M butik, eller snarare två, samt en Fjällrävenbutik, de är stora i Asien. Lite mer överraskande att hitta denna.

Under veckorna, när jag är med mina kinesiska kollegor, blir det alltid kinesisk mat men på helgen blir det oftast västerländskt. Blue Frog har hyfsad mat och en Goose Island IPA på fat är egentligen skäl nog att gå dit.

 

[Norrpilen]

Tack för att delar med dig...Intressant att läsa och se bilder. Fortsätt gärna..

 

[Atom]

Tack för att delar med dig...Intressant att läsa och se bilder. Fortsätt gärna..

Tackar, kul att mina inlägg uppskattas. De som är/var medlemmar på det andra forumet har kanske sett följande bilder tidigare men jag kör en liten "best of" från årets resor,

Vietnam var det första land i Asien jag besökte när Covid dumheterna började släppa. Vietnam är ingen stor marknad för oss men är tillsammans med Indonesien det land som växer snabbast så vi signade upp med en agent under slutet av 2022. Jag och frugan har varit gifta sedan år 2000 men hon har aldrig rest med mig på någon biz tripp. Nu passade det sig dock så bra att dottern hade en skolresa och det var en kort tripp så hon åkte med till Hanoi. Bilderna nedan är därför inte mina utan de hon tog när jag var på möten och någon kvällsbild då jag var med.

Jag lägger inte med några kommentarer men måste reka Hanoi. Jag har varit en del i Saigon (Ho Chi Minh City) tidigare och det är kanske en väl så trevlig stad, men Hanoi är riktigt coolt. Åker man som vi, i januari, blir man också överraskad över hur kallt det är i norra Vietnam på vintern.

 

[kurant]

Tackar, kul att mina inlägg uppskattas. De som är/var medlemmar på det andra forumet har kanske sett följande bilder tidigare men jag kör en liten "best of" från årets resor,

Vietnam var det första land i Asien jag besökte när Covid dumheterna började släppa. Vietnam är ingen stor marknad för oss men är tillsammans med Indonesien det land som växer snabbast så vi signade upp med en agent under slutet av 2022. Jag och frugan har varit gifta sedan år 2000 men hon har aldrig rest med mig på någon biz tripp. Nu passade det sig dock så bra att dottern hade en skolresa och det var en kort tripp så hon åkte med till Hanoi. Bilderna nedan är därför inte mina utan de hon tog när jag var på möten och någon kvällsbild då jag var med.

Jag lägger inte med några kommentarer men måste reka Hanoi. Jag har varit en del i Saigon (Ho Chi Minh City) tidigare och det är kanske en väl så trevlig stad, men Hanoi är riktigt coolt. Åker man som vi, i januari, blir man också överraskad över hur kallt det är i norra Vietnam på vintern.

Jag är där nu och känner igen några byggnader.

 

[Atom]

Jag är där nu och känner igen några byggnader.

Absolut en trevlig stad. Mycket bilder men som sagt, det var en annorlunda resa då frugan var med. Hon älskar att vandra runt och fotografera medans jag oftast saknar tid och dessutom saknar både intresse och talang. Vietnam har en intressant historia med en lång tid under fransk, och därmed katolskt styre. Saigon var viktigare men finns ändå lite fransk arkitektur i Hanoi.

Min väna hustru känner till mitt intresse för craft beer så givetvis hade hon hittat en brew pub.

Och efter det hade det blivit mörkt.

God mat har de också.

Sista dagen besökte vi "Uncle Ho's" mausoleum.

 

[Atom]

Den gamle Uncle Ho var väl ateist så intressant att området runt hans mausoleum kändes så religiöst.

Utanför området hade även gamle Josef fått sig en staty.

Egg Coffee är en stor grej i Hanoi och måste absolut provas. Efter ett par hundra år under fransmännen så var kaffe en stor grej i Vietnam. Både fransmän och jänkare hade dock en tendens att döda vietnamesernas kossor så det blev svårt att få sig sin cafe au lait. Vietnameserna är dock uppfinningsrika och ersatte mjölken med ägg, höns är trots allt mycket mindre än kossor och därför svåra att skjuta för fulla fransmän eller påtända jänkare.

Vi var i Hanoi veckan innan Tet, den vietnamesiska varianten av kinesiska nyåret, så mycket utsmyckningar.

Gamla Backpacker Street var sig dock lik.

Uncle Ho är ständigt närvarande.

 

[Atom]

Dags att avsluta Vietnam nu. Får återkomma med årets resor till Japan, Korea, Taiwan och Indonesien senare. Skulle kunna kasta in Maldiverna men det var oktober 2022 så det kanske inte räknas.

Vietnamesisk mat måste rankas i den absoluta världstoppen, ruggigt bra.

Bodde på ett schysst hotell (Hanoi är väldigt billigt jämfört med exempelvis Bangkok) så även frukosten var bra.

Precis som i Thailand så är mat viktigt och man kan äta var, och när, som helst.

Största förvåningen för både mig och frugan var nog att så mycket i Hanoi, Vietnams huvudstad, påminde om hur det ser ut i hennes lilla hemstad.

På vägen till flygplatsen såg man också att allt inte var lika pittoreskt som i vårt område.

 

[Atom]

Nästan midnatt här men försöker hålla mig vaken för att se Sverige spöa Estland. Käkade på en mexikanskt restaurang ikväll, jag vet - väldigt kinesiskt, och man bara måste gilla deras skylt vid ingången.

 

[Atom]

Sista inlägget för dagen. Tidigare brukade jag tillbringa helgen i Shanghai när jag behövde vara här över helgen. Efter en helg i våras då jag insåg att alla gamla expatsbarer jag frekventerat sedans 1998 hade stängt ned under Covid nedstängningen för att bli Subwayrestauranger eller milktea take-outs gav jag dock upp och spenderar numera helgerna i Suzhou. Suzhou (tidigare transkriberad som Soochow) är en gammal kulturell stad men vårt kontor ligger i den nya delen så det är där jag valt att bo. Så här ser det ut på vägen till restaurangen.

När man kommer till en bar i en asiatisk stad som heter Dubliners och annonserar Guiness så vet man att traktens engelskalärare utgör en stor del av klientelet och så är det även här. Rugby VM på TV så gott om svarta britter och vita sydafrikaner samt billig kinestappad västerländsk öl.

De har dock Brewdog på tap och även om den kostar 60 RMB (nästan 100 SEK) så är det värt en 20 minuters promenad.

Lokala tunnelbanestationen är inte helt lättuttalad.

Ribs på det som pre-Covid var Suzhous expatbar nummer 1. Med egenbryggda öl och bra mat har de dock blivit alldeles för dyra när alla västerländska och japanska samt koreanska företag flytt till Indien, Indonesien och Vietnam. Ett filipinskt band och bara 5 gäster går givetvis inte ihop sig så de är nog snart också stängda.

Och sedan var det dags att traska hem.

 

[Atom]

Jag tror aldrig jag varit så trött på att resa i Kina som jag är nu. Jag var inne en sväng på vårt kontor idag och upptäckte då en möjlig väg att aldrig behöva åka till Kina igen. Som legalt ansvarig för vårt dotterbolag i Kina tror jag att ett anonymt telefonsamtal till lokala partitoppen angående en check av vårt lilla bibliotek nog skulle göra mig persona non-grata för all framtid.

 

[Atom]

Ganska grönt och fint i södra Kina.

Ordentligt med byggnader inne i Guangzhou (Canton) dock.

Har kortat ned resan med en dag så flyger hem efter mötet i morgon. Skollov på fredag så åker hem till byn torsdag eftermiddag. Blir inte så många chanser när dottern går sista året på gymnasiet, IB-examen är ruggigt tufft om man vill ha bra betyg, 25 timmars plugg per helg ett minimum.