Corona viruset sprider sig

PeterSfa

Forumveteran
Hej

Såg precis på SVT nyheter att Sverige numera tillhör den grupp av länder i Europa som har drabbats minst när det gäller antal dödsfall under pandemin, Sverige låg sämre till vid den första vågen men nu under den andra vågen har ett antal länder som klarade sig bättre vid den första vågen passerat Sverige.

Så numera tillhör Sverige dom bästa i klassen undantaget våra nordiska grannar, som väntat anses Norge och Finland ha klarat sig bättre än Sverige bl.a p.g.a sin lägre grad av urbanisering, mindre utbyte och kontakt med kontinenten.

Mvh isan lover
Njae, det råkade vara fake news baserat på statistik som var felaktig.
Sverige låg inte bäst till utan låg exakt i medianen på 14-15 plats när statistiken sammanställdes korrekt.
Felet i den statistik du hänvisar till var att man valt fel startpunkt. Det är så det går när man har för bråttom ibland.
Tracking covid-19 excess deaths across countries

Eller korrekta siffror rakt av.
Listan på samma 30 länder som FCL (minus mikrostaten Liechtenstein), med Economists bättre data:

Bulgaria 272
Lithuania 258
Romania 206
Poland 184
Slovenia 182
Belgium 177
Portugal 170
Czech Republic 167
Spain 160
Britain 160
Italy 157
Croatia 146
Hungary 141
Switzerland 121
Netherlands 115
Austria 106
Sweden 106
France 101
Latvia 97
Slovakia 90
Germany 73
Luxembourg 58
Estonia 58
Malta 37
Greece 34
Denmark 23
Finland 16
Norway −2
Iceland −13
Cyprus −17
 

PeterSfa

Forumveteran
Njae, det råkade vara fake news baserat på statistik som var felaktig.
Sverige låg inte bäst till utan låg exakt i medianen på 14-15 plats när statistiken sammanställdes korrekt.
Felet i den statistik du hänvisar till var att man valt fel startpunkt. Det är så det går när man har för bråttom ibland.
Tracking covid-19 excess deaths across countries

Eller korrekta siffror rakt av.
Listan på samma 30 länder som FCL (minus mikrostaten Liechtenstein), med Economists bättre data:

Bulgaria 272
Lithuania 258
Romania 206
Poland 184
Slovenia 182
Belgium 177
Portugal 170
Czech Republic 167
Spain 160
Britain 160
Italy 157
Croatia 146
Hungary 141
Switzerland 121
Netherlands 115
Austria 106
Sweden 106
France 101
Latvia 97
Slovakia 90
Germany 73
Luxembourg 58
Estonia 58
Malta 37
Greece 34
Denmark 23
Finland 16
Norway −2
Iceland −13
Cyprus −17
Sveriges grannländer som skött sig bättre ligger däremot bättre till, dock inte Sverige.
 

Isan Lover

Forumveteran
Ja, bland dessa 14-17 miljoner är många bönder, antagligen några miljoner, som erhåller stöd och fått det många år innan covid19. Har kanske inget att göra med pandemin utan låga priser på världsmarknaderna. Alla med välfärdskort som de hade före covid19. Många får stöd pga regeringen eller provinser stängt ner verksamheter, såsom restauranger,massageställen, karaokebarer m.m. Har läst att de drabbade från turistnäringen är ca 2 miljoner pga av covid19, alltså långt från den siffran som du försökte få det till. Allvarligt nog och sorgligt för de drabbade.

Hej

Den officiella arbetslösheten är fördubblad ifrån normala 1% till 2%, men i den här gruppen ingår bara dom som är officiellt registrerade och anmälda som arbetslösa, uppbär arbetlöshetsersättning och är uppsagda ifrån större företag med avtal.

Mellan ca 40- 60% av Thailands befolkning uppges försörja sig via den inofficiella arbetsmarknaden, jobba med tillfällig anställning, säsongsarbete av olika slag, dessutom ingår inte heller dom ca 30% som är verksamma inom jordbrukssektorn i dessa 2% arbetslösa även om dom nu är utan jobb.

Detta gör att det egentligen saknas korrekta och aktuella uppgifter på antalet verkligt arbetslösa, men allt tyder på att just dom med tillfälliga oregistrerade anställningar har drabbats hårdast, i denna grupp ingår t.ex daglönare, handelsanställda, taxichaufförer, busschaufförer, mc taxichaufförer, massörer, turistguider, städare, gatuförsäljare, glädjeflickor, strandförsäljare, m.m och dessa ingår inte i statistikens 2%.

Före pandemin fanns det mig veterligen bara dom s.k välfärdskorten som stöd, efter det att pandemin slog till har flera andra olika stöd tillkommit och det enbart p.g.a pandemins effekter, så jag tycker att du undervärderar pandemins effekter, visst påverkas Thailand precis som alla andra länder negativt av pandemin, kanske t.o.m värre än många andra länder p.g.a sin ovanligt stora andel turistinkomster.

Mvh isan lover
 
Senast ändrad:

Isan Lover

Forumveteran
Njae, det råkade vara fake news baserat på statistik som var felaktig.
Sverige låg inte bäst till utan låg exakt i medianen på 14-15 plats när statistiken sammanställdes korrekt.
Felet i den statistik du hänvisar till var att man valt fel startpunkt. Det är så det går när man har för bråttom ibland.
Tracking covid-19 excess deaths across countries

Eller korrekta siffror rakt av.
Listan på samma 30 länder som FCL (minus mikrostaten Liechtenstein), med Economists bättre data:

Bulgaria 272
Lithuania 258
Romania 206
Poland 184
Slovenia 182
Belgium 177
Portugal 170
Czech Republic 167
Spain 160
Britain 160
Italy 157
Croatia 146
Hungary 141
Switzerland 121
Netherlands 115
Austria 106
Sweden 106
France 101
Latvia 97
Slovakia 90
Germany 73
Luxembourg 58
Estonia 58
Malta 37
Greece 34
Denmark 23
Finland 16
Norway −2
Iceland −13
Cyprus −17

Hej

Själv ser jag stora brister i den statistik du hänvisar till här och tycker att den är Fake News, här blandar man in hur många som hade covid-19 eller ej, hur olika länder registrerade covid-19 fall o.s.v det är ju helt ovidkommande när man ser till överdödligheten.

Överdödlighet tar ingen hänsyn till vad folk dog av eller om dom var registrerade covid-19 fall eller ej, det handlar bara om att jämföra antalet döda i ett land ett visst år jämfört med ett snitt av tidigare år, detta blir helt klart mycket mer rättvisande.

Så släng den här röriga, otydliga och ointressanta statistiken i papperskorgen.

Mvh isan lover
 

SatanG

Forumveteran
Hej

Den officiella arbetslösheten är fördubblad ifrån normala 1% till 2%, men i den här gruppen ingår bara dom som är officiellt registrerade och anmälda som arbetslösa, uppbär arbetlöshetsersättning och är uppsagda ifrån större företag med avtal.

Mellan ca 40- 60% av Thailands befolkning uppges försörja sig via den inofficiella arbetsmarknaden, jobba med tillfällig anställning, säsongsarbete av olika slag, dessutom ingår inte heller dom ca 30% som är verksamma inom jordbrukssektorn i dessa 2% arbetslösa även om dom nu är utan jobb.

Detta gör att det egentligen saknas korrekta och aktuella uppgifter på antalet verkligt arbetslösa, men allt tyder på att just dom med tillfälliga oregistrerade anställningar har drabbats hårdast, i denna grupp ingår t.ex daglönare, handelsanställda, taxichaufförer, busschaufförer, mc taxichaufförer, massörer, turistguider, städare, gatuförsäljare, glädjeflickor, strandförsäljare, m.m och dessa ingår inte i statistikens 2%.

Före pandemin fanns det mig veterligen bara dom s.k välfärdskorten som stöd, efter det att pandemin slog till har flera andra olika stöd tillkommit och det enbart p.g.a pandemins effekter, så jag tycker att du undervärderar pandemins effekter, visst påverkas Thailand precis som alla andra länder negativt av pandemin, kanske t.o.m värre än många andra länder p.g.a sin ovanligt stora andel turistinkomster.

Mvh isan lover

Det är inte alls bara större företag som registrerar sina anställda.

/ SatanG
 

Isan Lover

Forumveteran
Det är inte alls bara större företag som registrerar sina anställda.

/ SatanG

Hej

Ska man tro på dom uppgifter som Thailändska myndigheter presenterar så är det ett faktum att en stor del av befolkningen inte har registrerade arbeten som ger rätt till ersättning vid arbetslöshet, men självklart finns det säkerligen även en del mindre företag som har avtal och registrerade anställda, men officiellt så sägs ändå ca 40-60 % försörja sig på inkomster ifrån oregistrerade arbeten.

Mvh isan lover
 

PeterSfa

Forumveteran
Hej

Själv ser jag stora brister i den statistik du hänvisar till här och tycker att den är Fake News, här blandar man in hur många som hade covid-19 eller ej, hur olika länder registrerade covid-19 fall o.s.v det är ju helt ovidkommande när man ser till överdödligheten.

Överdödlighet tar ingen hänsyn till vad folk dog av eller om dom var registrerade covid-19 fall eller ej, det handlar bara om att jämföra antalet döda i ett land ett visst år jämfört med ett snitt av tidigare år, detta blir helt klart mycket mer rättvisande.

Så släng den här röriga, otydliga och ointressanta statistiken i papperskorgen.

Mvh isan lover
Hahaha, du förnekar dig aldrig i din propaganda.
Det du säger är helt ovidkommande, är mycket vidkommande när det gäller att få rätt siffror.
Eftersom överdödlighet inte är en exakt siffra då det inte finns någon som helst möjlighet att förutsäga vad dödligheten hade varit utan, måste man begränsa och kompenserar för trolighet som gör statistiken mer stabil, om än inte exakt eftersom den inte kan bli det.
Lägg märke till att det är inte Sverige som räknats om, statistiska modellen var säkrad och alla räknades om efter det.
Du är bara vrång för att du tyckte bättre om den andra bilden.
Den här statistiska metoden är mycket säkrare än den andra felaktiga.
Nej, jag slänger aldrig något av politiska skäl, det är bara sådana som du som sysslar med det.

Det är värt notera efter dina lösa påståenden att även Fredrik Charpentier Ljungqvist har räknat om de siffrorna som tidigare var publicerat, med den modellen som nu används. Han säger även att det initialt var fel att inte räkna överdödligheten från datum smittan bröt ut.
 
Senast ändrad:

SatanG

Forumveteran
Hej

Ska man tro på dom uppgifter som Thailändska myndigheter presenterar så är det ett faktum att en stor del av befolkningen inte har registrerade arbeten som ger rätt till ersättning vid arbetslöshet, men självklart finns det säkerligen även en del mindre företag som har avtal och registrerade anställda, men officiellt så sägs ändå ca 40-60 % försörja sig på inkomster ifrån oregistrerade arbeten.

Mvh isan lover

40-60% inte registrerade, tror jag inte på. Vem säger det?

/ SatanG
 

apknug

Aktiv medlem
40-60% inte registrerade, tror jag inte på. Vem säger det?

/ SatanG
Jo för fan, det är 40-60% av Thailand s befolkning som försörjer sig på oregistrerade arbeten plus 30% i jordbruket. Typ 90. % av befolkningen!

Lägger man till barn, ungdomar, studenter, sjuka,arbetslösa, samt för att göra det enkelt pensionerär plus de registrerade så har Thailand med jäkla procentuell befolkning.

Konstigt att ingen tror på vad han skriver, eller länkar till.
 

PeterSfa

Forumveteran
Vaccinationen enligt plan i Thailand.

"CCSA has reassured the public that the Department of Medical Sciences has already prepared the laboratory for inspecting the quality of the first batch of SinoVac, to make sure that the public will get a qualified vaccine. They will get the results in three days."

1614073747489.png
 

Acke

Forumräv
Man kan ju bara hoppas på att detta äger sin riktighet; då borde t ex Thailand släppa på resanderestriktionerna - men så har vi i o f sig dessa muterade varianter att se fram emot. :unsure:

" Artikeln i The Wall Street Journal är skriven av en professor Marty Makari vid Johns Hopkins School of Medicine. Så här avslutar han:
Några medicinska experter har privat instämt med mig att det inte kommer att återstå mycket covid-19 i april men har sagt åt mig att inte tala offentligt om flockimmunitet eftersom folk då kan lockas att släppa på försiktigheten och sluta skydda sig eller kanske vägra ta vaccinet. Men vetenskapsmän bör inte manipulera allmänheten genom att dölja sanningen. Samtidigt som vi uppmuntrar alla att vaccinera sig bör vi öppna skolorna för att begränsa skadorna av nedstängningar och långvarig isolering. Vi bör planera för en öppen ekonomi omkring april för att ge hopp åt dem som är förtvivlade och dem som gjort stora personliga uppoffringar."
 

Isan Lover

Forumveteran
40-60% inte registrerade, tror jag inte på. Vem säger det?

/ SatanG

Hej

Det kan du googla på om du vill, det finns mycket info om detta att ta del av, 1/3 av landets befolkning uppges vara verksamma inom jordbrukssektorn och där är vare sig majoriteten av ägarna, daglönare eller säsongsarbetare registrerade eller anställda med avtal som berättigar till a-kassa, det handlar om egenarbete och tillfälligt anställda.

Sen har du dom handelsanställda, taxichaufförer, tur busschaufförer, mc taxichaufförer, massörer, turistguider, städare, gatuförsäljare, glädjeflickor, strandförsäljare m.m som normalt inte heller är berättigade till a-kassa p.g.a deras anställning.

Men större butikskedjor och internationella företag har ju registrerade anställda med avtal som berättigar till a-kassa eller avgångsvederlag, men den stora majoriteten inom handeln i mindre butiker, på marknader och serveringar i byar och städer har inga anställda enligt avtal.

Mvh isan lover
 

Isan Lover

Forumveteran
Hahaha, du förnekar dig aldrig i din propaganda.
Det du säger är helt ovidkommande, är mycket vidkommande när det gäller att få rätt siffror.
Eftersom överdödlighet inte är en exakt siffra då det inte finns någon som helst möjlighet att förutsäga vad dödligheten hade varit utan, måste man begränsa och kompenserar för trolighet som gör statistiken mer stabil, om än inte exakt eftersom den inte kan bli det.
Lägg märke till att det är inte Sverige som räknats om, statistiska modellen var säkrad och alla räknades om efter det.
Du är bara vrång för att du tyckte bättre om den andra bilden.
Den här statistiska metoden är mycket säkrare än den andra felaktiga.
Nej, jag slänger aldrig något av politiska skäl, det är bara sådana som du som sysslar med det.

Det är värt notera efter dina lösa påståenden att även Fredrik Charpentier Ljungqvist har räknat om de siffrorna som tidigare var publicerat, med den modellen som nu används. Han säger även att det initialt var fel att inte räkna överdödligheten från datum smittan bröt ut.

Hej

Hur skulle det kunna bli säkrare att fastställa ett lands överdödlighet om man tar hänsyn till vad folk dog av och hur det reistrerades?

Om man rent matematiskt vill fastställa hur många fler som har dött under ett specifikt år jämfört med ett snitt av dom tidigare åren så saknar det ju helt betydelse vad folk dog av.

Det är ju hur många fler eller färre som dog totalt under det utvalda året oavsett orsak med jämfört med snittet dom närmast föregående åren som utgör om resultatet blir överdödlighet eller underdödlighet.

Mvh isan lover
 

Krungthep

Aktiv medlem

Isan Lover

Forumveteran
Hej

Här är lite uppgifter ifrån Världsbanken gällande Statistik över arbetslösa i Thailand, enligt Världsbanken finns det en del problem med den officiella siffran på 1-2% registrerade arbetslösa, det verkliga antalet är betydligt större.

First problem Some workers have unstable jobs.
In terms of work status, most workers in the agricultural sector, which constitutes nearly one-third of the labor force, are self-employed and are not in the social security system.
Thus, they may not have access to significant social benefits for, such as childbirth, childcare, disabilities, death, or unemployment.
For workers in the non-agricultural sector, one- third of non-agricultural workers are not in the social security system. This is particularly the case for workers in the trading sector, where most of the firms are small firms that face high
competition and are financially vulnerable. Examples of these firms include retail businesses, street stalls, mom-and-pop shops, or stalls in front of shops.


Second problem Some workers in the agricultural sector are underemployed.
The average working hours of the agricultural sector is 36 hours per week, which is lower than the average of non-agricultural sector at 46 hours per week, and averages of each non- agricultural sector. Furthermore, the number of workers in the agricultural sector who work less than 35 hours per week and prefer to work more is larger than that of the non-agricultural sector. Taken together, a larger number of agricultural workers, compared to non-agricultural workers, is underemployed. Therefore, difficulties for agricultural workers to relocate to other economic activities reflect a structural problem in the Thai labor market.

Third problem Some workers have given up seeking jobs and are therefore excluded from the labor force.
The low unemployment rate is partly due to the early retirement of some workers who are thus not counted in the labor force. This can be observed in the rising number of houseworkers out of the labor force with age between 51 and 60 However, it is likely that some of these people have attempted to seek a new job for some time before giving up and becoming discouraged workers, which are neither considered as unemployed nor part of the labor force. Unlike surveys in developed countries, Thailand’s labor force survey is still unable to separate discouraged workers from those out of the labor force. Thus, Thailand’s unemployment rate calculated based on this data is relatively lower than if discouraged workers were to be categorized as unemployed and part of the labor force.

Mvh isan lover
 

SatanG

Forumveteran
Hej

Här är lite uppgifter ifrån Världsbanken gällande Statistik över arbetslösa i Thailand, enligt Världsbanken finns det en del problem med den officiella siffran på 1-2% registrerade arbetslösa, det verkliga antalet är betydligt större.

First problem Some workers have unstable jobs.
In terms of work status, most workers in the agricultural sector, which constitutes nearly one-third of the labor force, are self-employed and are not in the social security system.
Thus, they may not have access to significant social benefits for, such as childbirth, childcare, disabilities, death, or unemployment.
For workers in the non-agricultural sector, one- third of non-agricultural workers are not in the social security system. This is particularly the case for workers in the trading sector, where most of the firms are small firms that face high
competition and are financially vulnerable. Examples of these firms include retail businesses, street stalls, mom-and-pop shops, or stalls in front of shops.


Second problem Some workers in the agricultural sector are underemployed.
The average working hours of the agricultural sector is 36 hours per week, which is lower than the average of non-agricultural sector at 46 hours per week, and averages of each non- agricultural sector. Furthermore, the number of workers in the agricultural sector who work less than 35 hours per week and prefer to work more is larger than that of the non-agricultural sector. Taken together, a larger number of agricultural workers, compared to non-agricultural workers, is underemployed. Therefore, difficulties for agricultural workers to relocate to other economic activities reflect a structural problem in the Thai labor market.

Third problem Some workers have given up seeking jobs and are therefore excluded from the labor force.
The low unemployment rate is partly due to the early retirement of some workers who are thus not counted in the labor force. This can be observed in the rising number of houseworkers out of the labor force with age between 51 and 60 However, it is likely that some of these people have attempted to seek a new job for some time before giving up and becoming discouraged workers, which are neither considered as unemployed nor part of the labor force. Unlike surveys in developed countries, Thailand’s labor force survey is still unable to separate discouraged workers from those out of the labor force. Thus, Thailand’s unemployment rate calculated based on this data is relatively lower than if discouraged workers were to be categorized as unemployed and part of the labor force.

Mvh isan lover

Orkar inte gå igenom detta igen. Det är inte labour department som avgör vem som får a-kassa, det är socialförsäkringssystemet.
Det är olagligt att anställa någon utan att registrera denne för det, visst finns det en hel del som av olika skäl inte är med men några 40-60%, Nä!

/ SatanG
 

PeterSfa

Forumveteran
Hej

Hur skulle det kunna bli säkrare att fastställa ett lands överdödlighet om man tar hänsyn till vad folk dog av och hur det reistrerades?

Om man rent matematiskt vill fastställa hur många fler som har dött under ett specifikt år jämfört med ett snitt av dom tidigare åren så saknar det ju helt betydelse vad folk dog av.

Det är ju hur många fler eller färre som dog totalt under det utvalda året oavsett orsak med jämfört med snittet dom närmast föregående åren som utgör om resultatet blir överdödlighet eller underdödlighet.

Mvh isan lover
Det enklaste här är att infoga den start förklaring som just nu diskuteras mellan Fredrik Charpentier Ljungqvist och Benjamin Kalischer Wellander på deras Facebookkonton.
Min vana trogen så lyssnar jag inte på journalister utan tar deras inlaga som tips att något händer, där försöker jag nå källan.
Jag sitter alltså och läser vad de själva talar om just nu och har mer information än det du läser i tidningarna.
Fredriks statistik är sågad vid hälarna och han haltar fram just nu. Han håller med i stort om EuroMoMo. Det var alltså en felaktig statistik han presenterade. Den här metoden är vetenskapligt validerad, det var inte den du framförde.


Ett spännande tillskott på scenen för långsökta bortförklaringar och relativiseringar av coronamisslyckandet har gjort entré. Sedan listan på epidemiologer som fortfarande är villiga att dra en lans för den svenska strategin har avverkats flera gånger om, verkar nu lotten falla på en akademiker utanför naturvetenskapen - historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Charpentier Ljungqvists ”smoking gun” som genast, och fullständigt okritiskt, fick stor medial spinn är att Sveriges överdödlighet bara är i särklass sämst i ett nordiskt perspektiv, men överträffas av två tredjedelar av de europeiska länderna.
I och med detta lägrar sig insikten om att det numera anses fullt acceptabelt och till och med välkommet att vara underlägsen våra nordiska grannar så länge vi inte står ut i ett syd-, öst- och centraleuropeiskt snitt. Man undrar ju vilka andra försämringar i sociala-, ekonomiska- och folkhälsofrågor som hade tolererats med motsvarande logik?

Hade samtliga stora medier fryntligt rapporterat om att ”den ekonomiska jämlikheten håller ett europeiskt snitt”, att ”barnfattigdomen är lägre än i två av tre europeiska länder”, eller kanske att ”barnvaccinationsprogrammen faktiskt håller genomsnittlig täckningsgrad”? Ska till exempel Rumänien och Balkanländerna förbli fullt relevanta referenspunkter i dylika frågor från och med nu? Nåväl, låt oss lämna denna stilla undran för en något krassare sifferexercis.

Till att börja med måste vi förklara vad Charpentier Ljungqvists käpphäst, överdödligheten, egentligen är. Överdödlighet i sin allra enklaste form, såsom den till exempel rapporteras av SCB, är inte mer än att man för en given tidsperiod jämför aktuella dödstal med snittet för ett antal (vanligen fyra till fem) föregående år.

Tjusningen med detta mått är att man kan argumentera för att det står för ett slags ”helhetspåverkan” av till exempel en pandemi. Fler dör på grund av covid-19, men på grund av restriktionerna dör också färre i influensa och trafikolyckor. Överdödligheten blir nettoresultatet, summan av plus och minus. Detta synsätt är måhända attraktivt i kraft av sin enkelhet, men som vi snart ska bli varse är det behäftat med problem.
SCB:s nu färdigrapporterade data visar på en överdödligheten på 7162 personer år 2020. Låt oss för det första glömma Dagens Medicins (13/1) brådmogna reportage om en överdödlighet på 6200 personer, eftersom statistiken då var helt preliminär fortfarande. Låt oss för det andra glömma denna överdödlighet helt och hållet, i all fall som mått på hur många som avlidit av covid-19. Låt mig förklara varför med ett enkelt exempel: Låt säga att 10.000 personer avlider på grund av covid-19, men den genomsnittliga dödligheten i influensa á 2000 personer uteblir. Den totala överdödlighet blir då 8000. Betyder det att bara 8000 personer dog i covid-19? Nej självfallet inte, det är fortfarande 10.000 personer som har dött av covid-19 och inget annat.

Charpentier Ljungqvists försvarar sitt tillvägagångssätt med att ”det är samma mönster i alla europeiska länder”. I klartext betyder det att han räknar med att nivåerna av vinterkräksjuka och influensa har varit lika låga i hela Europa, det vill säga i stort sett obefintliga. Att så är fallet efter att pandemin brutit ut finns det belägg för, men att den milda influensasäsong som rådde i Sverige i början på 2020 skulle motsvaras av en lika mild säsong i övriga europeiska länder är knappast sant. Enligt ECDC:s data var den europeiska influensasäsongen mätt genom så kallad sentinelövervakning fullt genomsnittlig fram till att covid-19 bröt igenom. Och under årets första två månader sågs en signifikant överdödlighet som klart kunde kopplas till influensa. I Sverige sågs tvärtom en underdödlighet under samma period och influensa och influensaaktiviteten var påfallande låg.

En lösning på detta problem hade varit att bara jämföra överdödligheten från det att pandemin bryter ut, eftersom influensan i samband med detta trängs ut helt, men Charpentier Ljungqvist jämför i stället helår. Sverige hade enligt SCB år 2020 underdödlighet fram till vecka 12 då pandemin bröt ut. Att inkludera denna period späder ut den corona-relaterade överdödligheten på ett missvisande sätt.
Vid sidan av influensa är extremväder det man i allmänhet brukar försöka korrigera för vid skattningar av överdödlighet. Norra Europa drabbades hårdare av värmebölja i juni, medan Södra och Västra Europa var hårdare drabbat i juli och augusti. Vad detta innebär i termer av överdödlighet är ännu inte klarlagt, men att diskrepanserna är alldeles för stora för att utan vidare kunna göra antagandet att ”det är samma mönster i alla europeiska länder” är helt uppenbart.

Sammanfattningsvis så missar Charpentier Ljungqvist att korrigera för de vanligaste bidragande faktorerna till överdödlighet, influensa och extremväder, och gör ett felaktigt antagande om att dessa skulle ha slagit lika hårt i alla europeiska länder år 2020. Han avgränsar heller inte perioden till det pandemidrabbade delen av året vilket tillika leder till problem.
Ett särskilt störande faktum är att ett avsevärt mer adekvat överdödlighetsmått förefaller ha fallit i skymundan i den offentliga debatten. Den danska vetenskapliga organisationen EuroMoMo har en vetenskapligt validerad algoritm som mäter överdödlighet korrigerat för extremväder och influensa. Man försöker således svara på frågan: Hur många döda hade vi kunnat vänta oss om temperaturen var genomsnittlig och influensan inte fanns, och vad är skillnaden mellan detta och hur många som faktiskt dog? Eftersom influensan kvästes sedan covid-19 börjat skörda liv ger algoritmen en tämligen god uppskattning om överdödlighet kopplad till covid-19, även om det kvarstår att räkna in data på extremväder.

EuroMoMo:s data redovisas mycket förtjänstfullt i Folkhälsomyndighetens veckorapporter. Genom att summera den sammanfattande rapporten vecka 12-50 och de efterföljande veckorapporterna får jag siffran 8750, vilket fortfarande är klart lägre än den officiella räkningen på 9816. I sin rapport om överdödlighet förtydligar dock Folkhälsomyndigheten att detta ska ”tolkas som att den faktiska dödligheten skulle understiga normaldödligheten om det inte vore för de avlidna bekräftade fallen”. Med andra ord ska man tolka det som att färre än väntat har dött i allmänhet, inte att färre har dött av covid-19 än vad det officiella måttet anger.

Folkhälsomyndigheten är i sina rapporter alltså föredömligt tydlig med att den officiella räkningen är det riktiga måttet på antalet döda i covid-19. Så varför väljer Charpentier Ljungqvist att jämföra andra data? Därför att allt annat vore meningslöst, uppger han för TT: "Att utgå från ländernas egen rapportering av smitta och dödsfall i covid-19 är i princip meningslöst, eftersom testning och kriterier varierar så mycket."
Det stämmer dock inte. Skillnader i testning har jämnat ut sig allt mer, och skillnaderna i hur dödsfall rapporteras är inte så stora att det motiverar att börja använda långt mer ospecifika mått, såsom okorrigerad överdödlighet.
Låt oss således hålla oss till den officiella räkningen: Borträknat mikrostater hamnar Sverige på plats 12 av 31 europeiska länder rankat efter antalet döda per capita i covid-19 från högt till lågt. Vi ligger alltså värre till än medianvärdet och den kreativa rubriksättningen om att vårt dödstal skulle vara bland de lägre i Europa är inget annat än missvisande.

Charpentier Ljungqvist lanserar dock en egen kreativ teori om varför dödstalen förment jämnar ut sig: "– Ett typiskt fenomen är att de länder som drabbas lindrigt under den första vågen får en betydligt hårdare smäll under nästa våg."
Det är svårt att förstå vad som menas med detta. Våra nordiska grannländer utmärker sig ju tvärtom genom att ha fått både små första och andra vågor. Såväl Frode Forland som Anders Tegnell har hävdat det rakt motsatta till försvar för den svenska linjen; att datan pekar på att en stor andra våg hänger ihop med en stor första våg.

I Norge, Finland och Island ser dock historikern Charpentier Ljungqvist en närmast deterministisk predisposition att klara sig lindrigare undan: ”Under de senaste stora sjukdomsutbrotten – Asiaten (1957), Hongkonginfluensan (1968) och den svåra influensan 1976 – har Sverige tillsammans med Danmark mestadels drabbats hårdare än Norge, Island och Finland”.
Detta var dock något som undertecknad fick svårt att hitta empiriska belägg för. Enligt den data jag kunde hitta dog 1226 och 1768 norrmän i ”Asiaten” respektive ”Hongkonginfluensan”. I Sverige ska runt 2000 personer ha avlidit i ”Asiaten”, vilket innebär att dödligheten per capita var avgjort lägre än Norges. I Hongkonginfluensan uppges bara några hundra ha dött. Vi förefaller alltså ha kommit lindrigare undan i båda dessa pandemier.
Det är möjligt att Charpentier Ljungqvist sitter på unik historisk data som bevisar motsatsen. I så fall hade det nog varit önskvärt att han publicerade den innan han gör påståenden som inte går att belägga med rådande empiri.
 

PeterSfa

Forumveteran
Det enklaste här är att infoga den start förklaring som just nu diskuteras mellan Fredrik Charpentier Ljungqvist och Benjamin Kalischer Wellander på deras Facebookkonton.
Min vana trogen så lyssnar jag inte på journalister utan tar deras inlaga som tips att något händer, där försöker jag nå källan.
Jag sitter alltså och läser vad de själva talar om just nu och har mer information än det du läser i tidningarna.
Fredriks statistik är sågad vid hälarna och han haltar fram just nu. Han håller med i stort om EuroMoMo. Det var alltså en felaktig statistik han presenterade. Den här metoden är vetenskapligt validerad, det var inte den du framförde.
Fortsättning som var första svaret från Fredrik.

Normalt så kommenterar jag bara sparsamt inlägg på Facebook. Några saker kan jag dock kommentera i all korthet. Inledningsvis: det finns både för- och nackdelar med måttet överdödlighet men jag betraktar det (kanske är jag här präglad av historisk forskning) som relativt robust. Dock har jag i ett annat sammanhang tidigare offentliggjort kartor över officiella dödstal i/med covid-19. Den bilden blir, precis som påpekas, annorlunda än med överdödlighet (även om korrelationen är runt r = 0,75). Jag är inte ensam om att presentera dessa siffror på ett eller annat sätt denna vecka. En ganska liknande sammanställning med samma resultat fanns i veckan bl.a. i The Economist (som dock saknade data för december för Sverige): https://www.economist.com/.../covid-19s-second-wave-has... Sedan är det olyckligt om detta ses som en ”partsinlaga” för Sverige corona-strategi (eller möjligen avsaknad därav). Det enda som framgår av siffrorna är: (A) Att Sverige har den i särklass högsta överdödligheten bland de nordiska länder. (B) Att nästan alla länder på kontinenten haft en högre överdödlighet än Sverige. Sedan har jag också gjort kartor som visar överdödligheten månad för månad och för första respektive andra ”vågen” som dock inte är publicerade av TT.
Konkreta spörsmål:

1) Det är korrekt att influensadödligheten varierade mellan länder i början av 2020. Där uttryckte jag mig slarvigt till TT. Dock var den genomsnittliga underdödligheten under januari–februari 2020 i EU-/EES-länder med Eurostat-statistik hela 3,38%. För Sverige var den 3,75% (alltså bara ganska marginellt större än genomsnittet). De allra flesta europeiska länder hade alltså en underdödlighet januari–februari 2020 men i lite olika hög grad. I Frankrike var underdödlighet, för att nämna ett stort land, 3,7%; i Italien 5,45%, Tyskland 3,2%; i Spanien 4,5%; i Belgien 3,75%. Men i t.ex. Tjeckien bara 1,05%. I länder med jämförbar befolkningsstorlek som Schweiz och Österrike och Portugal 4,2% respektive 1,4% respektive 3,8%. Finland hade hela 7,1% underdödlighet, Danmark 4,6% och Norge 2,8%. Så det varierade mellan länder men var underdödlighet överlag. (Island hade dock överdödlighet istället januari–februari 2020.)

2) Jag har också, som alternativ under intervjuerna med TT, räknat med BARA pandemi-månaderna mars–december. Det höjer överdödligheten över hela Europa liksom i Sverige. Det blir dock knappast någon skillnad i ”ranking”. Sveriges plats försämras dock ett steg (tionde lägsta dödligheten av 31 europeiska länder istället för nionde lägsta). Så valet av hela året respektive bara de 10 pandemi-månaderna påverkar mycket marginellt. Så kritiken med att använda helåret 2020 tycker jag inte håller.

3) Det stämmer att andra, mer avancerade, mått än den rena överdödligheten eventuellt kan vara att föredra. Dessa innehåller dock en rad antaganden, vilket i sig medför nya osäkerheter särskilt i jämförelsen mellan länder. Alla är välkomna att göra alternativa uträkningar och jag välkomna mycket gärna en diskussion, när sådana är gjorda, som jämför resultaten och fördelar och svagheter med metoderna som kan förklara eventuella skillnader! Att räkna på officiella dödsfall i/med covid-19 framstår för mig främst som problematiskt under ”första vågen” och alltjämt i delar av det forna östblocket. I vissa av dessa länder har vi en mycket stor överdödlighet under just de höstmånader som viruset härjade där i stor omfattning som inte matchas av officiella dödstal i/med covid-19. Sådana diskrepanser är mindre för väst- och centraleuropeiska – och för de mest utvecklade länderna i forna östblocket (som Tjeckien) – vilket gör det svårt att tro att den diskrepansen beror på annat än ett större mörkertal i dödsfall i covid-19. Särskilt som t.ex. Italien i mars också hade en diskrepans innan storskalig testning kom igång. I Norden stämmer dock överdödligheten väl med de officiella dödssiffrorna i/med covid-19. Likaså bland annat i Tyskland, Tjeckien, Belgien och Storbritannien.

4) Jag ser mycket fram emot riktiga sådana statistiska studier från EuroMoMo över europeisk överdödlighet. Effekten av värmeböljor 2020 ter sig högst tveksam. Markant överdödlighet även längre söderut i Europa sammanfaller ju med ”första” och ”andra” vågen. Någon markant överdödlighet under högsommaren fanns inte utom i Portugal som hade betydande smittspridning. EU/EES har en total överdödlighet år 2020 på nästan en halv miljon människor! Covid-19 är utan tvekan den absoluta huvudorsaken till detta, inte minst eftersom överdödligheten sammanfaller i de olika länderna med när smittspridningen där var omfattande. I det ljuset borde det inte vara så problematiskt att använda måttet som en grov approximation för hur hårt covid-10 har slagit.

5) När det gäller dödlighet i bl.a. Asiaten och Hongkong-influensan är det igen överdödligheten som jag har räknat på. Inte hur många som dött med diagnos på sjukdomen. Det är korrekt att det var få som hade diagnos på sjukdomen som dödsorsak men överdödligheten var markant. I Sverige var överdödligheten följande dessa år:
2020 (covid-19): 7,61%
1976 (svår influensa): 5,37%
1968 (Hongkong-influensan): 5,37%
1957 (Asiaten): 5,45%
1918 (spanska sjukna): 31,96%
Dock var överdödligheten i gruppen över 65 år nästan lika hög som under 2020 som år 1957, 1968 och 1976. Den åldersgruppen utgjorde emellertid då en markant mindre del av befolkningen så den totala överdödligheten var lägre.

Efter det här har debatten fortsatt, men klart står att EuroMoMo har en bättre statistik som då visar bättre hur det ligger till.
Det går att gå till källan och följa utan att lita på enstaka bristfälliga artiklar.
 

PeterSfa

Forumveteran
Fortsättning som var första svaret från Fredrik.



Efter det här har debatten fortsatt, men klart står att EuroMoMo har en bättre statistik som då visar bättre hur det ligger till.
Det går att gå till källan och följa utan att lita på enstaka bristfälliga artiklar.
Tillägg av Fredrik


En sista komplettering: Jag ser befolkningstäthet och (över)dödlighet som lätt problematiska mått särskilt för de nordiska länderna men också för många andra länder. Större delen av befolkningen bor ju på en ganska liten del av landets yta i de nordiska länderna och dessa ganska små områden rymmer majoriteten av befolkningen. Stockholms län, hårdast drabbat av första vågen, har ju t.ex. 345 invånare per kvadratkilometer (det är inte långt från lilla mycket hårt drabbade Belgien med 376 invånare per kvadratkilometer). Måttet befolkningstäthet vs. (över)dödlighet blir ng mer eller mindre relevant beroende på hur befolkningen exakt är fördelad över ytan i olika länder. För att ta ett (kanske irrelevant) extremfall för att visa poängen: Ryssland har haft en extremt hög överdödlighet men har väldigt få (drygt 8) invånare per kvadratkilometer. Förekomsten av större sammanlänkade urbana områden är kanske av minst lika stor praktisk relevans för smittspridningsmöjligheterna.

Motkommentar från Kjeld Schmidt som är Senior professor på University of Siegen, Professor Emeritus på Copenhagen Business School.

Befolkningstæthed er en helt misvisende variabel i epidemiologi. Risiko for overførsel af smitte er proportional med antalkontakter pr tidsenhed x varighed af kontakter x nærhed af kontakt x produktion af droplets ved kontakt (sang, råb, tale).

Fredrik svarar

Utanför min expertis. Men låter mycket rimligt.

Nu har du fått tillräcklig hjälp IL.
 
 
Topp