-Farfar, den där gamla guldbron vid Slussen, varför kallas den för Coronabron egentligen?
-Sätt dig så ska jag berätta. Året var 2020, även känt som året utan vinter, och Stockholms stad hade köpt en bro på Wish. Ett ensamt fartyg från Kina anländer och samtidigt dyker en mystisk smitta upp. Den gör att man blir lite förkyld och får därför katastrofala följder för samhället.
-Å nej!
-Det första som hände var naturligtvis att allt toapapper tog slut. Det som räddade oss var att staten lånade 500 miljarder kronor som vi kunde använda.
-Torkade ni er med sedlar, farfar!?!
-Självklart! Efter börsen kollapsat och med det landets ekonomi var det det billigaste papper som gick att få tag på.
-Oj!
-Som tur var hade vi en trygg ledning i statsepidemiolog Anders Tegnells expertkunskaper! Du vet, han som står staty på Sergels torg. Han lugnade oss med att smittan aldrig skulle lämna Kina.
-Men… det gjorde den ju.
-Naturligtvis! Han visste också att berätta att sjukdomen inte fanns i Alperna och svenska sportlovsfirare lugnt kunde återgå till nära och kära och till sina arbetsplatser, exempelvis inom vården.
-Fanns smittan i Alperna, farfar?
-Givetvis! Men den store Tegnell försäkrade oss om att det inte smittade inom Sverige.
-Så österrikare kunde smitta svenskar, men svenskar kunde inte smitta svenskar?
-Nu ska du inte ifrågasätta Anders Tegnell, pojkvasker! Han jobbade faktiskt på en myndighet. Det kändes också tryggt då han meddelade att barn inte kunde smittas och därför heller inte vara smittspridare.
-Kunde barn inte bli smittade?
-Det kunde de absolut. Ukraina, Japan, Italien, Tyskland, Danmark, Norge, Spanien, Irland, Österrike, Frankrike, Slovakien, Grekland och Polen stängde sina skolor.
-Men inte Sverige?
-Tegnell tyckte det var meningslöst.
-Var det nån annan än Tegnell som gjorde nåt, farfar?
-Vissa företag lät sina anställda jobba hemifrån. Men det var naturligtvis inte bra. Tegnell förklarade för oss att det ledde till ojämlikhet om inte alla var utsatta för samma risk för att bli smittade.
-Att det alltid finns de som förstör, farfar!
-Exakt! Men vi får inte heller glömma vår kraftfulla regering. De förbjöd alla folksamlingar på 500 personer eller mer, med hot om fängelse annars.
-Åkte bara arrangören i fängelse eller alla 500?
-Lite oklart.
-Vad hände om man var 499 personer, smittade det inte då, farfar?
-Nä, det gick bra. Och när sjukvården nästan hade slut på helt nödvändig skyddsutrustning tog vår regering beslutsamt tag i saken och försökte köpa sån utrustning utomlands.
-Gick det att köpa sånt då?
-Nä.
- Men visst är smittan över nu, det har ju gått så länge, farfar.
-Efter ett tag gick antalet smittade ner.
-Så folk blev inte smittade mer?
-Öh… de slutade testa folk. Så siffrorna började se allt bättre ut. Snart var vi helt smittfria, som Nordkorea. Ta på ditt munskydd nu så går vi ut och kokar handsprit.
