JanneMan61
Forumräv
Till alla experter här på forumet...
Läs och begrunda... (Själv har jag läst och förstått att jag inte förstår
)
Läs och begrunda... (Själv har jag läst och förstått att jag inte förstår

Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Så nu kan man se vilka som sympatiserar med SD = de som bär maskSverigedemokraterna ensamma om att förespråka munskydd
Uppdaterad idag 08:57Publicerad idag 08:06
Av riksdagens åtta partier är Sverigedemokraterna ensamma om att förespråka munskydd, det visar SVT Nyheters kartläggning. Samtidigt menar regeringen att politiker inte ska lägga sig i frågan.
– I Sverige tar inte partierna medicinska beslut. Det gör expertmyndigheterna, skriver Socialdemokraterna.
![]()
Sverigedemokraterna ensamma om att förespråka munskydd
Av riksdagens åtta partier är Sverigedemokraterna ensamma om att förespråka munskydd, det visar SVT Nyheters kartläggning. Samtidigt menar regeringen att politiker inte ska lägga sig i frågan. – I Sverige tar inte partierna medicinska beslut. Det gör expertmyndigheterna, skriver Socialdemokraterna.www.svt.se
Sidan 23 är det som gäller för de som anser att vi saknar tillförlitlig statistik vad personer dog av.Till alla experter här på forumet...
Läs och begrunda... (Själv har jag läst och förstått att jag inte förstår)
Ja den sidan visar verkligen hur mycket om och men samt kanske och utifall som ligger bakom rapporteringen och därmed troligen väldigt osäker statistikSidan 23 är det som gäller för de som anser att vi saknar tillförlitlig statistik vad personer dog av.
Välkommen i gänget. Du har läst men inte förstått. På sidan 23 står egentligen att det är svårt att veta hur tillförlitlig dödsorsaksutredningen var/är. Det var precis detta man ville titta på i Östergötland där man vid en noggrannare genomgång fick de resultat du ifrågasätter.Sidan 23 är det som gäller för de som anser att vi saknar tillförlitlig statistik vad personer dog av.
Frågan är om han hade Corona eller inte.
![]()
Jag reflekterar över exakt samma material som dig, det är i det materialet och läkarnas dödsregistrering uppgiften kom från.
Att det skulle vara fråga om en reevaluering av redan bekräftade döda av, har än så länge inte framkommit i det här materialet.
Så nu kan man se vilka som sympatiserar med SD = de som bär mask
På ett annat forum hade nån @bike teorin att Annika Strandhäll hade beställt rapporten från region Östergötland.Låter logiskt.
Konstigt att man kan läsa på TS att det inte stämmer.
( ologiskt )
I Sverige har vi under lång tid haft ett antal medicinska register och regler för rapportering och arkivering. Syftet har varit att forskare ska kunna gå tillbaka och göra undersökningar av historiskt material. Undersökningen i Östergötland är gjord på ett litet material och på ett annat sätt. Att använda denna för att underkänna allt annat som gjorts är märkligt.Välkommen i gänget. Du har läst men inte förstått. På sidan 23 står egentligen att det är svårt att veta hur tillförlitlig dödsorsaksutredningen var/är. Det var precis detta man ville titta på i Östergötland där man vid en noggrannare genomgång fick de resultat du ifrågasätter.
I Sverige har vi under lång tid haft ett antal medicinska register och regler för rapportering och arkivering. Syftet har varit att forskare ska kunna gå tillbaka och göra undersökningar av historiskt material. Undersökningen i Östergötland är gjord på ett litet material och på ett annat sätt. Att använda denna för att underkänna allt annat som gjorts är märkligt.
Denna undersökning har fått epidemiologer/statistikexperter här på TS att jubla därför att deras tes är att effekterna av coronan har överdrivits.
Min uppfattning är att myndigheterna arbetar på att ta fram korrekt statistik men att det kommer att ta tid. Varför ha bråttom?
En intressant sak är att när myndigheterna pratar om munskydd tror epidemiologerna här på TS på myndigheterna. När så myndigheterna redovisar statistik tror man inte på dem. Konsekvent?
Eftersom jag är en enkel man konstaterar jag att munskydd kan påverka mig och andra nu och att allt fler påvisar evidens och att varje person kan välja beroende på inställning. Statistikfrågorna sköter myndigheterna på ett sätt som gör att svenska och utländska forskare finner stor glädje i att gräva i svenska register och arkiv. För mig får de gärna fortsätta med detta.
Så nu kan man se vilka som sympatiserar med SD = de som bär mask
Den medicinska statistiken har socialstyrelsen ansvaret för och den är nog inte alltför road av ändringar som inte anses absolut nödvändiga därför att man vill kunna följa en del sjukdomar över flera år. Detta skulle försvåras om man ändrar ofta. Den internationella klassificeringen av sjukdomar kan vara det som styr mest.Kan man lita på svensk statistik med tanke på utspel/kritik SCB fått som säger att de vinklat info till nytta för sittande regeringar?
Med tanke på att Jerzy Sarnecki sitter i BRÅ vet man ju iaf att den myndighetens statistik är inget att lita på.
/ SatanG
Nej, det är fråga om vilseledande journalistik. Man sätter en rubrik felaktigt för att väcka sensation.Hej
Vi drar helt klart olika slutsatser av det material som redovisades i undersökningen, du tolkar det som att coronaviruset ligger bakom i princip alla dödsfall i undersökningen, själv utläser jag att bara 15% av dödsfallen med säkerhet hade sin grund i covid-19.
Mvh isan lover
Eller, det kanske skall omformuleras tydligare till, att jag inte förstod den på det sättet du ville att jag skulle förstå den.Välkommen i gänget. Du har läst men inte förstått. På sidan 23 står egentligen att det är svårt att veta hur tillförlitlig dödsorsaksutredningen var/är. Det var precis detta man ville titta på i Östergötland där man vid en noggrannare genomgång fick de resultat du ifrågasätter.
KRAFTIGT VILSELEDANDE JOURNALISTIK AV SVD, DI M.FL.
Genom en vilseledande rubriksättning och obfuskering studieresultat låter ovanstående medier påskina att äldre som räknas som döda i covid-19 väldigt ofta har dött av helt andra saker.
SvD skrev i den ursprungliga versionen att "i 85% av fallen var viruset bara en bidragande orsak, eller påverkade till och med inte alls". Denna extremt vilseledande formulering verkar nu ha ändrats.
För det är nämligen så att för äldre utanför sjukhus var covid-19 i 70% av fallen en bidragande dödsorsak, i 15% en direkt orsak och bara i 15% orelaterat. Sanningen är alltså att i 85% av fallen var covid-19 avgörande för den dödliga utgången. Men den vilseledande rapporteringen får det att verka som att de omvända gäller.
Studien är bara gjord på patienter i Östergötland och är inte externt granskad eller publicerad i någon tidskrift. Men låt oss anta att resultatet är riktigt och representativa för riket.
50% av patienterna har fortfarande avlidit på sjukhus. Undertecknad har närmast uteslutande arbetat med vård av akuta sjuka i covid-19 sedan pandemin bröt ut i Sverige. I sjukhusvården av svårt sjuka är den kliniska bilden allt som oftast entydig, och dödsorsaken blir därmed enkel. Jag kan bara dra mig till minnes en enda patient där dödsorsaken var lite mer svårbedömd. Dödorsaksintygen är förmodligen nästintill helt valida i slutenvården.
Detta sänker andelen som dör utan koppling till covid-19 till 7,5%. Det är mycket troligt att denna lilla andel helt eller delvis vägs upp av individer som dör utan att någonsin ha fått diagnosen. Överdödlighetsdatan indikerar åtminstone att så är fallet.
I äldreomsorgen är situationen förvisso något annorlunda än i slutenvården. Läkarnärvaron är mindre och tillgången till röntgen och laboratorieanalyser är sämre. Av dessa skäl framförs ofta att sjukdomar som på vissa sätt liknar covid-19 systematiskt misstolkas som det senare. I framför allt den åldrade delen av befolkningen finns mycket riktigt två folksjukdomar vars akuta försämringsfaser påminner om covid-19: KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och hjärtsvikt.
SvD skriver också att "de sjukdomar som var vanligaste bidragande orsaker till dödsfallen var hjärtsjukdom, lungsjukdom eller demens."
Men det är knappast så att en försämring i dessa kroniska sjukdomar inte väldigt ofta är kopplad till just luftvägsinfektioner!
Akuta försämringar i KOL triggas i 70-80 procent av fallen av en luftvägsinfektion, varav ungefär hälften utgörs av virusinfektioner (Sethi & Murphy, 2008). I fallet hjärtsvikt beror den akuta försämring i 15-20 procent av fallen på luftvägsinfektion (Chin & Goldman, 1997; Tsukuyi et al., 2001).
Att människor som går bort virala eller bakteriella luftvägsinfektioner ofta har sänkta marginaler på grund av kronisk lungsjukdom eller hjärtsjukdom är ingen ny kunskap. Skulle vi göra en göra en genomgång av influensa, eller i stort sett vilken luftvägsinfektion som helst, så blir resultatet med all sannolikhet det samma.
Att människor som dör på grund av en luftvägsinfektion är märkta av kroniska sjukdomar, är inte synonymt med att infektionen inte orsakade döden. Den akuta försämringen av den kroniska sjukdomen sker av en anledning, vilken stavas covid-19.
Benjamin Kalischer Wellander, ST-läkare internmedicin
REFERENSER:
Sethi S, Murphy TF. Infection in the pathogenesis and course of chronic obstructive pulmonary disease. N Engl J Med. 2008;359(22):2355-2365. doi:10.1056/NEJMra0800353
Chin MH, Goldman L. Factors contributing to the hospitalization of patients with congestive heart failure. Am J Public Health. 1997;87(4):643-648. doi:10.2105/ajph.87.4.643
Tsuyuki RT, McKelvie RS, Arnold JM, et al. Acute precipitants of congestive heart failure exacerbations. Arch Intern Med. 2001;161(19):2337-2342. doi:10.1001/archinte.161.19.2337
Riskbeteenden, ev. smittskyddande effekt av munskydd och diskussion gällande aerosol- kontra droppsmitta
Nedan beskrivs 8 studier eller debatter gällande COVID-19. Bland annat finner nya analyser att individer som bär munskydd inte kompenserar riskbeteenden genom att t.ex. tvätta händerna mindre eller hålla sämre avstånd, och en videobaserad analys tyder därtill på att bärandet av munskydd är kopplat till mindre beröring av ansiktet. Därtill har de nu kunnat finna viabelt virus från aerosoler, här i en sjukhusmiljö. Jag numrerar artiklarna/delarna bara för att det ska vara lätt att hoppa mellan dem. Alla är inte helt nya.
1) Användning av munskydd tycks minska beröring av ansiktet.
I en ny studie i JAMA Network Open finner de utifrån publika videoinspelningar bl.a. att användning av munskydd tycks leda till att man om något berör ansiktet mindre. Denna analys gjorde utifrån videoinspelningar med analys av ”face touching behaviors” på publika transportplatser, gator och parker. Studien omfattar observationsdata från Kina, Japan, Sydkorea, USA samt flera länder i Europa (https://jamanetwork.com/…/jamanetworkop…/fullarticle/2768767).
- Studien omfattade 4699 individer som observerats före pandemin, samt 2887 individer under pandemin, utifrån publikt tillgängliga videofilmer (man uteslöt t.ex. filmer med skådespelare eller där man bedömde att personen blivit varse om filmningen)
- Jämfört med före pandemin, sågs en signifikant minskning av beröringen av ansiktet efter COVID-19, även i Europa. Störst minskning – även gällande specifik beröring av näsa, mun och ögon – sågs i länder med betydligt mer utbredd användning av munskydd Kina (99.4%) och Sydkorea (85.5%). Denna förändring var dock signifikant även i Europa.
- De fann att bärandet av munskydd var kopplat till minskad beröring av ansiktet i Kina och Sydkorea (OR 3.91-6.69), liksom specifikt av näsa, mun och ögon (OR 8.6-29.27). Dessa effekter var ej signifikanta i USA och Europa, vilket de tror kan ha att göra med att de hade färre observationer från dessa regioner.
- En av deras slutsatser är att även bärandet av munskydd av tyg leder till minskad beröring av ansiktet (av tyg är vanligare i Sydkorea, kirurgiska munskydd är vanligare i Kina).
- Studien finns även refererad i Läkartidningen: https://lakartidningen.se/…/mindre-pet-i-ansiktet-med-muns…/
2) Riskkompensation: Analys finner inte att ytterligare individuella smittskyddsåtgärder minskar andra smittskyddande beteenden.
En analys i BMJ finner att man inte kompenserar sina smittskyddande beteenden när man bär munskydd. De gjorde denna analys då flera viktiga instanser har antytt att en åtgärd som bärande av munskydd kan leda till att man blir mer slapp gällande andra åtgärder, såsom handhygien och att hålla avstånd (detta har antytts av t.ex. WHO, ECDC, men även FHM https://www.nyteknik.se/…/munskydd-eller-inte-fragan-vagrar…). Riskkompensation kallas även för "riskhomeostas", och antyder att individer skulle motverka en ev. nytta med t.ex. en individinriktid åtgärd genom att då i mindre utsträckning tillämpa någon annan åtgärd med samma avsikt.
- Man finner utifrån analysen inte bevis för att de som bär mask kompenserar i risk genom att minska på andra smittskyddande beteenden, utan viss evidens föreligger snarare för att de som bär munskydd ökar tvättandet av händerna. Samtidigt tycks folk hålla längre fysiskt avstånd från de som bär munskydd https://www.bmj.com/content/370/bmj.m2913.
- Några av de inkluderade studierna (är dock pre-prints): https://arxiv.org/abs/2005.12446, https://osf.io/db8sj/, https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3641367
- Inga studier tydde på att riskkompensation
- De tar upp analyser kring huruvida riskkompenserande beteenden föreligger vid 1) bärande av hjälm, 2) pre-expositionsprofylax för att förhindra HIV-infektion, 3) omskärelse för att förhindra HIV-infektion, 4) HPV-vaccinering för att förhindra cervikalcancer. I inget av dessa fall stödjer litteraturen heller att riskkompensation uppträder (dvs. som ex., folk som bär hjälm tycks ej göra att man åker mer riskfyllt som skid-/snowboard-åkare).
- De tar även upp biltrafik som exempel, där ökat antal säkerhetsåtgärder över tid inte tycks ha kompenserats med mer riskfyllda beteenden, i och med att antalet trafikoffer fortsätter att minska.
3) Införande av munskydd ledde till färre fall i Boston.
En korrelativ studie gjordes före och efter obligatoriskt krav på munskydd bland sjukvårdspersonalen, för Mass General Brigham, det största sjukvårdssystemet i Massachussets (12 sjukhus, 75 000 anställda).
- De fann att från att ha ökat exponentiellt (~1.16%/dag), minskade antalet fall bland sjukvårdspersonalen efter att de infört maskpåbud (0.49% minskning/dag – dvs. med minus 1.65%/dag jämfört med preinterventionperioden (https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2768533).
- Detta var anmärkningsvärt då antalet fall samtidigt fortsatte öka i den övriga befolkningen. Testandet var detsamma och i övrigt var samhällsåtgärderna av samma innebörd för sjukvårdare kontra övriga befolkningen.
- I en kommentar (https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2768532) beskrivs hur amerikanska CDC först rekommenderade mask för symptomatiska misstänkta fall. När möjligheten till asymptomatisk smitta hade konstaterats bidra, ändrades denna rekommendation till den större befolkningen.
- I kommentaren i JAMA argumenterar de även hur denna typ av observation påkallar försiktighetsprincipen, i och med bristen/svårigheter med genomförandet av randomiserade studier i kritiska tider av samhällssmitta. De diskuterar även hur de tycker att allmänheten behöver tydlig information om när man ska bära munskydd (t.ex. med information om att man inte behöver bära dem på glest besökta vägar).
- De tar i kommentaren även upp en analys från banken Goldman Sachs. Där har de använt data från hur (den minskande) fallutbredningen av COVID-19 ser ut i stater som infört olika former av munskyddspåbud. Utifrån detta beräknar de att ett nationellt påbud om munskydd kan öka användningen med 15%. Detta beräknar de kan ersätta behovet av ytterligare lockdown-åtgärder, som annars kan reducera BNP med 5%, dvs 1 biljon USD (https://www.goldmansachs.com/…/pages/face-masks-and-gdp.html).
- Liknande resultat gällande tidsdynamiken av fall i samhället finner de i en analys av tyska regioner som införde användning av munskydd: https://www.medrxiv.org/conte…/10.1101/2020.06.21.20128181v1
4) Meta-analys tyder på smittskyddande effekt av munskydd vid diverse luftvägsvirus.
I tidskriften Travel Medicine and Infectious Disease publicerades den 28:e maj en meta-analys kring effekten av munskydd, och fann att munskydd hade en skyddande effekt mot spridningen av luftburna virus (OR 0.35; 95%CI 0.24-0.51): https://www.sciencedirect.com/…/arti…/pii/S1477893920302301….
- De analyserade 21 studier
- Den observerande smittskyddande effekten sågs framförallt bland sjukvårdsarbetare (OR 0.2), men även hos icke-sjukvårdsarbetare (OR 0.53). Effekten sågs både i hushåll (OR 0.6) och utanför hushåll (OR 0.44)
- Effekter var tydliga för de flesta agens: SARS-CoV-2 (OR 0.04), SARS (0.26) och influensa (OR 0.55) – dock ej signifikant mot 2009 H1N1 (OR 0.3, 0.08-1.16). Effekten vad specifikt gäller SARS-CoV-2 baserades dock enbart på en studie från Kina (N95 kontra inget munskydd). En tidigare mindre meta-analys på 8 studier – dock ingen randomiserad och de flesta med självrapporterade data – fann dock ingen positiv effekt för munskydd (blandat N95 och kirurgmunskydd) vad gäller smitta vid 2009 års influensa. De fann i stället en positiv effekt på smittöverföring via förbättrad handhygien (15 inkluderade studier (https://www.sciencedirect.com/…/arti…/pii/S1755436516300858…).
5) Compliance god gällande användning av munskydd och handdesinfektion.
Här är för övrigt en kluster-randomiserad studie som visar hur hushåll som tilldelas direktiv om att bära munskydd och öka frekvensen av daglig handdesinfektion kan anamma dessa råd väl, en effekt som sågs både hos barn och vuxna (dock självrapporterat): https://www.cambridge.org/…/26E0DFC98AC3B4F49A9C139FB2223C31.
6) Hosta i armvecket minskar inte antalet droppar (riktning/projektil ej undersökt).
Sen är det intressant att man brukar rekommendera att man ska hosta och nysa i armvecket (se t.ex. rekommendationer från FHM: https://www.folkhalsomyndigheten.se/…/affisch-hosta-och-ny…/, CDC: https://www.cdc.gov/…/hygi…/etiquette/coughing_sneezing.html). På engelska kallas detta ”respiratory etiquette”. I en studie från 2013 (https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/…/1471-2458-13-811) beskriver man att man inte kunde hitta en vetenskaplig tidskrift som beskriver vetenskapligt stöd för (eller beskrev införandet av) denna typ av rekommendation – att vid hosta ”cover your mouth and nose with your arm, sleeve, or elbow”. Man undersökte därför huruvida denna typ av beteende hade någon effekt på hur små droppar bildas.
- De fann väsentligen ingen effekt på dropparnas storlek, av att hosta "vanligt" kontra att hosta i armvecket. De diskuterar därför huruvida att nysa i armvecket kan ge en falsk känsla av trygghet.
- Dock tycks de bara ha studerat ”molnet” av droppar av olika storlek närmast personen, som t.ex. kan fastna på kläder och hänga kvar i luften. De gjorde inga undersökningar vad gäller möjligheten för hur långt dessa droppar kan spridas (se bl.a. denna länk för detta: https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2763852)
- Det finns även denna mycket illustrativa video kring hur ett moln av partiklar från hosta kan stoppas av munskydd: https://edition.cnn.com/…/cough-coronavirus-masks-kaye-pkg-…).
- I studien från 2013 inkluderar de även i tabell 1 en intressant kronologisk lista på vad olika folkhälsomyndigheter har rekommenderat för ”hostetikett” under de senaste 20 åren, t.ex. i samband med 2009 års influensa.
7) Aerosol kontra icke-aerosoldebatt.
Det förs som bekant fortfarande en debatt kring hur stor del av smittan av COVID-19 som sker via aerosoler. Bl.a. brukar man ta upp exemplet på kören i Skagit County som sannolikt genererad via (sångmedierad) aerosolsmitta (https://www.cdc.gov/mmwr/volumes/69/wr/mm6919e6.htm). Två olika läger har fört en debatt kring betydelsen av aerosolsmitta.
I en JAMA-artikel argumenterar tre läkare först för att SARS-CoV-2 inte tycks smitta via aerosoler (https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2768396):
- Virusets R-tal är lägre än för aerosolsmittor som mässlingen (2-3 kontra ~18). Det kan dock vara så att smittodosen som behövs vid aerosolsmitta med SARS-CoV-2 är större än för mässlingen.
- Andelen sekundärfall är låg för SARS-CoV-2 (~5% av nära kontakter; 10-40% bland hushållskontakter). Även bland sjukvårdspersonal med enbart munskydd eller utan skydd är sekundärsmitta låg (~3 %).
- De påpekar samtidigt att i rum med dålig ventilation kan aerosolsmitta kanske vara mer betydelsefullt
- En meta-analys av SARS-CoV-1 och MERS-CoV har funnit att N95 (andningsskydd) tycks skydda bättre än munskydd (https://www.thelancet.com/…/PIIS0140-6736(20)31142…/fulltext), men 4 randomiserade studier på influensa har inte funnit någon skillnad mellan sådana andnings-/munskydd (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32246890/)
Aerosolforskaren Jose-Juis Jimenez (https://twitter.com/jljcolorado) ville sedan besvara JAMA-artikeln (då han ansåg att den innehöll de flesta missupfattningar på området). Hans brev var dock enligt JAMA för långt. Därför publicerade han det i stället på Medscape (https://www.medscape.com/viewarticle/934837):
- Bland annat går han emot deras definition av vilka droppar som faller fort till marken (>50 µm och inte >5 µm) och anger att denna fundamentala missuppfattning har funnits hos WHO och CDC länge, och i litteraturen sen 1934 – trots många påpekanden från forskare (t.ex. här https://onlinelibrary.wiley.com/…/…/j.1600-0668.2007.00469.x). Man kan även här se en video på hur långsamt partiklar på 50 µm faller till marken: https://twitter.com/MicroLevitat…/status/1283556047471378432.
- Han går sedan igenom hur aerosolers betydelse överstiger den för droppar – vad gäller risk för överföring till en person – vid avstånd >20 cm (ökar exponentiellt på större avstånd)
- Han tar upp exemplet TBC som man trodde först smittade via droppsmitta och fomiter, men som sedan visade sig huvudsakligen vara en aerosolsmitta (https://emedicine.medscape.com/article/230802-overview#a5)
- Han argumenterar för att smitta just på nära avstånd är något som tyder på en betydelse för aerosolsmitta (då man genererar moln av aerosoler) och att aktiviteter som tal även ingår i de moment som genererar aerosoler.
- Han argumenterar för att ett lägre R-tal är ett dåligt argument för att motsäga betydelsen av aerosoler – det kan bara röra sig om att större smittodos krävs för infektion. På samma sätt kan låg sekundärsmitta bero på att högre smittodos behövs, och hög demonstrerad variabilitet i utsöndrad virusdos bland individer
- Han nämner att man ofta brukar säga att bara N95 (FFP2 och högre) kan stoppa aerosoler. Även om viruset är ~120 nm, så tros det ofta vara bundet i 1-10 µm partiklar i aerosoler, som filteras väl även av kirurgiska munskydd (https://www.nature.com/articles/jes201642, samt https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acsnano.0c03252…). Detta anser han ofta misstolkas som att många anser att skydd avsett mot "droppsmitta" skyddar mot SARS-CoV-2, och att många då därför brukar anse att det rör sig om droppsmitta.
- Han argumenterar även för att tillämpa försiktighetsprincipen, då författarna av JAMA-artikeln i stället har valt att 1) föredra studier som ej visar på skillnad mellan bättre och sämre munskydd (kan ju dock handla om resursfråga), 2) belysa avsaknaden av viabelt virus från aerosoler som avsaknad för en sådan smittomöjlighet.
- Här är en annan översikt från honom som argumenterar för en roll för aerosolsmitta: https://docs.google.com/…/1Kx4Mka_nORa8LlEwziRYZxOX0J8…/edit
- Dr. Jimenez var även med de 239 forskare som skrev en kommentar gällande vikten av aerosolsmitta vid SARS-CoV-2, nu publicerad i Clinical Infectious Diseases: https://watermark.silverchair.com/ciaa939.pdf (https://www.latimes.com/…/2020-…/coronavirus-airborne-spread). En liknande appell gjordes tidigare i Science: https://science.sciencemag.org/content/368/6498/1422
- Han citerar denna studie som finner att droppsmitta enbart är av större betydelse än luftburen smitta vid tal <0.2 m och hosta <0.5 m (https://www.sciencedirect.com/…/artic…/pii/S0360132320302183)
- Tillsammans med andra forskare har han utvecklat ett beräkningsverktyg (Excel-blad) som man kan ladda ner och med (sannolikt förenklad) matematik beräkna risken för smitta i olika situationer (t.ex. på tunnelbanan): https://tinyurl.com/covid-estimator (OBS beräknad faktor 10 i osäkerhet, verktyg för den som vill nörda ner sig i detta...)
8) Evidens för luftburen smitta på avstånd större än 2 m
I en ny preprint-studie så har de funnit viabelt virus på 2-4.8 m från två patienter på sjukhus. (https://www.medrxiv.org/…/2020.08.03.20167395v1.full.pdf+ht…). Detta i ett sjukhus med god ventilation och många skyddsåtgärder. Det större avståndet tolkar forskarna som tecken för möjlig aerosolspridning, från två patienter som inget aerosolbildande moment hade utförts på. Genomsekvensering användes för att säkerställa att det infångade provet utgjordes av samma virus som patienten med pågående infektion hade.
Många har dock påpekat att det inte finns någon klar dikotomi mellan droppar och aerosol. Därtill har de i studien inte påvisat huruvida den mängd virus de fann på långt avstånd uppgår till en smittsam dos. Artikeln beskrevs även igår i NYT: https://www.nytimes.com/…/health/coronavirus-aerosols-indoo…. Där går de igenom hur tekniskt svårt det är att isolera aerosoler (inte för att de kan saknas, utan mer utifrån egenskaper för aerosoliserade virus). En liknande studie fann tidigare evidens för aerosolburet virus, men testade inte om viruset var viabelt (de genomförde däremot tester för att bekräfta att viruspartiklarna var intakta) https://www.medrxiv.org/conte…/10.1101/2020.07.13.20041632v2.
Delar utanför läkargruppen på begäran!
Med vänliga hälsningar,
Jonathan Cedernaes
Leg. läkare, PhD/senior forskare
vid Uppsala universitet och
Northwestern University, Chicago
Och allt detta stod på sidan 23Eller, det kanske skall omformuleras tydligare till, att jag inte förstod den på det sättet du ville att jag skulle förstå den.
Den anmärkning du talar om är ett känt mindre problem. Jag skulle vilja säga att så länge en människa är inblandad är det väntat att det blir fel.
Detta gör inte att man kan förkasta användningen av den, tvärtom stämmer uppgifterna på statistiska nivå, men kan i fåtal fall diffa på individnivå som det också står.
Lägg till den info som står att det är lika internationellt och inte unikt för Sverige. Alla har alltså samma förutsättningar.
Lägg till det socialstyrelsen talar om är inte med hänsyn till Covid19 utan generellt.
Till det här kommer också den lilla detaljen som fortfarande kraftigt pekar att det inte är ett fel i registreringen som är orsak till vårt höga dödstal.
Om någon av de tre rapporteringar som finns skulle vara fel som antyds här, då skulle man sett det genom att det diffar.
I det här fallet matchar datan, det stärker bevisen att siffrorna är rätt i så hög grad att man kan ignorera allting annat.
Eller sagt på ett annat sätt, eventuella fel av den typ ni hänvisar till, kan bara orsaka små diffar på decimalnivå, Kan inte på något sätt ändra talen i stort.