Hej
Thailändska bärplockare kan få upprättelse – svenskar på plats utreder
Uppdaterad 10:52 Publicerad 10:36
KHON KAEN. För första gången någonsin befinner sig svenskt rättsväsende på plats i Thailand för att utreda bärplockares villkor i de svenska skogarna. Om åtal väcks handlar det om det största människohandelsmålet i Sverige någonsin.
– Det handlar om människovärde, säger åklagaren Petra Götell.
De jobbar från tidig morgon till sena kvällar i de svenska bärskogarna. Bor i stora sovsalar ofta utan el och får begränsat med mat. Som
DN har avslöjat tidigare råder slavlika förhållanden för de thailändare som reser till Sverige för att plocka blåbär under sommaren. De drömmer om en bättre framtid. Men många gånger åker de hem med högre skulder än vad de hade när de lämnade Thailand.
Nu pågår en förundersökning som leds av Petra Götell, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Tillsammans med ytterligare en åklagare, polis och tolkar befinner hon sig i Thailand för att förhöra 77 av totalt 92 målsäganden som plockade blåbär i Sverige 2022.
Det är, enligt Petra Götell, den största svenska delegationen på plats i Thailand någonsin för att utreda brott mot bärplockare. Plockarna jobbade för ett av de sju företag som inte följde svenska lagar och regler, enligt den granskning som DN gjorde 2023. Företaget är misstänkt för människohandel.
Det är andra gången som Petra Götell tar sig an blåbärsplockarnas situation. Förra året
dömdes ett par i Åsele, en svensk man och en thailändsk kvinna, för nio fall av grov människoexploatering av hovrätten i Umeå.
Den här gången hoppas Petra Götell fastställa att det handlar om det grövre brottet människohandel.
– Om det här ärendet går hela vägen och blir ett åtal så kommer det vara det största människohandelsmålet i Sverige någonsin, säger Petra Götell.
De första larmen om de thailändska bärplockarnas situation kom i mitten av 1990-talet. Ändå har lite hänt för att förbättra deras arbetsförhållanden. Garantilönen som bärplockarna har rätt till uteblir i många fall och ofta jobbar de varje dag i veckan, trots rätt till vilodagar. DN:s granskning visade att många av bärplockarna åkte hem med högre skulder än vad de hade innan resan till Sverige.
– De här plockarna finns i Sverige varje år och ingen bryr sig. Man måste göra något åt det. Till syvende och sist handlar det inte bara om bärplockare utan om synen på migrantarbetare i stort, säger Petra Götell.
Kritchakorn Nanthachai, som DN har träffat tidigare och som har bytt förnamn från Phatsorn, är en av de 92 målsägande som kommer att förhöras. Hon tillhör en grupp som kallar sig 300-kronorskrigarna. Deras runt 80 dagars hårda arbete i de svenska skogarna slutade med en inkomst på just den summan.
– Jag har försökt på alla sätt i Thailand att få rättvisa, men det går inte framåt. Tack och lov skickade vår representant in en anmälan i Sverige. Vi har tvingats vänta i två år, men i dag kom svenska utredare till vår by. Jag är glad att svenskarna inte har glömt oss, säger hon.
Två dömda för människorättsexploatering.
DN kunde 2023 avslöja att sju företag bröt mot svenska lagar och regler.
2024 ledde Petra Götell ett mål mot två företagare som blev fällda för grov människoexploatering i hovrätten. De dömdes till två och ett halvt års fängelse efter att ha gjort sig skyldiga till nio fall av grov människoexploatering.
Nu utreder svensk polis det svenska företaget som 300-kronorskrigarna arbetade för.
Om fallet leder till åtal blir det det största fallet gällande människohandel i svensk historia.
Människohandel kallas ofta för en modern form av slaveri.
Människoexploatering innebär att utnyttja andra personer för ekonomisk vinning.
För första gången någonsin befinner sig svenskt rättsväsende på plats i Thailand för att utreda bärplockares villkor i de svenska skogarna.
www.dn.se
Mvh isan lover
