Ubon bygger en farm....

 
Nää, jag pratar om en kyckling som har helt svart kött, såg senast på Macro att det fanns i frysen, glömde kolla kilopriset.

Frugan kom hem med några stycken, är väl nu kanske 2 veckor, förstår inte riktigt vad hon menar med denna sort, som ska vara så speciellt.
Gai damm kineserna älskar denna. Tar lite längre tid att koka. Kineserna älskar soppan från denna kyckling.
 
Senast ändrad:
Jo, iofs samma djur ,men rätt skall vara rätt, med alltmer tänjbarare moral i vårt samhälle så blir detta alltmer vanligt , tur att vi har en kontrollerande myndighet som verkligen fungerar ,, :)

Ja, fungerar gör den säkert men chanser att stoppa matfusk är liten. Den är alltför lukrativ och det är stora pengar att tjäna och bötesbeloppen små i jämförelse och därför i princip riskfritt, så därför fortsätter det.

Oftast när man kommer på något är det redan försent och stora pengar har redan tjänats och som vanligt åker bara de små hantlangarna dit, ursprungskällan har redan tjänat storkovan och går ej många gånger att spåra.
 
Ja, fungerar gör den säkert men chanser att stoppa matfusk är liten. Den är alltför lukrativ och det är stora pengar att tjäna och bötesbeloppen små i jämförelse och därför i princip riskfritt, så därför fortsätter det.

Oftast när man kommer på något är det redan försent och stora pengar har redan tjänats och som vanligt åker bara de små hantlangarna dit, ursprungskällan har redan tjänat storkovan och går ej många gånger att spåra.
Förekommer säkert matfusk även i Sverige , dock inte så frekvent som Ubon vill göra gällande , hårda kännbara straff borgar får en ganska ok marknad ,, i alla fall i jämförelse med med många andra Kalle Anka republiker :)
 
Förekommer säkert matfusk även i Sverige , dock inte så frekvent som Ubon vill göra gällande , hårda kännbara straff borgar får en ganska ok marknad ,, i alla fall i jämförelse med med många andra Kalle Anka republiker :)

Jag har inte nämnt någonstans i vilken omfattning fusk förekommer...
 
Tycker Thaisen inklusive min fru mest äter denna Panin grillad , blir alldeles förb torr . Dessutom ett nålbrev typ vår Svenska mört ,, iofs så föredrar jag riktigt stor ismört som levt i rena vatten framför dessa fiskar ,, Har en känsla av att de är fulla-sketna med gifter och fertilizer från risodlingarna som ligger i anslutning till dessa dammar , sen är jag skeptiskt till fiskpelletsen ,,, vet inte , kanske är jag felaktigt skeptisk till det mesta i Thailand vad gäller gifter och miljögifter i fisk ,grönsaker mm ..
Kyckling tillex ,full med antibiotica , hur bra är detta ..?

Är nu hemma i Sverige , igår åt vi kyckling , helt annan smak samt även fetare ,och då jämför jag med kyckling från tillex Big C ,, råvaror i Thailand är enligt vad jag känner inte alls i samma nivå som här ,, kanske fel ,, Men tar man tillex Svensk farmad kyckling så finns det inte att finna en med den kvaliten i Thailandet

Jag som har vandrat landet kors och tvärs har erfarit att det är väldig skillnad mellan t ex isaan och norr.
Tycker man får väldigt fina råvaror här i norr. Isaan är de mindre nogräknade bara det är billigt.
Men det kommer att ändras där också.
Min sambo är lite överdriven kräsen tycker jag. Hon vägrar köpa grönsaker om hon inte få veta varifrån de kommer. Samma med fläsk och kyckling. Det skall helst vara från grannar hon känner.
Hon är mycket mera på hugget när det gäller kvalitet än jag. Fast jag hävdar att jag kan mera vad som gäller mat. :rolleyes:
Folk blir nog mera och mera intresserade av denna fråga ju mera förmögna dom blir, eller skall vi säga utbildade.
Vad som gäller odlad fisk så är det inte problemfritt var man än odlar. Även norrmännen har mycket problem och de löses inte alltid så konsumentvänligt, för att inte prata om dansk kyckling.
Även i Sverige fuskar man det vet jag som har jobbat med detta i Sverige.
Det som var jättedåligt i Sverige var att man slopade den statliga kontrollen och har gått över till självkontroll och certifiering. Ren bluff för dom som kan bluffa och det är många kan jag säga.
 
Jag som har vandrat landet kors och tvärs har erfarit att det är väldig skillnad mellan t ex isaan och norr.
Tycker man får väldigt fina råvaror här i norr. Isaan är de mindre nogräknade bara det är billigt.
Men det kommer att ändras där också.
Min sambo är lite överdriven kräsen tycker jag. Hon vägrar köpa grönsaker om hon inte få veta varifrån de kommer. Samma med fläsk och kyckling. Det skall helst vara från grannar hon känner.
Hon är mycket mera på hugget när det gäller kvalitet än jag. Fast jag hävdar att jag kan mera vad som gäller mat. :rolleyes:
Folk blir nog mera och mera intresserade av denna fråga ju mera förmögna dom blir, eller skall vi säga utbildade.
Vad som gäller odlad fisk så är det inte problemfritt var man än odlar. Även norrmännen har mycket problem och de löses inte alltid så konsumentvänligt, för att inte prata om dansk kyckling.
Även i Sverige fuskar man det vet jag som har jobbat med detta i Sverige.
Det som var jättedåligt i Sverige var att man slopade den statliga kontrollen och har gått över till självkontroll och certifiering. Ren bluff för dom som kan bluffa och det är många kan jag säga.
Just utbildning är det som är den springande punkten , du menar då att livsmedelsverket inte längre gör kontroller ute i butikerna . Det gör dom definitivt , en kamrats hustru blev för inte så länge sen erbjuden ett jobbs som fält -kontrollant på livsmedelsverket ,, hon har en utbildning tidigare inom livsmedelindustrin .märkligt att tjänsten finns om de inte utför kontroller , eller vad tycker du själv ?
 
Jag som har vandrat landet kors och tvärs har erfarit att det är väldig skillnad mellan t ex isaan och norr.
Tycker man får väldigt fina råvaror här i norr. Isaan är de mindre nogräknade bara det är billigt.
Men det kommer att ändras där också.
Min sambo är lite överdriven kräsen tycker jag. Hon vägrar köpa grönsaker om hon inte få veta varifrån de kommer. Samma med fläsk och kyckling. Det skall helst vara från grannar hon känner.
Hon är mycket mera på hugget när det gäller kvalitet än jag. Fast jag hävdar att jag kan mera vad som gäller mat. :rolleyes:
Folk blir nog mera och mera intresserade av denna fråga ju mera förmögna dom blir, eller skall vi säga utbildade.
Vad som gäller odlad fisk så är det inte problemfritt var man än odlar. Även norrmännen har mycket problem och de löses inte alltid så konsumentvänligt, för att inte prata om dansk kyckling.
Även i Sverige fuskar man det vet jag som har jobbat med detta i Sverige.
Det som var jättedåligt i Sverige var att man slopade den statliga kontrollen och har gått över till självkontroll och certifiering. Ren bluff för dom som kan bluffa och det är många kan jag säga.

Från i år dvs 2017
saxat från livsmedelsverkets hemsida

Kontrollen av livsmedel och livsmedelsföretag omfattar hela kedjan från producent till konsument.

Syftet med i livsmedelslagstiftningen är att skydda människors och djurs hälsa och värna om konsumenternas intressen. Lagstiftningen omfattar alla led i livsmedelskedjan – från råvaruproduktion, jakt och fiske, till tillverkning, import, transport, försäljning och servering till konsumenter - och omfattar både de som vill sätta livsmedel på marknaden och myndigheterna som har till uppgift att kontrollera att bestämmelserna följs.

Den som vill sätta livsmedel på marknaden ansvarar också för att livsmedlen är säkra och rätt märkta. Det är alltså det företag – stort eller litet – eller den organisation som producerar, transporterar eller säljer mat som också ansvarar för att konsumenten får rätt information om maten och inte blir sjuk av den. Ansvaret gäller även den som förmedlar mat via internet, till exempel genom försäljning från en nätbutik.

Grunden för reglerna i lagstiftningen är att konsumenten inte ska behöva riskera att bli sjuk för att maten innehåller farliga bakterier, främmande ämnen och föremål eller saknar information om allergiframkallande ämnen. Konsumenten ska inte heller bli vilseledd eller lurad av märkningen, presentation eller information om maten.

Livsmedelslagstiftningen är gemensam för hela EU men kompletteras i vissa fall med nationella bestämmelser.

Gällande lagstiftning

Vad är offentlig kontroll?
Livsmedelsföretag och livsmedel kontrolleras regelbundet. Kontrollen ska vara riskbaserad, ändamålsenlig och likvärdig för alla företag och organisationer.

Myndigheterna kontrollerar att företagen är medvetna om eventuella faror när de producerar, serverar eller distribuerar mat och dricksvatten, att de följer bestämmelserna i lagstiftningen och att de har goda rutiner för att tillverka säker och rättmärkt mat. Kontrollen ska också ge effekt, genom att brister uppräckts och företagen rättar till bristerna. Resultaten från den offentliga kontrollen redovisas varje år i olika rapporter.

Kontroll av företag

EUs kontroll

Företag måste åtgärda fel
Om ett företag inte uppfyller lagstiftningens krav, och inte självmant rättar till felet, ska myndigheten ta till de åtgärder som behövs för att företagaren ska rätta till felet. Exempel på åtgärder som myndigheten kan fatta beslut om är att felet måste vara avhjälpt inom en viss tid, förbjuda försäljning av livsmedlet eller besluta att verksamheten måste upphöra eller hållas stängd tills felet är åtgärdat, eller att återkalla godkännandet för verksamheten.

Kontroll av livsmedel
Kontrollen av enskilda livsmedel kan bland annat omfatta kontroll av märkningen, till exempel informationen om innehållet av allergener eller om hälsopåståenden. Myndigheterna kan också ta prover för att kontroller om livsmedlet innehåller sjukdomsframkallande bakterier, virus, parasiter och främmande ämnen eller för att kontrollera att producenten inte har fuskat eller förfalskat livsmedlet.

Livsmedelsverket ansvar även för ett antal nationella provtagningsprogram för kontroll av livsmedel.

Kontroll av livsmedel

Vem ansvarar för kontrollen?
Ansvaret för livsmedelskontrollen delas mellan kommuner, länsstyrelser och Livsmedelsverket.

Kommunerna kontrollerar restauranger, caféer och butiker inklusive internetbutiker, storhushåll, till exempel skolkök och sjukhuskök samt grossister och transportörer av livsmedel. Kommunerna kontrollerar även alla kommunala vattenverk.

Länsstyrelserna ansvarar för kontrollen av primärproducenter. Det handlar främst om kontroll av enskilda jordbruk men också kontroll av fiskodlingar och musselodlingar, fiskare, jägare och bärplockare.

Livsmedelsverket kontrollerar större livsmedelsindustrier, äggpackerier och mejerier, fiskproduktanläggningar, dryckestillverkare och livsmedelshanteringen på tåg och flyg, med mera. Livsmedelsverket kontrollerar även alla slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Uppdelning av livsmedelsföretag mellan kontrollmyndigheter
Ansvaret för att kontrollera livsmedel delas mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna.

Sverige har så kallat kommunalt självstyre. Det betyder att kommunerna är egna, fristående myndigheter som själva planerar sin verksamhet. En av Livsmedelsverkets uppgifter är att leda och samordna livsmedelskontrollen i Sverige.

I nationella planen för kontroll i livsmedelskedjan finns en bra beskrivning för den som vill läsa mer. Livsmedelsverket tillhandahåller vägledningar, utbildningar, gemensamma projekt och annan information riktade till konsumenter, företag och kontrollpersonal.

Även länsstyrelserna har ett ansvar att på regional nivå stödja kommunerna. Kommunernas beslut kan överprövas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också till uppgift att kontrollera hur kommunerna utför sin kontroll. Om det finns brister i en kommun kan Livsmedelverket förelägga kommunen att åtgärda bristerna.

Mål och strategier för livsmedelskontroll

Länsstyrelser
Länsstyrelsen kontrollerar primärproduktionen, till exempel uppfödning av slaktdjur och odling av grönsaker och bär.

Kommunala kontrollmyndigheter
Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder kontrollerar restauranger, butiker och andra livsmedelsaktörer som inte faller under Länsstyrelsen eller Livsmedelsverkets ansvar.

Livsmedelsverket
Livsmedelsverket kontrollerar nästan alla anläggningar där animaliska livsmedel hanteras och levereras till andra livsmedelsföretag. Det handlar om:

  • slakterier, vilthanteringsanläggningar, styckningsanläggningar
  • anläggningar som tillverkar köttberedningar eller köttprodukter, mjölk-, fisk och äggprodukter samt äggpackerier.
Förutom dessa anläggningar kontrollerar även Livsmedelsverket

  • tåg och flyg
  • vin och spritanläggningar
  • samt några andra större livsmedelsproduktionsanläggningar.
Totalt kontrollerar Livsmedelsverket 1300 anläggningar. En del anläggningar i Stockholm och Göteborg som tillverkar livsmedlen i anläggningar som beskrivs ovan kontrolleras av de kommunala kontrollmyndigheterna.

Livsmedelsverket ansvarar även för gränskontrollen för produkter som ska kontrolleras vid EU-gränsen.

Hur styrs kontrollen?
Sverige har så kallat kommunalt självstyre. Det betyder att kommunerna är egna, fristående myndigheter som själva planerar sin verksamhet. På motsvarande sätt är länsstyrelserna också självständiga myndigheter som ansvarar för den egna planeringen av kontrollen. En av Livsmedelsverkets uppgifter är att leda och samordna livsmedelskontrollen i Sverige.

Även länsstyrelserna har ett ansvar att på regional nivå stödja kommunerna. Kommunernas beslut kan överprövas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också till uppgift att kontrollera hur kommunerna utför sin kontroll. Om det finns brister i en kommun kan Livsmedelverket förelägga kommunen att åtgärda bristerna.

I Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan beskrivs närmare principerna för den riskbaserade kontrollen, hur kontrollen ska planeras, genomföras och följas upp och utvecklas. Planen beskriver också hur myndigheterna samarbetar för att utveckla kontrollen. I planen finns även nationella mål och fokusområden för kontrollen i hela landet under de närmaste åren.

Mål och strategier för livsmedelskontrollen - Nationell kontrollplan

Hur blir kontrollen likvärdig?
För att göra kontrollen likvärdig över hela landet och för att företagen ska få hjälp att förstå lagstiftningen erbjuder Livsmedelsverket vägledningar, kontrollhandböcker, utbildningar, gemensamma, nationella projekt och annan information riktade till kontrollpersonal och företag.

Livsmedelsverket granskar också kommunernas och länsstyrelsernas livsmedelskontroll regelbundet och för att kontrollera att de följer lagstiftningen och att kontrollen är effektiv, det vill säga att myndigheterna upptäcker brister och ser till att företagen rättar till dem. Även länsstyrelserna granskar om kommunerna i länet följer lagstiftningen.

EU:s revisorer granskar i sin tur att Sverige följer den gemensamma livsmedelslagstiftningen inom hela EU, hur kontrollen är organiserad i Sverige, hur den fungerar och vilka mål myndigheterna har för den offentliga kontrollen.

Revisioner

Senast granskad 2017-02-09
 
J
Från i år dvs 2017
saxat från livsmedelsverkets hemsida

Kontrollen av livsmedel och livsmedelsföretag omfattar hela kedjan från producent till konsument.

Syftet med i livsmedelslagstiftningen är att skydda människors och djurs hälsa och värna om konsumenternas intressen. Lagstiftningen omfattar alla led i livsmedelskedjan – från råvaruproduktion, jakt och fiske, till tillverkning, import, transport, försäljning och servering till konsumenter - och omfattar både de som vill sätta livsmedel på marknaden och myndigheterna som har till uppgift att kontrollera att bestämmelserna följs.

Den som vill sätta livsmedel på marknaden ansvarar också för att livsmedlen är säkra och rätt märkta. Det är alltså det företag – stort eller litet – eller den organisation som producerar, transporterar eller säljer mat som också ansvarar för att konsumenten får rätt information om maten och inte blir sjuk av den. Ansvaret gäller även den som förmedlar mat via internet, till exempel genom försäljning från en nätbutik.

Grunden för reglerna i lagstiftningen är att konsumenten inte ska behöva riskera att bli sjuk för att maten innehåller farliga bakterier, främmande ämnen och föremål eller saknar information om allergiframkallande ämnen. Konsumenten ska inte heller bli vilseledd eller lurad av märkningen, presentation eller information om maten.

Livsmedelslagstiftningen är gemensam för hela EU men kompletteras i vissa fall med nationella bestämmelser.

Gällande lagstiftning

Vad är offentlig kontroll?
Livsmedelsföretag och livsmedel kontrolleras regelbundet. Kontrollen ska vara riskbaserad, ändamålsenlig och likvärdig för alla företag och organisationer.

Myndigheterna kontrollerar att företagen är medvetna om eventuella faror när de producerar, serverar eller distribuerar mat och dricksvatten, att de följer bestämmelserna i lagstiftningen och att de har goda rutiner för att tillverka säker och rättmärkt mat. Kontrollen ska också ge effekt, genom att brister uppräckts och företagen rättar till bristerna. Resultaten från den offentliga kontrollen redovisas varje år i olika rapporter.

Kontroll av företag

EUs kontroll

Företag måste åtgärda fel
Om ett företag inte uppfyller lagstiftningens krav, och inte självmant rättar till felet, ska myndigheten ta till de åtgärder som behövs för att företagaren ska rätta till felet. Exempel på åtgärder som myndigheten kan fatta beslut om är att felet måste vara avhjälpt inom en viss tid, förbjuda försäljning av livsmedlet eller besluta att verksamheten måste upphöra eller hållas stängd tills felet är åtgärdat, eller att återkalla godkännandet för verksamheten.

Kontroll av livsmedel
Kontrollen av enskilda livsmedel kan bland annat omfatta kontroll av märkningen, till exempel informationen om innehållet av allergener eller om hälsopåståenden. Myndigheterna kan också ta prover för att kontroller om livsmedlet innehåller sjukdomsframkallande bakterier, virus, parasiter och främmande ämnen eller för att kontrollera att producenten inte har fuskat eller förfalskat livsmedlet.

Livsmedelsverket ansvar även för ett antal nationella provtagningsprogram för kontroll av livsmedel.

Kontroll av livsmedel

Vem ansvarar för kontrollen?
Ansvaret för livsmedelskontrollen delas mellan kommuner, länsstyrelser och Livsmedelsverket.

Kommunerna kontrollerar restauranger, caféer och butiker inklusive internetbutiker, storhushåll, till exempel skolkök och sjukhuskök samt grossister och transportörer av livsmedel. Kommunerna kontrollerar även alla kommunala vattenverk.

Länsstyrelserna ansvarar för kontrollen av primärproducenter. Det handlar främst om kontroll av enskilda jordbruk men också kontroll av fiskodlingar och musselodlingar, fiskare, jägare och bärplockare.

Livsmedelsverket kontrollerar större livsmedelsindustrier, äggpackerier och mejerier, fiskproduktanläggningar, dryckestillverkare och livsmedelshanteringen på tåg och flyg, med mera. Livsmedelsverket kontrollerar även alla slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Uppdelning av livsmedelsföretag mellan kontrollmyndigheter
Ansvaret för att kontrollera livsmedel delas mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna.

Sverige har så kallat kommunalt självstyre. Det betyder att kommunerna är egna, fristående myndigheter som själva planerar sin verksamhet. En av Livsmedelsverkets uppgifter är att leda och samordna livsmedelskontrollen i Sverige.

I nationella planen för kontroll i livsmedelskedjan finns en bra beskrivning för den som vill läsa mer. Livsmedelsverket tillhandahåller vägledningar, utbildningar, gemensamma projekt och annan information riktade till konsumenter, företag och kontrollpersonal.

Även länsstyrelserna har ett ansvar att på regional nivå stödja kommunerna. Kommunernas beslut kan överprövas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också till uppgift att kontrollera hur kommunerna utför sin kontroll. Om det finns brister i en kommun kan Livsmedelverket förelägga kommunen att åtgärda bristerna.

Mål och strategier för livsmedelskontroll

Länsstyrelser
Länsstyrelsen kontrollerar primärproduktionen, till exempel uppfödning av slaktdjur och odling av grönsaker och bär.

Kommunala kontrollmyndigheter
Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder kontrollerar restauranger, butiker och andra livsmedelsaktörer som inte faller under Länsstyrelsen eller Livsmedelsverkets ansvar.

Livsmedelsverket
Livsmedelsverket kontrollerar nästan alla anläggningar där animaliska livsmedel hanteras och levereras till andra livsmedelsföretag. Det handlar om:

  • slakterier, vilthanteringsanläggningar, styckningsanläggningar
  • anläggningar som tillverkar köttberedningar eller köttprodukter, mjölk-, fisk och äggprodukter samt äggpackerier.
Förutom dessa anläggningar kontrollerar även Livsmedelsverket

  • tåg och flyg
  • vin och spritanläggningar
  • samt några andra större livsmedelsproduktionsanläggningar.
Totalt kontrollerar Livsmedelsverket 1300 anläggningar. En del anläggningar i Stockholm och Göteborg som tillverkar livsmedlen i anläggningar som beskrivs ovan kontrolleras av de kommunala kontrollmyndigheterna.

Livsmedelsverket ansvarar även för gränskontrollen för produkter som ska kontrolleras vid EU-gränsen.

Hur styrs kontrollen?
Sverige har så kallat kommunalt självstyre. Det betyder att kommunerna är egna, fristående myndigheter som själva planerar sin verksamhet. På motsvarande sätt är länsstyrelserna också självständiga myndigheter som ansvarar för den egna planeringen av kontrollen. En av Livsmedelsverkets uppgifter är att leda och samordna livsmedelskontrollen i Sverige.

Även länsstyrelserna har ett ansvar att på regional nivå stödja kommunerna. Kommunernas beslut kan överprövas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också till uppgift att kontrollera hur kommunerna utför sin kontroll. Om det finns brister i en kommun kan Livsmedelverket förelägga kommunen att åtgärda bristerna.

I Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan beskrivs närmare principerna för den riskbaserade kontrollen, hur kontrollen ska planeras, genomföras och följas upp och utvecklas. Planen beskriver också hur myndigheterna samarbetar för att utveckla kontrollen. I planen finns även nationella mål och fokusområden för kontrollen i hela landet under de närmaste åren.

Mål och strategier för livsmedelskontrollen - Nationell kontrollplan

Hur blir kontrollen likvärdig?
För att göra kontrollen likvärdig över hela landet och för att företagen ska få hjälp att förstå lagstiftningen erbjuder Livsmedelsverket vägledningar, kontrollhandböcker, utbildningar, gemensamma, nationella projekt och annan information riktade till kontrollpersonal och företag.

Livsmedelsverket granskar också kommunernas och länsstyrelsernas livsmedelskontroll regelbundet och för att kontrollera att de följer lagstiftningen och att kontrollen är effektiv, det vill säga att myndigheterna upptäcker brister och ser till att företagen rättar till dem. Även länsstyrelserna granskar om kommunerna i länet följer lagstiftningen.

EU:s revisorer granskar i sin tur att Sverige följer den gemensamma livsmedelslagstiftningen inom hela EU, hur kontrollen är organiserad i Sverige, hur den fungerar och vilka mål myndigheterna har för den offentliga kontrollen.

Revisioner

Senast granskad 2017-02-09

Visst Phonta, det var många vackra ord men i verkligheten gör inte myndigheten något annat än kollar att din självkontrollsystem fungerar och att det finns ett certifierad företag som gör besök hos dig och dokumenterar att dina papper är ok.
Provtagningar förekommer inte utom kanske i mindre företag som inte har råd att anställa ett certifieringsföretag.
Jag har vallat runt dessa s k kontrollanter i produktion många gånger så jag vet ungefär hur det funkar. Det kan finnas undantag men kan nästan garantera att företagen har mera utbildade, (kluriga) personer än myndigheter någonsin kan rekrytera.
 
Själv har jag tillstånd i swe. att kontrollbesikta mina egna fåglar innan dom saluförs, upp till 25.000 ton/år.
 
Släktingarna tog hem familjeäldste ifrån sjukhuset, avled dagen efter i hemmet, ceremoni med munkar, blir samma ytterligare 2 dagar, kremering Söndag, totalt 4 dagar, 5 med besöket på sjukhuset, min Fru frågade mig, vill Du följa med? Du behöver inte, om Du inte vill, klart jag vill följa med, så svarar man om man vill behålla husfriden, annars lär man få höra i framtiden, Du respekterar inte min familj osv.osv. bla, bla.

På baksidan av huset där vi befann oss så har en av sönerna bananplantor, när jag jämför dessa bananstockar med dom som vi har, så är skillnaden i att hans bananstockar har ungefär 30-50 % mer bananer, och vi lyckades att få med oss hem 3 små plantor (50-100cm), planterade och klart på farmen, fungerar detta så lär det bli nya plantor från dessa till nästa år, några ska jag flytta över till min del av farmen.
 
Ang. död så dog en 95 årig grann kvinna i fredags. Var på söndags kvällen på cermoni med munkar o allt. Sen världens fylle fest med mat o dryck. Snacka om att ja va förvirrad ang. traditioner.
 
Ang. död så dog en 95 årig grann kvinna i fredags. Var på söndags kvällen på cermoni med munkar o allt. Sen världens fylle fest med mat o dryck. Snacka om att ja va förvirrad ang. traditioner.
Väldigt normalt i Thailand , en tradition som jag gillar , folk får gärna ha kul på min begravning ,, sen talar man om den avlidne ,om han goda sidor endast ...... Egentligen något att verkligen ta efter ...:)
 
Just hemma igen efter att ha varit och köpt en säck foder till grodorna, 20 kilo kostar 550 B vilket skulle bli 27.50 B/kilot mot småpåsar på kilot som kostar 33 B kilot, tekniskt sett så skulle det innebära att föda upp ett kilo groda kostar i foder 82.50 B, och utpris 100B/kilo,
med detta så innebär det att avansen ligger på 17.50 Kilot, vilket inte riktigt stämmer, använder det kommunala vattnet när jag byter vatten till grodorna, ett visst spill blir det från fodret som följer med ut med skiten från grodorna, men samtidigt använder frugan detta och gödslar/vattnar bananplantorna, jag har sagt att avansen på grodor ska ligga på minst 50%, där och drygt detta kommer jag att hamna när det är dags att så och plöja fälten, och tillverka eget foder/pellets, att tillverka eget foder är rena rama guldgruvan och foder går att sälja. Om allt fungerar så får vi se lite längre fram om mina beräkningar stämmer.
 
Sådärja

Klart för denna gång, några veckor tidigare så satte frugan och släktingar upp en ny gravhus? i templet, idag flyttades benresterna av mor och far, och och tidigare generation, började i ottan och klart ungefär 09.00, hem och göra sig klar för nästa tempel, frugans mormors kremering,
det var varmt svettigt och en väntan på allt, en ljuspunkt var att jag träffade Youshatons Guvernör, som kom till begravningen, trevlig kille, vad vi pratade om? farming bla. han berättade bland annat att det finns ett projekt i provinsen som stöds av myndigheten, till dom som odlar giftfritt och jag var välkommen att ta del av detta, varför kom han till denna begravning? en släkting till min fru jobbar tillsammans med Guvernören och hade bjudit in honom, det var släktingen som berättat att vi drev en farm.

På vägen hem så stannade vi till på Macro, i December låg priset på groda 80 B/kilo dagens pris var 125 B/kilo, varför denna dramatiska ökning? svaret var att alla priser går upp, och att det är inte grodsäsong nu, vidare så tittade jag på priset på "svart kyckling", säljs fryst i förpackning om 600 gram, pris 155 B per pack, betydligt dyrare än att köpa färsk kalkon här, 150 B/kilo.
 
Sådärja

Klart för denna gång, några veckor tidigare så satte frugan och släktingar upp en ny gravhus? i templet, idag flyttades benresterna av mor och far, och och tidigare generation, började i ottan och klart ungefär 09.00, hem och göra sig klar för nästa tempel, frugans mormors kremering,
det var varmt svettigt och en väntan på allt, en ljuspunkt var att jag träffade Youshatons Guvernör, som kom till begravningen, trevlig kille, vad vi pratade om? farming bla. han berättade bland annat att det finns ett projekt i provinsen som stöds av myndigheten, till dom som odlar giftfritt och jag var välkommen att ta del av detta, varför kom han till denna begravning? en släkting till min fru jobbar tillsammans med Guvernören och hade bjudit in honom, det var släktingen som berättat att vi drev en farm.

På vägen hem så stannade vi till på Macro, i December låg priset på groda 80 B/kilo dagens pris var 125 B/kilo, varför denna dramatiska ökning? svaret var att alla priser går upp, och att det är inte grodsäsong nu, vidare så tittade jag på priset på "svart kyckling", säljs fryst i förpackning om 600 gram, pris 155 B per pack, betydligt dyrare än att köpa färsk kalkon här, 150 B/kilo.
Hej
Har läst din berättelse från början, skit bra. Vi eller min fru jobbar också på med
att få hennes farm att bli nåt ca 40 rai problemet vi har när vi bor största
tiden i sverige är att hitta nån som vill jobba. När vi var ner nu i Jan-feb så
var det en äldre man som ville jobba Jippy tänkte jag en dag sen hade han ont i ryggen
 
Hej
Har läst din berättelse från början, skit bra. Vi eller min fru jobbar också på med
att få hennes farm att bli nåt ca 40 rai problemet vi har när vi bor största
tiden i sverige är att hitta nån som vill jobba. När vi var ner nu i Jan-feb så
var det en äldre man som ville jobba Jippy tänkte jag en dag sen hade han ont i ryggen
Vänta till ni flyttar ner själva......
 
Hej
Har läst din berättelse från början, skit bra. Vi eller min fru jobbar också på med
att få hennes farm att bli nåt ca 40 rai problemet vi har när vi bor största
tiden i sverige är att hitta nån som vill jobba. När vi var ner nu i Jan-feb så
var det en äldre man som ville jobba Jippy tänkte jag en dag sen hade han ont i ryggen

Vad har Ni i tankarna att odla?

Av egen erfarenhet, glöm att ens försöka driva en farm på distans, Du måste ha en arbetsledare på plats, Du eller din fru tycker jag låter bra, jag tar hand om farmen när min fru inte har tid, min fru tar hand om farmen när jag inte är på plats, men försök, lyckas Du så är jag den första att gratulera.
40 rai är en förhållandevis stor farm, jag jämför men en kille och hans fru som driver 10 rai, 4 anställda, har Du undersökt marknaden? avsättning för produkterna, innan Du har fått första skörden såld, så ska vatten, el, gödning, eventuella inhyrda maskiner, och löner betalas. Lyssna på Kurant som har ett bra kort koncist svar, var på plats själv,
och jag säger, börja i mindre skala.
 
Senast ändrad:
 

Liknande trådar

M
Svar
0
Visningar
1 K
mikeus
M
 
Tillbaka
Topp