En artikel om förhållanden mellan falang och Thai (Isaan).

 
Hej

Själv ser jag inga nackdelar eller speciella problem just med Isaantjejer, däremot ser jag en rad fördelar, det är ofta tjejer med skinn på näsan, vana att arbeta, kunniga i matlagning och dom har kunnandet sedan barnsben att ta hand om en familj, är inte märkvärdiga, gillar naturen och att odla, glada och sociala m.m.

Mvh isan lover
Är inte Thaidamer från andra delar av landet sådana?
 
Jag tycker fortfarande ditt påstående är lika konstigt som jag tyckte förr. Jag tycker att det är enklare, och ofta trevligare, att umgås med enkelt folk på landet men jag tycker det är intressantare att umgås med folk i överklassen och övre medelklassen i Bangkok. Det allra bästa är tveklöst att göra både och då det ger en förståelse man annars helt missar.

Jag har ett tämligen stressigt och hektiskt jobb, så jag tycker det är ruggigt skönt med en helg i byn då och då. Man traskar över till någon släkting eller granne och tar en öl och käkar något från marknaden; det är enkelt, avspänt och trevligt. Samtidigt finns det ganska många i byn, dessvärre framförallt i den yngre generationen, som jag har väldigt lite att prata om med. De har en oerhört dålig allmänbildning och obefintligt intresse för omvärlden och det är väl egentligen bara fotboll vi kan diskutera, och det blir ju lite tradigt efter ett tag. Det finns även de i min ålder och äldre som saknar allmänbildning men då kan man i alla fall prata om hur det var förr och jämföra med Sverige och det är alltid intressant. Många outbildade på landet, som min svärmor, är också förvånansvärt allmänbildade och har koll på vad som händer både i Thailand och resten av världen. Svärfar däremot intresserar sig för väldigt få saker utanför byn. Jag trivs i byn och med byborna men jag skulle absolut inte vilja bo där 365 dagar om året.

Alla vi umgås med ur överklassen och övre medelklassen i Bangkok har sina ungar på samma skola som dottern så redan där har man ett givet samtalsämne. 95% av dem har pluggat i US eller UK och reser runt i världen, håller på med någon business och är både bildade och allmänbildade. Tveklöst har jag mycket mer att prata om med dem och dessutom kan vi diskutera på engelska vilket är en fördel. Nackdelen är att det alltid krävs en massa planerande och att det oftast innebär 1 timme i bilkö; alltså inte lika enkelt och spontant. Ganska ofta känns det inte heller lika avspänt; jag känner ofta att de analyserar och utvärderar mig, men det kanske bara är vad jag upplever.

Summa summarum: precis som man kan trivas i både Thailand och Sverige, trots att de i nästan allt är varandras motpoler, så kan man trivas både bland bönder och herrskap. Man ska nog försöka undvika att låsa sig i en massa stereotyper utan istället se det som en möjlighet att vidga sina vyer.

Hej

Håller i princip med om det du skriver här, jag tror att vi har lite olika ingångssyn här, tänker då på din mening att det kan vara skönt med en helg i byn då och då, i det läget förstår jag att det kanske kan vara svårt att ha något att prata om med ex.vis ungdomar, tror att det hade varit annorlunda om du hade vistats där längre perioder eller på heltid.

I mitt fall känner jag ju ofta ungdomarnas föräldrar, far och morföräldrar o.s.v, dom flesta ungdomarna var inte ens födda när jag började besöka byn, kanske var jag med på föräldrarnas bröllop, äldre släktingars begravningar m.m, så vi har ju oftast en massa gemensamma upplevelser bakåt i tiden, sen rör ju sig samtal i byn ofta om det dagliga arbetet, t.ex hur det går med gummiträden, priser på jordbruksprodukter, planer för nästa års plantering, trafikolyckor, kanske har någon fångat en extra stor orm eller något, hur det står till med bröder och systrar o.s.v som kanske studerar eller arbetar på annan ort m.m, så det finns egentligen mycket att tala om, men även fotboll, musik och kommande festligheter som brukar intressera ungdomar.

Mvh isan lover
 
Hamnar man tillräckligt långt ut i spenaten så kan nog bybor uppleva att Noi med Poa Farang är övre medelklass även om Olle varit truckförare hela livet, men annars håller jag inte med om att de flesta blir övre medelklass; snarare en mycket liten minoritet. Personligen tycker jag att man bör ha en nettoinkomst på minst 5 miljoner Baht om året eller en nettoförmögenhet på minst 50 miljoner Baht för att kunna klassas som övre medelklass i Thailand och jag tror inte det är så många Västerlänningar i Thailand som hamnar i den gruppen.

Med dagens låga nivåer på alla europeiska valutor, förutom Schweiserfrancen, så är det ganska många som inte ens kommer upp i min definition av medelklass. För att kvalificera sig där tycker jag man bör ha minst 1 miljon Baht i nettoinkomst eller 10 miljoner i nettoförmögenhet. Tror till och med att det finns en del fattigpensionärer som har svårt att kvalificera sig som undre medelklass; 350,000 i årsinkomst eller 3 miljoner i förmögenheter.

Men kanske är det så enkelt att vi har helt olika definition på vad som är övre medelklass och hur stor andel som ingår där, och jag påstår inte att min är korrekt. I ett land med så oerhört spetsig rikedomspyramid som Thailand så anser jag att övre medelklassen bara rymmer runt 2% medan underklassen, alltså klassen under arbetarklassen, förmodligen har minst 30%. Av de 2% som utgör övre medelklassen bor nog dessutom minst 90% i Greater Bangkok.

Dessutom så räcker det inte för en Thaitjej att gifta sig med en Farang som har ekonomiska medel nog att klassas som övre medelklass för att hon ska kunna göra någon större klassresa. För att klassas som övre medelklass är universitetsstudier ett måste och då räknas inte något no-name universitet i Nakorn Nowhere. Dessutom sägs det att ingen kan förflytta sig mer än två klasser under en livstid så det krävs också att hon föddes i minst undre medelklass.

Thailand och klasser är ett intressant men ofta ganska deprimerande ämne.

Intressant input där, jag har inte själv reflekterat särskilt noga på vart vi egentligen befinner oss på "stegen" annat än i våran absolut närmaste omgivning/område. Bor i ett relativt sett välbeställt område där de flesta jobbar och troligen har tillräckligt med lön för att lösa kåk och några (främst) medelklassbilar utan synbara problem. Den fattigaste, jag känner till, är en dansk som hyr hus med sin fru och ibland verkar ha svårt att få ihop till månadshyran i tid.

Jag passade på att fråga frugan om hennes uppfattning i detta ämnet och vart vi ligger på stegen med våran inkomster och svaret blev "Middle class is a very wide area and we are somewhere in that area". För att kunna räknas som Hiso, enligt henne, bör hushållet åtminstone ligga på en minimilön på en mille/månad och uppåt, självklart diffar detta vart man bor.

Som du skriver finns det många med inkomster långt långt högre än vad vi svenskar oftast förknippar thailändare med. "Vi" tenderar ju ofta att tro att alla är fattigare än västerlänningar vilket är långt ifrån sanningen. Jag har säkert träffat några av dom på något bröllop eller annat men har aldrig sett något "näsrynkare" utan de har i mina ögon varit mycket trevliga och jag har inte ens märkt att de skulle vara rika. Dock har jag hört om en vän som har egen garderob för sina skor/väskor/klockor och gillar att visa detta på FB. Där är skåpet fyllt med Prada/Gucci/LV och varje väska kostar 6-siffrigt, favvomärket på klockor är Patek osv.
En annan köpte nyss nytt hus, fick ett bra pris på 60 mille, men är lågmäld och kör "bara" Lexus som inte väcker någon uppmärksamhet.
Själva har vi det rätt bra ekonomiskt men det finns ju en värld som ligger ljusår över oss. Jag tror inte de är otrevligare än någon annan grupp generellt och jag tror inte personligen att det bara är kul att vara i den klassen. Pengar kommer sällan gratis för någon, allt har sitt pris.

/ SatanG
 
Hej

Håller i princip med om det du skriver här, jag tror att vi har lite olika ingångssyn här, tänker då på din mening att det kan vara skönt med en helg i byn då och då, i det läget förstår jag att det kanske kan vara svårt att ha något att prata om med ex.vis ungdomar, tror att det hade varit annorlunda om du hade vistats där längre perioder eller på heltid.

I mitt fall känner jag ju ofta ungdomarnas föräldrar, far och morföräldrar o.s.v, dom flesta ungdomarna var inte ens födda när jag började besöka byn, kanske var jag med på föräldrarnas bröllop, äldre släktingars begravningar m.m, så vi har ju oftast en massa gemensamma upplevelser bakåt i tiden, sen rör ju sig samtal i byn ofta om det dagliga arbetet, t.ex hur det går med gummiträden, priser på jordbruksprodukter, planer för nästa års plantering, trafikolyckor, kanske har någon fångat en extra stor orm eller något, hur det står till med bröder och systrar o.s.v som kanske studerar eller arbetar på annan ort m.m, så det finns egentligen mycket att tala om, men även fotboll, musik och kommande festligheter som brukar intressera ungdomar.

Mvh isan lover

Som så ofta när jag läser dina skildringar om livet på landet så slår det mig; pratar vi verkligen om samma land och samma århundrade? Ibland känns du som mannen i den thailändska klassikern Naang Nak; han som vägrar att inse att hans fru är död och att det bara är hennes spöke han ser. Frugan har två kusiner som är gifta med Isaanbördiga partners och de blev också oerhört förbryllade när jag en gång berättade om hur du brukar beskriva Isaan; "låter som något mormor brukade berätta om" var deras respons. Jag tvivlar inte på att det du skriver är sant men däremot tror jag du väljer bort mycket i dina berättelser, och det har du givetvis rätt till.

Nåja, för att återgå till tråden. Jag har bott på heltid i byn i 4 år och dessutom minst en helg i månaden, och längre tider under loven, i över 20 år. "Min" provins, Chachoengsao, har den högsta risproduktionen i hela Thailand, tror jag, så nog finns det risfält, bilderna nedan är 3 minuters promenad från vårt hus. Tror dock inte det finns någon som lever som risbonde, och absolut ingen under 40; det är stora kommersiella jordbruk alternativt små plättar som äldre driver mest som en hobby och av nostalgi. Alla under 40 jobbar på fabriker men lyckligtvis har vi några av Thailands största industriparker inom pendlingsavstånd så de som vill kan bo kvar i byn. Ingen under 40 odlar eller jagar, möjligtvis fiske i någon damm någon gång men det är mest bara ett svepskäl för att öla en dag. Det är nog mest bara fotboll, spel och motorcyklar som gäller och att se någon utomhus mellan 9 och 16 är väldigt ovanligt, ens på helgen.

2.jpg


3.jpg


5.jpg


8.jpg


49002956_10158012792584027_4139622142834638848_o.jpg


49210865_10158012792629027_668373275776122880_o.jpg
 
Intressant input där, jag har inte själv reflekterat särskilt noga på vart vi egentligen befinner oss på "stegen" annat än i våran absolut närmaste omgivning/område. Bor i ett relativt sett välbeställt område där de flesta jobbar och troligen har tillräckligt med lön för att lösa kåk och några (främst) medelklassbilar utan synbara problem. Den fattigaste, jag känner till, är en dansk som hyr hus med sin fru och ibland verkar ha svårt att få ihop till månadshyran i tid.

Jag passade på att fråga frugan om hennes uppfattning i detta ämnet och vart vi ligger på stegen med våran inkomster och svaret blev "Middle class is a very wide area and we are somewhere in that area". För att kunna räknas som Hiso, enligt henne, bör hushållet åtminstone ligga på en minimilön på en mille/månad och uppåt, självklart diffar detta vart man bor.

Som du skriver finns det många med inkomster långt långt högre än vad vi svenskar oftast förknippar thailändare med. "Vi" tenderar ju ofta att tro att alla är fattigare än västerlänningar vilket är långt ifrån sanningen. Jag har säkert träffat några av dom på något bröllop eller annat men har aldrig sett något "näsrynkare" utan de har i mina ögon varit mycket trevliga och jag har inte ens märkt att de skulle vara rika. Dock har jag hört om en vän som har egen garderob för sina skor/väskor/klockor och gillar att visa detta på FB. Där är skåpet fyllt med Prada/Gucci/LV och varje väska kostar 6-siffrigt, favvomärket på klockor är Patek osv.
En annan köpte nyss nytt hus, fick ett bra pris på 60 mille, men är lågmäld och kör "bara" Lexus som inte väcker någon uppmärksamhet.
Själva har vi det rätt bra ekonomiskt men det finns ju en värld som ligger ljusår över oss. Jag tror inte de är otrevligare än någon annan grupp generellt och jag tror inte personligen att det bara är kul att vara i den klassen. Pengar kommer sällan gratis för någon, allt har sitt pris.

/ SatanG

Precis min uppfattning. Medelklassen är väldigt avlång; från botten av undre medelklass med en familjeinkomst på kanske 350,000 Baht om året till toppen på övre medelklassen som ligger på minst 20 miljoner om året. Där ovan har du en liten grupp på max 0.5% av befolkningen som tjänar ännu mer och inte tycker det är något märkligt att flyga hela klassen, med föräldrar, för att fira ungens födelsedag på Hongkong Disneyland.

Jag tycker inte heller de riktigt rika är otrevliga, ska man generalisera är det väl snarare de som febrilt kämpar för att nå dit upp som ibland kan vara lite otrevliga. Riktigt rika människor är oftast, enligt min uppfattning, rätt trygga i sig själva och behöver inte bevisa något.
 
Precis min uppfattning. Medelklassen är väldigt avlång; från botten av undre medelklass med en familjeinkomst på kanske 350,000 Baht om året till toppen på övre medelklassen som ligger på minst 20 miljoner om året. Där ovan har du en liten grupp på max 0.5% av befolkningen som tjänar ännu mer och inte tycker det är något märkligt att flyga hela klassen, med föräldrar, för att fira ungens födelsedag på Hongkong Disneyland.

Jag tycker inte heller de riktigt rika är otrevliga, ska man generalisera är det väl snarare de som febrilt kämpar för att nå dit upp som ibland kan vara lite otrevliga. Riktigt rika människor är oftast, enligt min uppfattning, rätt trygga i sig själva och behöver inte bevisa något.
Du har gjort dig besväret att på ett bra sätt rikedomsmässigt definiera olika samhällsklasser. En fråga i sammanhanget är om det finns andra möjligheter att byta klass uppåt genom att bli kändis i form av politiker, domare, ämbetsman, militär eller TV-kändis? Då kanske man inte behöver vara rik men genom att man är pamp blir man accepterad överallt av andra skäl.

I Sverige har vi människor som är formellt rika men deras rikedom syns inte därför att de lever fattigt. Det finns t ex änkor som inte vill göra sig av med fastigheter därför att de varit i släkten många år. Finns motsvarande i Thailand?
 
Du har gjort dig besväret att på ett bra sätt rikedomsmässigt definiera olika samhällsklasser. En fråga i sammanhanget är om det finns andra möjligheter att byta klass uppåt genom att bli kändis i form av politiker, domare, ämbetsman, militär eller TV-kändis? Då kanske man inte behöver vara rik men genom att man är pamp blir man accepterad överallt av andra skäl.

I Sverige har vi människor som är formellt rika men deras rikedom syns inte därför att de lever fattigt. Det finns t ex änkor som inte vill göra sig av med fastigheter därför att de varit i släkten många år. Finns motsvarande i Thailand?

Visst kan man till viss del göra en klassresa genom att bli kändis men du kommer inte särskilt långt inom politiken, rättsväsendet eller militären om du inte redan är ganska rik. Du är nog minst medelklass när du börjar en sådan karriär och även om lönen kanske inte lyckas lyfta dig till övre medelklass så är alla dessa tre utmärkta val för extra inkomster ;). Jag förstår dock vad du menar och framförallt ute på landet så är det som i Sverige när förra seklet var ungt; är man rektor i byskolan så anses man lokalt som en höjdare även ifall byungen som jobbat sig upp till skiftschef nere i Rayong tjänar dubbelt så mycket men ses som arbetarklass.

Det finns absolut en massa riktigt rika människor som håller väldigt låg profil. En av de allra rikaste i vår kommun är en gammal tant som driver en liten handelsträdgård och klär sig som en hemlös. Hennes far ägde över 100 rai land i vad som då var ren landsbygd. När huvudvägen från Bangkok till Poi Pet i Kambodja byggdes sålde han all mark och som enda barnet sitter hon idag på långt över 100 miljoner men går fortfarande och påtar i sin lilla trädgård och säljer blomkrukor för 20 Baht.
 
Visst kan man till viss del göra en klassresa genom att bli kändis men du kommer inte särskilt långt inom politiken, rättsväsendet eller militären om du inte redan är ganska rik. Du är nog minst medelklass när du börjar en sådan karriär och även om lönen kanske inte lyckas lyfta dig till övre medelklass så är alla dessa tre utmärkta val för extra inkomster ;). Jag förstår dock vad du menar och framförallt ute på landet så är det som i Sverige när förra seklet var ungt; är man rektor i byskolan så anses man lokalt som en höjdare även ifall byungen som jobbat sig upp till skiftschef nere i Rayong tjänar dubbelt så mycket men ses som arbetarklass.

Det finns absolut en massa riktigt rika människor som håller väldigt låg profil. En av de allra rikaste i vår kommun är en gammal tant som driver en liten handelsträdgård och klär sig som en hemlös. Hennes far ägde över 100 rai land i vad som då var ren landsbygd. När huvudvägen från Bangkok till Poi Pet i Kambodja byggdes sålde han all mark och som enda barnet sitter hon idag på långt över 100 miljoner men går fortfarande och påtar i sin lilla trädgård och säljer blomkrukor för 20 Baht.
Det som du skriver pekar på att det är skillnader mellan Sverige och Thailand när det gäller att byta klass uppåt. I Sverige finns det möjligheter att hålla sig kvar tack vare politiken eftersom en politiker kan bli rådgivare åt motståndarsidan t ex industrin och hålla föredrag, medverka i TV, styrelseuppdrag etc. En politikers barn verkar i vissa fall också ha det lättare i livet.
 
Som så ofta när jag läser dina skildringar om livet på landet så slår det mig; pratar vi verkligen om samma land och samma århundrade? Ibland känns du som mannen i den thailändska klassikern Naang Nak; han som vägrar att inse att hans fru är död och att det bara är hennes spöke han ser. Frugan har två kusiner som är gifta med Isaanbördiga partners och de blev också oerhört förbryllade när jag en gång berättade om hur du brukar beskriva Isaan; "låter som något mormor brukade berätta om" var deras respons. Jag tvivlar inte på att det du skriver är sant men däremot tror jag du väljer bort mycket i dina berättelser, och det har du givetvis rätt till.

Nåja, för att återgå till tråden. Jag har bott på heltid i byn i 4 år och dessutom minst en helg i månaden, och längre tider under loven, i över 20 år. "Min" provins, Chachoengsao, har den högsta risproduktionen i hela Thailand, tror jag, så nog finns det risfält, bilderna nedan är 3 minuters promenad från vårt hus. Tror dock inte det finns någon som lever som risbonde, och absolut ingen under 40; det är stora kommersiella jordbruk alternativt små plättar som äldre driver mest som en hobby och av nostalgi. Alla under 40 jobbar på fabriker men lyckligtvis har vi några av Thailands största industriparker inom pendlingsavstånd så de som vill kan bo kvar i byn. Ingen under 40 odlar eller jagar, möjligtvis fiske i någon damm någon gång men det är mest bara ett svepskäl för att öla en dag. Det är nog mest bara fotboll, spel och motorcyklar som gäller och att se någon utomhus mellan 9 och 16 är väldigt ovanligt, ens på helgen.

2.jpg


3.jpg


5.jpg


8.jpg


49002956_10158012792584027_4139622142834638848_o.jpg


49210865_10158012792629027_668373275776122880_o.jpg
Där jag bodde. Några km rrån Mekong, var det verkligen så. Folket gjorde sitt dagsverke. Tjänade 150B. Bodde i ett trähus. Brände pengarna på öl och laokhao. Maten var egenodlat ris och en köttbit från marknaden. Men oftast åt de fisk från dammarna eller en skjuten "riskanin" eller fågel.
Flickorna gifts bort vid 14 -15 år osv.
 
Där jag bodde. Några km rrån Mekong, var det verkligen så. Folket gjorde sitt dagsverke. Tjänade 150B. Bodde i ett trähus. Brände pengarna på öl och laokhao. Maten var egenodlat ris och en köttbit från marknaden. Men oftast åt de fisk från dammarna eller en skjuten "riskanin" eller fågel.
Flickorna gifts bort vid 14 -15 år osv.

Den typen av liv finns det folk som lever i vår by också och då är vi bara 1 timme från Suvvan. Det är dock bara den äldre generationen och ingen majoritet.

Det jag invände mot IL är att alla i hans by verkar så snälla och lyckliga; hela byn sitter runt lägerelden och grillar råttor och sjunger Kumbaya.

Jag har ytterst begränsad erfarenhet av Isaan men jag känner en hel del som flyttat därifrån och ingen har tillnärmelsevis så positiva bilder av det Isaanska bylivet som IL har. Jag tror att IL är en enkel och lycklig person men känslan är ändå att han framställer sin by som betydligt mer utopisk än den är.
 
Den typen av liv finns det folk som lever i vår by också och då är vi bara 1 timme från Suvvan. Det är dock bara den äldre generationen och ingen majoritet.

Det jag invände mot IL är att alla i hans by verkar så snälla och lyckliga; hela byn sitter runt lägerelden och grillar råttor och sjunger Kumbaya.

Jag har ytterst begränsad erfarenhet av Isaan men jag känner en hel del som flyttat därifrån och ingen har tillnärmelsevis så positiva bilder av det Isaanska bylivet som IL har. Jag tror att IL är en enkel och lycklig person men känslan är ändå att han framställer sin by som betydligt mer utopisk än den är.
Jag känner en svensk. Hejar och e trvlig mot alla i byn. Kan knappt några ord thai alls utan konverserar hackikt på engelska med dom.
Vet inget om frugans långa utflykter med jobbet och vad hon gör då. Känner inte till några motsättningar inom familjen eller byn.
Det är inte fel heller. "Det man inte vet tar man ingwn skada av." Gäller verkligen honom. Tyvärr e han full för jämnan.
Nä min by hade stora motsättningar. Problem med alkohol o droger. pr*stitution och aids. Folk slog ihjäl varann till höger o vänster. Jag fick inte gå ut i bushen ensam för min tjej. Hände att folk försvann för gott.
Slagsmål vid byfester var snarare regel än undantag.
 
Är inte Thaidamer från andra delar av landet sådana?

Hej

Det kan dom säkert vara, men mitt hjärta slår speciellt för dom ifrån Isaan, ver inte varför med det blev liksom bara så, gillar allt i Isaan, tycker om deras livsstil, naturen, maten, musiken och människorna, jag tycker inte att dom är riktigt lika spontana, lättroade och generösa som i Isaan, men jag är nog rätt så subjektiv och färgad.

Mvh isan lover
 
Den typen av liv finns det folk som lever i vår by också och då är vi bara 1 timme från Suvvan. Det är dock bara den äldre generationen och ingen majoritet.

Det jag invände mot IL är att alla i hans by verkar så snälla och lyckliga; hela byn sitter runt lägerelden och grillar råttor och sjunger Kumbaya.

Jag har ytterst begränsad erfarenhet av Isaan men jag känner en hel del som flyttat därifrån och ingen har tillnärmelsevis så positiva bilder av det Isaanska bylivet som IL har. Jag tror att IL är en enkel och lycklig person men känslan är ändå att han framställer sin by som betydligt mer utopisk än den är.

Hej

Flera rätt här, visst är det fler äldre som fortfarande lever på det traditionella sättet, men riktigt långt ut på landsbygden är traditionerna i högsta grad levande och ganska många ungdomar i varje by fortsätter på samma vis som sina föräldrar, dom går ut med bössan på natten, sätter sina fällor, fiskar och lever enkelt, men du har helt rätt i att dom inte är i majoritet längre.

Att alla skulle vara snälla och lyckliga stämmer naturligtvis inte, dom som har följt min tråd om livet i byn har fått ta del av mindre trevliga saker också, våldtäkter på en dövstum kvinna, gruppvåldtäkter på skoltjejer, tonårsgraviditeter, mord, våld, avundsjuka och korruption m.m, detta finns också.

Sen upplever jag inte min by som speciell, jag har blivit lika väl bemött och välkomnad i alla byar jag har besökt enda ifrån Surin till Nong Khai, visst finns det rötägg men dom positiva, ärliga och vänliga människorna dominerar rejält, själv tror jag att tala Lao är en dörröppnare, men jag är absolut inte opartisk utan rejält färgad av mina egna erfarenheter och upplevelser.

Mvh isan lover
 
Jag har aldrig varit med om några traditionella folkfester i Thailand. Förekommer det? Det är ju traditoner som håller folk samman.
Jag är en stolt populist och nationalist. Eftersom alla byar har ett helgon som behöver dammas av, är det fester året om. Trots att det dricks öl, vin och rom ser man aldrig någon berusad - de kanske uppehåller sig på nattlkubbarna? I helgen letade många upp gamla kläder för att få tillbaka något av 50-talet:

 
Jag har aldrig varit med om några traditionella folkfester i Thailand. Förekommer det? Det är ju traditoner som håller folk samman.
Jag är en stolt populist och nationalist. Eftersom alla byar har ett helgon som behöver dammas av, är det fester året om. Trots att det dricks öl, vin och rom ser man aldrig någon berusad - de kanske uppehåller sig på nattlkubbarna? I helgen letade många upp gamla kläder för att få tillbaka något av 50-talet:

Thailand har en folkfest som heter duga i Songkran, finns hur mycket som helst om Songkran på youtube
 
Thailand har en folkfest som heter duga i Songkran, finns hur mycket som helst om Songkran på youtube
Härligt! Det finns en motsvarighet här där ett tusental människor vid ett givet klockslag kastar sig i en grund sjö vid havet och öser vatten på varandra. Kanske har de vattenpistoler numera? De håller inte ut tre dagar.
 
Hej,

Mina föräldrar var uppväxt på var sin gård och hade det fattigt, de flyttade dock till ett samhälle när de gifte sig, som med tiden växte till sig och blev ett överflödssamhälle. Många av min klasskompisars föräldrar var överklass. Mina föräldrar hade svårt att umgås med dessa.

Jag utbildade mig och har gjort karriär och kan nog kalla mig till en svensk socialklass ett, men inte till överklass. Finns nog 5% i Sverige kanske som tjänar mer än mig. Jag har inga problem att umgås med folk från olika socialklasser, kan ofta föra dialoger men alla i Sverige, så länge de inte är extremister av något slag och beter sig som en vettig människa, finns många psykopater.

I Thailand har jag bott i min frus hemby i Isaan, men svårt att lära mig språket då jag bara är där några månader om året. Kan man inte språket till fullo är det svårt. Jag avundas Isaan Lover som dels kan språket och dels kan leva på deras vis, det är en begåvad människa till motsats från oss som inte kan.

Jag har för avsikt att flytta till Bangkok och jobba på ett stort Thailändskt företag inom mitt gebit, enligt Atoms definition kommer jag då hamna i en överklass med den lön jag får, men tror det blir svårt att umgås med en thailändsk överklass, kanske mellanklass. Jag kommer ju plugga thai på intensivkurs där nere, företaget låter mig gå två timmar per dag på betald arbetstid så länge det krävs. Men det är ju inte bara språket utan kulturen, historiken, det sociala etc.

Hur fungerar det för er som bor i Bangkok och jobbar med Thailändare?
 
Hej,

Mina föräldrar var uppväxt på var sin gård och hade det fattigt, de flyttade dock till ett samhälle när de gifte sig, som med tiden växte till sig och blev ett överflödssamhälle. Många av min klasskompisars föräldrar var överklass. Mina föräldrar hade svårt att umgås med dessa.

Jag utbildade mig och har gjort karriär och kan nog kalla mig till en svensk socialklass ett, men inte till överklass. Finns nog 5% i Sverige kanske som tjänar mer än mig. Jag har inga problem att umgås med folk från olika socialklasser, kan ofta föra dialoger men alla i Sverige, så länge de inte är extremister av något slag och beter sig som en vettig människa, finns många psykopater.

I Thailand har jag bott i min frus hemby i Isaan, men svårt att lära mig språket då jag bara är där några månader om året. Kan man inte språket till fullo är det svårt. Jag avundas Isaan Lover som dels kan språket och dels kan leva på deras vis, det är en begåvad människa till motsats från oss som inte kan.

Jag har för avsikt att flytta till Bangkok och jobba på ett stort Thailändskt företag inom mitt gebit, enligt Atoms definition kommer jag då hamna i en överklass med den lön jag får, men tror det blir svårt att umgås med en thailändsk överklass, kanske mellanklass. Jag kommer ju plugga thai på intensivkurs där nere, företaget låter mig gå två timmar per dag på betald arbetstid så länge det krävs. Men det är ju inte bara språket utan kulturen, historiken, det sociala etc.

Hur fungerar det för er som bor i Bangkok och jobbar med Thailändare?

Det är ganska roligt när man drar siffror ur en hatt.
5% som tjänar mer än dig. Då låter det som att man haren sjuhelsikes inkomst.
Nu är detta från 2014, så den är inte helt aktuell.
men man ska inte så högt upp i lön för att ligga på de sista 5%.
Det här kan väl inte stämma.

75F60582-D942-4D05-A30F-3AE225C67E89.png
 
Rikedom, eller upplevd relativ rikedom, är ett monster i det thailändska samhället. Frugan och hennes kompisar från M3 (årskurs 9) har en Line-grupp med mycket aktivitet. Så fort det drar ihop sig till en träff, normalt sett Nyår och Songkran, så är det alltid ett par tjejer, aldrig killar, som inte dyker upp. Vår by är bara 1.5 timme från Bangkok och många har idag ett ganska bra liv men de tjejer som fortfarande står på en fabrik dyker aldrig upp för att de skäms och känner att de inte platsar bland de tjejer som nu ingår i någon av medelklassens subgrupper. En av de tjejerna som aldrig dyker upp kontaktade min fru för att låna en Louis Vuitton-väska inför senaste mötet. Fick hon bara låna väskan så kunde hon tänka sig att dyka upp.....
Ursäkta , men tycker hela resonemanget luktar skit lång väg , tolka det som den vill . Folk som ser ner på andra ,eller tycker de är förmer pga av förmögenhet eller utbildning .
Dessa är de riktigt sunkiga individerna i samhället , bara min åsikt :thumbsdown::thumbsdown:
 
 

Liknande trådar

 
Tillbaka
Topp