Chaiyaphum MCCCLXXIII, Thailand
3.098 svar - 95.126 visningar
Kevin sände mig en mail idag och berättade att de hade varit hela dagen på sjukhuset med Kevins svärfar. Pappan hade klagat på att det gjorde kanonont i halsen, och kändes urkonstigt där. Han var rejält orolig berättade Kevin. De visste ju inte alls vad problemet var, men Kevin tvekade ju inte en sekund, och så tog de hans bil och stack till sjukhuset i Chaiyaphum, som ju ligger närmast 5,5 mil.
När de kom till sjukhuset så röntgade de svärfadern och läkaren klämde och hade sig, sedan rullade de snabbt in svärfadern på operation, och öppnade upp halsen på honom, och plockade fram det största fiskben som jag någonsin sett komma in i en människo-mun.
De fick med sig benet hem, och Kevin lade ett mynt i storlek en svensk 5:krona under, så vi kan se hur omöjligt det måste vara att få in hela det benet i käften ens.... Sjuttan gubben kanske hade löständer, och var inte så noga med att tugga maten, vem vet...... Men det var nog tur att detta hände i detta århundrade annars hade det väl kunnat sluta illa.
Jag sitter här och tittar på datorskärmen, och jag ser hela tiden pyttesmå myror kuta fram och åter över skärmen, de ses bara när jag har mycket vitt där, under filmer och sådant så ser jag aldrig myrorna. Men det finns en stor mängd myror i datorskärmen och de trivs bra där.
Vidare så har jag en annan sort. Någon hundradels millimeter större som lever i datorbordet som skärmen sitter på. Dessa kommer ju fram direkt när jag skall käka lite mat vid datorn, de lyckas ju alltid hitta mat vid sidan av tallriken, en matsmula är ju detsamma som middag för 200 myror antar jag.
När jag ätit färdigt så vänder jag mig om, och ställer min mattallrik på skåpet som står där. Och där lever en lite mer argsint myra, den gillar att bitas när den blir [¤#@@¤%]. När tallriken har stått där i 10 minuter minst, och man skall ta den till köket, så finns det runt 100st myror där och käkar för det vilda. Det gäller ju att halvspringa ut till köket då för myrorna angriper handen på vägen till köket, och man har ont vill jag lova, det blir till att skölja händerna snabbt som ögat så att de små krabaterna sköljs bort.
Vid baren ute i hallen där är ett annat träslag och helt andra myror, nu börjar vi snacka små ilskna huliganmyror kanske lite lika Hunnerna förr i tiden. Där måste man spruta ibland för att bli av med de värsta anhopningarna. Men myrorna vinner ju alltid, men jag vill ju inte ge mig.
Tappar jag mat på kakelgolvet, så lever det där en storts myra som är så liten så det är omöjligt att ens fånga den på bild. Man ser dom bara när de börjar att närma sig i antal 40-50st runt den lilla matbiten, då ihop, så kan man se dom, och det blir en sprut med giftet, och sedan är det goodbye till den myrfamiljen.
Sköljer jag inte av handfatet ordentligt efter det att jag borstat tänderna, så på morgonen när jag kommer ner för att borsta, så ser man vissa mornar handfatet vara fullt av ytterst små myror, kanske storebröder till de små som lever på kakelgolvet. Här blir det till att spruta ner i avloppet och in i de dåliga lagningarna och siliconet runt handfatet.
Vi har myror i och under matbordet som lever där konstant, och som kommer fram och äter efter det att vi ätit. Jag har förtvivlat försökt få thai att förstå, att enda chansen att slippa myrorna är att vi håller RENT. Alltså gör rent matbordet direkt efter våra måltider, det är meningslöst att köra med myrkrita precis överallt, det ser ju sjuttan inte klokt ut ju, nä håll rent i hemmet, håll t.om ännu renare i Thailand än hemma i Sverige, där vi ju inte har dessa problem, i alla fall inte i den omfattningen.
Men den värsta myran tycker jag är helt klart den som motsvarar vår rödmyra, den lever överallt ute på tomten och ute på gatan. Den är grymt aggressiv, och tvekar inte en sekund att bara trampa upp på foten och biter med sitt gift, och det gör jääkkligt ont vill jag lova.
Den är nästan värre än Thailands motsvarighet till vår skogsmyra, en myra som har käftar som en nyfödd barnunge nästan. Jag håller mig undan, den är fullständigt orädd den också, och är van att via sin mängd kunna besegra alla fiender på denna jord, utom då kanske människan, men alla andra djur drar sig allt undan.
Handskak