Var någon sammankomst för Lamborghiniägare idag.
Den generella uppfattningen i Sverige är att det borde innebära en massa gubbar i äldre medelåldern med små snoppar men så var det inte här; gällande medelåldern alltså. Istället var det en massa feta och finniga 22-åringar i sweatpants och t-shirts med engelsk, men helt oförståelig, text och plastikopererade flickvänner.
När jag satt i loungen och surfade så satt ett av dessa omaka par vid bordet bredvid mig. Efter ett tag kom den lille tjockisen fram och sade "You like my girlfriend, she is pretty?" Och det var hon ju, till skillnad från de flesta av de andra Lamborghinitjejerna så var hon inte helt sönderopererad. "She looks really good" svarade jag. Han log och gick tillbaka till sin flickvän. Jag hämtade lite ost och rödvin. Sedan kom flickvännen. Först stod bara framför mig i 30 sekunder, som de där skrämmande ungarna i skräckfilmer. Sedan sade hon "Hi, my name Lucy" och sträckte fram handen. Vafan tänkte jag men sträckte fram handen. "You think I beautiful?" Ja, det tyckte jag ju så jag svarade "Sure, you look really nice". Och så stod hon och log i en minut. Jag tittade på henne och hennes pojkvän och han satt också och log. Det kändes jävligt obekvämt men till slut sade hon "Thank you, I happy so much" och gick tillbaka till sin pojkvän. Och sedan satt de och stirrade på mig och log tills jag bara gav upp och gick upp på mitt rum.
Jag är en skallig, något överviktig, 52-åring; de kunde inte gärna misstagit mig för Tom Cruise. Skulle jag satt på henne? Skulle jag kanske satt på honom? Kina är skumt.