Svenskarna som väljer att dö i Thailand-flyr svenska åldringsvården

 
Här är det som för 20 år sedan.

IL är enda farang i Thailand som accepterats och nu är i det närmaste idol i spenaten. (redan runt 2000 var det så..typ)
BBT hänvisar fortfarande till de 4 månader han spenderade i Pattis på 80 talet.

Atom klarsynt som 2003, men oerhört mycket artigare, eller han har väl gett upp i den hårda argumentationen.

Vet inte...kurant.....hmmm....kurant..är han bekant...?

Och så jag, undrar hur jag för 20 år sedan orkade argumentera i trådar som denna, men det gjorde jag tills jag gav upp.
BTT och IL är dock långt mycket mer strävsamma, så där har inget förändrats, absolut ingeting......kul ...5555
 
Här är det som för 20 år sedan.

IL är enda farang i Thailand som accepterats och nu är i det närmaste idol i spenaten. (redan runt 2000 var det så..typ)
BBT hänvisar fortfarande till de 4 månader han spenderade i Pattis på 80 talet.

Atom klarsynt som 2003, men oerhört mycket artigare, eller han har väl gett upp i den hårda argumentationen.

Vet inte...kurant.....hmmm....kurant..är han bekant...?

Och så jag, undrar hur jag för 20 år sedan orkade argumentera i trådar som denna, men det gjorde jag tills jag gav upp.
BTT och IL är dock långt mycket mer strävsamma, så där har inget förändrats, absolut ingeting......kul ...5555
Fan va bra o rätt.

Heja Thailandet!
 
Jag håller absolut med om att det finns ett mervärde i att bli accepterad av sin omgivning. I din by kräver det tydligen att man gräver diken men i min by vore det absolut ingen merit. Vi har, som så många andra byar i Thailand, landsvägen på ena sidan och risfält på den andra, men ingen lever av att odla ris. Alla större risfält ägs av storföretag med inhyrd kambodjansk personal och de mindre fälten ägs av äldre personer som odlar lite ris för att dryga ut sin pension, eller av rent nostalgiska skäl. Skulle jag få för mig att gräva ett dike skulle jag bli utskrattad, ingen thailändare har gjort det på 20 år. Gå till templet vid Songkran, dyka upp vid något bröllop eller liknande och hälsa på marknaden räcker bra. Vi har inga gemensamma bysammankomster vid lägerelden utan äter med släkten emellanåt.

Här i Bkk vore det givetvis än mer anmärningsvärt om jag grävde diken. Här är det Breakfast at Tiffany's som gäller om man ska smälta in ;)

2.jpg


5.jpg
Hej

Ja jag har ju frivilligt sökt mig till landsbygden i Isaan och jag stortrivs både där och på den svenska landsbygden, jag ser faktiskt stora likheter mellan dessa båda platser.

Vill man komma in i gemenskapen och bli accepterad fullt ut så krävs det nog att man till en viss del har samma intressen, sysselsättning och läggning på båda ställena, det är ju jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske och ett naturnära liv som levs på den verkliga landsbygden både i Sverige och Thailand.

Visst kan man flytta till en sån plats med en helt annan bakgrund, helt andra intressen, sysselsättning och utan att vara delaktig i omgivningen, men då hamnar man nog lätt lite utanför, blir sedd som annorlunda och har svårt att komma in i gemenskapen fullt ut.

Jag har mina främsta vänner bland daglönare och småbönder i det område vi håller till och det är vad dom tycker som betyder något för mig och jag njuter av varje minut i deras sällskap, gensvaret är vad jag närmast skulle beskriva som kärlek och livslång vänskap, den stolthet och glädje dom visar för att jag som utlänning väljer just deras kamratskap före områdets rikare och mer välbeställda innevånare och andra falanger är nästan gränslös. Men visst tycker säkert bättre bemedlade Thailändare och en del utlänningar att jag och dom andra falanger som har gjort detta val att vi är konstiga.

I Thailand handlar det ju mycket om klasstillhörighet och det är ju definitivt inte fint och inne att kroppsarbeta eller ens umgås med daglönare och småbönder, bara att behöva vistas utomhus dagtid och bli brun ses ju som ett tecken på fattigdom.

Mvh isan lover
 
Hej

Ja jag har ju frivilligt sökt mig till landsbygden i Isaan och jag stortrivs både där och på den svenska landsbygden, jag ser faktiskt stora likheter mellan dessa båda platser.

Vill man komma in i gemenskapen och bli accepterad fullt ut så krävs det nog att man till en viss del har samma intressen, sysselsättning och läggning på båda ställena, det är ju jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske och ett naturnära liv som levs på den verkliga landsbygden både i Sverige och Thailand.

Visst kan man flytta till en sån plats med en helt annan bakgrund, helt andra intressen, sysselsättning och utan att vara delaktig i omgivningen, men då hamnar man nog lätt lite utanför, blir sedd som annorlunda och har svårt att komma in i gemenskapen fullt ut.

Jag har mina främsta vänner bland daglönare och småbönder i det område vi håller till och det är vad dom tycker som betyder något för mig och jag njuter av varje minut i deras sällskap, gensvaret är vad jag närmast skulle beskriva som kärlek och livslång vänskap, den stolthet och glädje dom visar för att jag som utlänning väljer just deras kamratskap före områdets rikare och mer välbeställda innevånare och andra falanger är nästan gränslös. Men visst tycker säkert bättre bemedlade Thailändare och en del utlänningar att jag och dom andra falanger som har gjort detta val att vi är konstiga.

I Thailand handlar det ju mycket om klasstillhörighet och det är ju definitivt inte fint och inne att kroppsarbeta eller ens umgås med daglönare och småbönder, bara att behöva vistas utomhus dagtid och bli brun ses ju som ett tecken på fattigdom.

Mvh isan lover

Kul med lite minnen, är detta en kopia på inlägg från 2002......

Jag har personligen antagligen fler år i Thailand än du, men kommer enligt dig aldrig komma in i gemenskapen.
Men vet du vad, daglönare eller direktörer, personligen umgås jag med de jag vill och trivs med, och inte skriver jag på forum om hur ALLA andra inte fattat Thailand, bara jag......

Nä jag lever med insikten att vänner är vänner och är dessutom mycket medveten om att Thailand och Thailändare är så mycket mer än risbönder och bardamener, men det har swishat dig förbi.......
Och jag kommer aldrig förstå det spännande i att under årtionde återupprepa och verkligen tro att man är helt ensam om att ha kommit in i en Thailändsk gemenskap.
 
Det är väl att man behöver passa in i omgivningen för att bli accepterad, leva ett helt olika liv mot sina grannar så blir du klassad som ett UFO.
 
Hej

Ja jag har ju frivilligt sökt mig till landsbygden i Isaan och jag stortrivs både där och på den svenska landsbygden, jag ser faktiskt stora likheter mellan dessa båda platser.

Vill man komma in i gemenskapen och bli accepterad fullt ut så krävs det nog att man till en viss del har samma intressen, sysselsättning och läggning på båda ställena, det är ju jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske och ett naturnära liv som levs på den verkliga landsbygden både i Sverige och Thailand.

Visst kan man flytta till en sån plats med en helt annan bakgrund, helt andra intressen, sysselsättning och utan att vara delaktig i omgivningen, men då hamnar man nog lätt lite utanför, blir sedd som annorlunda och har svårt att komma in i gemenskapen fullt ut.

Jag har mina främsta vänner bland daglönare och småbönder i det område vi håller till och det är vad dom tycker som betyder något för mig och jag njuter av varje minut i deras sällskap, gensvaret är vad jag närmast skulle beskriva som kärlek och livslång vänskap, den stolthet och glädje dom visar för att jag som utlänning väljer just deras kamratskap före områdets rikare och mer välbeställda innevånare och andra falanger är nästan gränslös. Men visst tycker säkert bättre bemedlade Thailändare och en del utlänningar att jag och dom andra falanger som har gjort detta val att vi är konstiga.

I Thailand handlar det ju mycket om klasstillhörighet och det är ju definitivt inte fint och inne att kroppsarbeta eller ens umgås med daglönare och småbönder, bara att behöva vistas utomhus dagtid och bli brun ses ju som ett tecken på fattigdom.

Mvh isan lover
En nyfikenhetsfråga: Kan du prata, läsa och skriva thai och isandialekten. Vilket är det vanligaste språket där du är?
 
Jag håller absolut med om att det finns ett mervärde i att bli accepterad av sin omgivning. I din by kräver det tydligen att man gräver diken men i min by vore det absolut ingen merit. Vi har, som så många andra byar i Thailand, landsvägen på ena sidan och risfält på den andra, men ingen lever av att odla ris. Alla större risfält ägs av storföretag med inhyrd kambodjansk personal och de mindre fälten ägs av äldre personer som odlar lite ris för att dryga ut sin pension, eller av rent nostalgiska skäl. Skulle jag få för mig att gräva ett dike skulle jag bli utskrattad, ingen thailändare har gjort det på 20 år. Gå till templet vid Songkran, dyka upp vid något bröllop eller liknande och hälsa på marknaden räcker bra. Vi har inga gemensamma bysammankomster vid lägerelden utan äter med släkten emellanåt.

Här i Bkk vore det givetvis än mer anmärningsvärt om jag grävde diken. Här är det Breakfast at Tiffany's som gäller om man ska smälta in ;)

2.jpg


5.jpg

Där håller jag med Il men du har väl alldrig använt en spade, Sen är det vad man vill göra du vill äta mat Il vill jobba med nåt
Jag håller absolut med om att det finns ett mervärde i att bli accepterad av sin omgivning. I din by kräver det tydligen att man gräver diken men i min by vore det absolut ingen merit. Vi har, som så många andra byar i Thailand, landsvägen på ena sidan och risfält på den andra, men ingen lever av att odla ris. Alla större risfält ägs av storföretag med inhyrd kambodjansk personal och de mindre fälten ägs av äldre personer som odlar lite ris för att dryga ut sin pension, eller av rent nostalgiska skäl. Skulle jag få för mig att gräva ett dike skulle jag bli utskrattad, ingen thailändare har gjort det på 20 år. Gå till templet vid Songkran, dyka upp vid något bröllop eller liknande och hälsa på marknaden räcker bra. Vi har inga gemensamma bysammankomster vid lägerelden utan äter med släkten emellanåt.

Här i Bkk vore det givetvis än mer anmärningsvärt om jag grävde diken. Här är det Breakfast at Tiffany's som gäller om man ska smälta in ;)

2.jpg


5.jpg


Jag håller absolut med om att det finns ett mervärde i att bli accepterad av sin omgivning. I din by kräver det tydligen att man gräver diken men i min by vore det absolut ingen merit. Vi har, som så många andra byar i Thailand, landsvägen på ena sidan och risfält på den andra, men ingen lever av att odla ris. Alla större risfält ägs av storföretag med inhyrd kambodjansk personal och de mindre fälten ägs av äldre personer som odlar lite ris för att dryga ut sin pension, eller av rent nostalgiska skäl. Skulle jag få för mig att gräva ett dike skulle jag bli utskrattad, ingen thailändare har gjort det på 20 år. Gå till templet vid Songkran, dyka upp vid något bröllop eller liknande och hälsa på marknaden räcker bra. Vi har inga gemensamma bysammankomster vid lägerelden utan äter med släkten emellanåt.

Här i Bkk vore det givetvis än mer anmärningsvärt om jag grävde diken. Här är det Breakfast at Tiffany's som gäller om man ska smälta in ;)

2.jpg


5.jpg

En nyfikenhetsfråga: Kan du prata, läsa och skriva thai och isandialekten. Vilket är det vanligaste språket där du är?
Han svara väl själv men han kan prata både isan och Thai det har han skrivit i måga trådar Är du ny på forumetet Om inte kan du
inte missat det
 
Där håller jag med Il men du har väl alldrig använt en spade, Sen är det vad man vill göra du vill äta mat Il vill jobba med nåt



Jag håller absolut med om att det finns ett mervärde i att bli accepterad av sin omgivning. I din by kräver det tydligen att man gräver diken men i min by vore det absolut ingen merit. Vi har, som så många andra byar i Thailand, landsvägen på ena sidan och risfält på den andra, men ingen lever av att odla ris. Alla större risfält ägs av storföretag med inhyrd kambodjansk personal och de mindre fälten ägs av äldre personer som odlar lite ris för att dryga ut sin pension, eller av rent nostalgiska skäl. Skulle jag få för mig att gräva ett dike skulle jag bli utskrattad, ingen thailändare har gjort det på 20 år. Gå till templet vid Songkran, dyka upp vid något bröllop eller liknande och hälsa på marknaden räcker bra. Vi har inga gemensamma bysammankomster vid lägerelden utan äter med släkten emellanåt.

Här i Bkk vore det givetvis än mer anmärningsvärt om jag grävde diken. Här är det Breakfast at Tiffany's som gäller om man ska smälta in ;)

2.jpg


5.jpg


Han svara väl själv men han kan prata både isan och Thai det har han skrivit i måga trådar Är du ny på forumetet Om inte kan du
inte missat det
Alltid lika intressanta frågor från dig. Om du läser min fråga till IL en gång till så inser du säkert vad du missade. Jag ser fortfarande fram mot svaret från IL på ett helt annat sätt än dina synpunkter.
 
Alltid lika intressanta frågor från dig. Om du läser min fråga till IL en gång till så inser du säkert vad du missade. Jag ser fortfarande fram mot svaret från IL på ett helt annat sätt än dina synpunkter.
Kan man inte gräva, hugga ved, tvätta bilen själv eller byta olja är man bekväm och ingen riktig man och det måste framföras hela tiden.

Huvva
 
Hittade nu in och över till denna tråd från tråden från @Einars tråd "gammel og ingvalig i Thailand"

Jag förstår att situationen för de som flyttat från t.ex. Sverige (eller Norge) till Thailand permanent är annorlunda men glädjande att se att det finns möjligheter att kunna få plats på åldringsboende eller sjukhem finns tillgängligt i Thailand och till vad jag kan se bra priser. Men det som oroar är ju då man är i behov av väldigt kostsam sjukvård både med men framförallt utan att ha en bra sjukvårdsförsäkring i Thailand! Att försäkra sig kan bli svårt/omöjligt om man har hög ålder eller har krämpor som blir undantagna att få vård för enligt försäkringen. Personligen ser jag det inte som ett tänkbart alternativ att avsäga mig rätten till sjukvård i Sverige utan att det superviktigt att förbli folkbokförd samt anses att ha sin huvudsakliga vistelsetid i Sverige om inte i verkligheten i alla fall att det ser ut så. Är naturligtvis också medveten om det inte är möjligt för alla inte minst av kostnadsskäl eller för de som t.ex. har sitt jobb i Thailand och av många andra skäl.

Jag pratade med min mor nyss som nu blivit 89 år och som bor på ett serviceboende på en annan ort än jag i Sverige och som hon väntade på att få en plats på i minst 5 år. Hon betalar 4200 kr för en enrumslägenhet med ett litet kök samt badrum på marknivå med en liten uteplats utanför och hennes katt kommer och går som den vill. Det tillkommer en ganska liten kostnad för hushållselen medans värmen är inkluderad i hyran. Hon har ett trygghetslarm på armen och hjälp kommer snabbt men jag vet inte om någon i personalen har någon form av sjukvårdsutbildning? Det finns restaurang i huset men tyvärr så stängdes denna så när hon inte lagar mat själv så använder hon en rollator för att ta sig till sin bil som har fått handikapptillstånd till andra servicehem som har restaurang och det kostar 65 kr och ingår salladsbord till dagens rätt samt någon efterrätt och kaffe. Hon har haft turen att få mycket bra sjukvård och snabbt när hon behövt detta också :)
 
Här är det som för 20 år sedan.

IL är enda farang i Thailand som accepterats och nu är i det närmaste idol i spenaten. (redan runt 2000 var det så..typ)
BBT hänvisar fortfarande till de 4 månader han spenderade i Pattis på 80 talet.

Atom klarsynt som 2003, men oerhört mycket artigare, eller han har väl gett upp i den hårda argumentationen.

Vet inte...kurant.....hmmm....kurant..är han bekant...?

Och så jag, undrar hur jag för 20 år sedan orkade argumentera i trådar som denna, men det gjorde jag tills jag gav upp.
BTT och IL är dock långt mycket mer strävsamma, så där har inget förändrats, absolut ingeting......kul ...5555

Borde inte argumentera med dig men när du kommer med uppenbara lögner kan jag inte låta bli.

Jag satte inte min fot i Thailand förrän 1994 och sen spenderade jag sammanlagt 4 år i landet både med lärarjobb och som turist.

Släng inte ur dig rena lögner i syfte att provocera fram bråk i trådarna.

BTT
 
Borde inte argumentera med dig men när du kommer med uppenbara lögner kan jag inte låta bli.

Jag satte inte min fot i Thailand förrän 1994 och sen spenderade jag sammanlagt 4 år i landet både med lärarjobb och som turist.

Släng inte ur dig rena lögner i syfte att provocera fram bråk i trådarna.

BTT
80-talet, 90-talet, same same but different.
 
Hej

Ja jag har ju frivilligt sökt mig till landsbygden i Isaan och jag stortrivs både där och på den svenska landsbygden, jag ser faktiskt stora likheter mellan dessa båda platser.

Vill man komma in i gemenskapen och bli accepterad fullt ut så krävs det nog att man till en viss del har samma intressen, sysselsättning och läggning på båda ställena, det är ju jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske och ett naturnära liv som levs på den verkliga landsbygden både i Sverige och Thailand.

Visst kan man flytta till en sån plats med en helt annan bakgrund, helt andra intressen, sysselsättning och utan att vara delaktig i omgivningen, men då hamnar man nog lätt lite utanför, blir sedd som annorlunda och har svårt att komma in i gemenskapen fullt ut.

Jag har mina främsta vänner bland daglönare och småbönder i det område vi håller till och det är vad dom tycker som betyder något för mig och jag njuter av varje minut i deras sällskap, gensvaret är vad jag närmast skulle beskriva som kärlek och livslång vänskap, den stolthet och glädje dom visar för att jag som utlänning väljer just deras kamratskap före områdets rikare och mer välbeställda innevånare och andra falanger är nästan gränslös. Men visst tycker säkert bättre bemedlade Thailändare och en del utlänningar att jag och dom andra falanger som har gjort detta val att vi är konstiga.

I Thailand handlar det ju mycket om klasstillhörighet och det är ju definitivt inte fint och inne att kroppsarbeta eller ens umgås med daglönare och småbönder, bara att behöva vistas utomhus dagtid och bli brun ses ju som ett tecken på fattigdom.

Mvh isan lover

Underbart!!

Inte ens Björn Afzelius hade kunnat uttrycka det bättre.


 
Kul med lite minnen, är detta en kopia på inlägg från 2002......

Jag har personligen antagligen fler år i Thailand än du, men kommer enligt dig aldrig komma in i gemenskapen.
Men vet du vad, daglönare eller direktörer, personligen umgås jag med de jag vill och trivs med, och inte skriver jag på forum om hur ALLA andra inte fattat Thailand, bara jag......

Nä jag lever med insikten att vänner är vänner och är dessutom mycket medveten om att Thailand och Thailändare är så mycket mer än risbönder och bardamener, men det har swishat dig förbi.......
Och jag kommer aldrig förstå det spännande i att under årtionde återupprepa och verkligen tro att man är helt ensam om att ha kommit in i en Thailändsk gemenskap.
Hej

Hur integrerad och anpassad du är i Thailand och dess språk, kultur, traditioner och samhälle har jag ingen som helst aning om, jag vet inte vem du är eller var du håller till eller vad du har för intressen överhuvudtaget, likadant med dina kunskaper om jordbruk, skogsbruk, fiske och jakt m.m det är ju inte något jag kan avgöra eller ens ha åsikter om, det är ju något som bara du själv och människorna i din närhet som känner dig kan avgöra.

Mvh isan lover
 
En nyfikenhetsfråga: Kan du prata, läsa och skriva thai och isandialekten. Vilket är det vanligaste språket där du är?
Hej

Vilket som är det vanligaste språket i Isaan är ju ungefär som att fråga vilket språk som är vanligast i Sverige, Danmark eller Storbritannien, det är över 20 miljoner människor i Thailand som hsr Lao som modersmål.

Ja självklart talar jag Lao annars skulle jag känna mig som en zombie i Isaan och knappast kunna ha några lokala vänner eller kunna ens kommunicera med byborna.

Mvh isan lover
 
Det är väl att man behöver passa in i omgivningen för att bli accepterad, leva ett helt olika liv mot sina grannar så blir du klassad som ett UFO.
Hej

Så är det naturligtvis men en del Svenskar har tydligen fått för sig att det inte gäller dom själva utan bara utlänningar som kommer till Sverige. :)

Mvh isan lover
 
Hej

Vilket som är det vanligaste språket i Isaan är ju ungefär som att fråga vilket språk som är vanligast i Sverige, Danmark eller Storbritannien, det är över 20 miljoner människor i Thailand som hsr Lao som modersmål.

Ja självklart talar jag Lao annars skulle jag känna mig som en zombie i Isaan och knappast kunna ha några lokala vänner eller kunna ens kommunicera med byborna.

Mvh isan lover
Han frågade om du kan läsa och skriva samt var dom pratar där du uppehåller dig, du uppehåller dig inte i hela Isaan.
Min fru och alla i byn pratar Isaan, ingen av dom skulle säga att dom pratar Lao.
Dom är rätt bestämda med Isaan och skulle nog ta det som förnärmande om du kallade dom Lao.
Svägerskan är från Lao och hennes tal och skrift skiljer sig.
 
Hittade nu in och över till denna tråd från tråden från @Einars tråd "gammel og ingvalig i Thailand"

Jag förstår att situationen för de som flyttat från t.ex. Sverige (eller Norge) till Thailand permanent är annorlunda men glädjande att se att det finns möjligheter att kunna få plats på åldringsboende eller sjukhem finns tillgängligt i Thailand och till vad jag kan se bra priser. Men det som oroar är ju då man är i behov av väldigt kostsam sjukvård både med men framförallt utan att ha en bra sjukvårdsförsäkring i Thailand! Att försäkra sig kan bli svårt/omöjligt om man har hög ålder eller har krämpor som blir undantagna att få vård för enligt försäkringen. Personligen ser jag det inte som ett tänkbart alternativ att avsäga mig rätten till sjukvård i Sverige utan att det superviktigt att förbli folkbokförd samt anses att ha sin huvudsakliga vistelsetid i Sverige om inte i verkligheten i alla fall att det ser ut så. Är naturligtvis också medveten om det inte är möjligt för alla inte minst av kostnadsskäl eller för de som t.ex. har sitt jobb i Thailand och av många andra skäl.

Jag pratade med min mor nyss som nu blivit 89 år och som bor på ett serviceboende på en annan ort än jag i Sverige och som hon väntade på att få en plats på i minst 5 år. Hon betalar 4200 kr för en enrumslägenhet med ett litet kök samt badrum på marknivå med en liten uteplats utanför och hennes katt kommer och går som den vill. Det tillkommer en ganska liten kostnad för hushållselen medans värmen är inkluderad i hyran. Hon har ett trygghetslarm på armen och hjälp kommer snabbt men jag vet inte om någon i personalen har någon form av sjukvårdsutbildning? Det finns restaurang i huset men tyvärr så stängdes denna så när hon inte lagar mat själv så använder hon en rollator för att ta sig till sin bil som har fått handikapptillstånd till andra servicehem som har restaurang och det kostar 65 kr och ingår salladsbord till dagens rätt samt någon efterrätt och kaffe. Hon har haft turen att få mycket bra sjukvård och snabbt när hon behövt detta också :)
Det finns ytterligare saker att fundera över om man tänker sig att använda ett åldringsboende i Thailand. Mina släktingar äger ett i BKK och jag har sett några till i Thailand. Jag uppfattar som att man lägger stor vikt vid mysig utemiljö med mycket blommor, fiskdammar och utsmyckning. Sovplatserna är med svenska mått mätt av låg standard men det går att få vad som helst om man är beredd att betala. Har sett ett ställe med nordbor. Deras lyckliga stunder verkade vara när de rökte. En annan sak är språket om man inte kan thai. Då bör man kanske se till att det finns någon man kan prata med.

Man har inte samma patientuppdelning som i Sverige. Det kan innebära en blandning av åldringar, somatiskt och psykiskt sjuka. Alla svenskar kanske inte gillar detta.

Det är också en fråga om vad man kan få i Sverige. Standarden varierar stort mellan olika kommuner. Många kommuner vill att gamlingarna stannar hemma så länge som möjligt och får gratis hjälp av anhöriga. När vårdbehovet uppgår till ungefär 6 timmar per dag blir det "lönsamt" att ta in åldringen. Många har en bedrövlig situation i Sverige med outbildad personal som inte kan svenska. Landet har det nog bättre än staden. Bra har också de som tänkt långt och fixat en plats hos t ex Blomsterfonden.

Mitt råd för dig som ev tänker dig livets slut i Thailand. Fundera igenom allt som rör ekonomin och åk runt för att hitta ett ställe som du är övertygad om är lämpligt. Jämför med vad du kan få i Sverige.
 
Hej

Vilket som är det vanligaste språket i Isaan är ju ungefär som att fråga vilket språk som är vanligast i Sverige, Danmark eller Storbritannien, det är över 20 miljoner människor i Thailand som hsr Lao som modersmål.

Ja självklart talar jag Lao annars skulle jag känna mig som en zombie i Isaan och knappast kunna ha några lokala vänner eller kunna ens kommunicera med byborna.

Mvh isan lover
Jag tror inte alls det är 20 miljoner som har Lao som modersmål i Thailand.

Stor överdrift.
 
 
 
Tillbaka
Topp