"Ubon " sa:
Pratade just med tjejen, hon säger att vaccin till korna står the Government för (gratis), jag vet att en del byar har fått bidrag för att skapa arbeten, det finns startbidrag för olika sysselsättningar, i den by jag tillhör har man startat
korgflätning, i ett studiebesök i en annan by så startade dom en svampodling,
just den här sorten kostade 180 B kilo, sen beror priset på vilken sort.
Känns lite bakvänt, lämna en säck ris till skalning, få tillbaka en halv säck ris, betalningen är skalet, sen köper vi skal för att användas som ströbädd till korna, efter ett år åker detta med koskiten ut på risfältet som gödning, kallas väl för rundgång?
Krister, om jag skulle bygga hönshus så skulle detta vara flyttbart, efter ett år flyttas allt till en ny plätt, fräs upp marken där hönsen gått, gödningen är redan på plats, bättre gödsel än detta kan Du inte få, sen är det bara att sätta dina grönsaker.
Kor och bufflar behöver sällan injektion, därför de är härdiga djur, men om det behövs är det en veterinär som kommer ut och ger dem.
Tidigare fanns det mycket svampodlingar i området jag håller till, men i princip allt har försvunnit, vad jag hört blev lönsamheten för dålig.
De hade en uppköpare som kom och köpte upp av farmarna och han sålde det till Pattaya området, den här svampen var faktiskt en mycket bra svamp. Det kan vara möjligt att uppköparen blev utkonkurrerad, därför jag ser den svampen i Pattaya som säljs där. Jag var själv in i en sådan här svampodling där ägaren jobbade i full fart, det var väldigt fuktigt och varmt som kom från svampen och en frän lukt men det kom mycket svamp ut och sedan satt flera kvinnor ute och rengjorde svampen som skulle gå till uppköparen och han var nöjd med priset och lönsamheten farmaren. De här husen var byggd av bambustänger och täckt med väv och bambutak för att det inte skulle bli för varmt.
Han hade jobbat i många år med svamp, men nu har verksamheten upphört.
När de lämnar ris för malning är det meningen att kostnaden för bonden är avfallet, men den som maler stjäl alltid lite ris är omöjligt att kolla det för bönderna, de har inga sådana vågar heller.
Hönsgödseln är den absolut bästa gödseln, sedan kommer ko och buffel gödsel och den sämsta är svingödsel sett till näringsvärden.
Hönsgödseln passar att använda till tapioka och sockerodling, ko och buffelgödsel är lämplig för gummiträd och svingödseln för risodling.
Vid de här kycklingfarmerna kommer det ut enorma mängder hönsgödsel, det är hela berg av det. När de föder upp kycklingar lägger de en ströbädd av risavfall och när kycklingarna gått till slakt rengöres golvet och den här gödseln är uppblandad med ströet som gör att det är lämpligt för gödsel till tapioka och socker odling, många farmare använder endast hönsgödsel.
Tidigare var hönsgödsel nästan gratis om de tog bort den från farmerna, därför de förstod inte att det är en mycket bra gödsel för vissa grödor. Därför idag tar de bra betalt för hönsgödseln kycklingfarmarna, de hämtar med långtradare från farmarna kanske 40 ton ett ekipage och sedan portioneras det ut i 8 kg säckar för 14 Baht styck till konsumenten. De förtjänar ca 1 Baht den här som köper in och portionerar ut det.
Thaiarna hade tidigare försökt använda gödseln till ris men det gick inte därför den är för kraftig och det var kanske därför den sågs som värdelös.
Idag har de insett värdet med hönsgödseln och gör pellets också av den, en mycket bra ide att ta tillvara all naturgödsel som är mycket bra för jorden.
Sambon har använt hönsgödsel nu i två år för tapioka odlingen och det har varit lyckat resultat.
I år kommer hon att använda ko och buffelgödsel för gummiträden, som har visat sig ger bra resultat och är en mycket billig gödsel.
Den naturgödsel som passar för risfälten är svingödseln därför det är en svag gödsel och riset tål inte stark naturgödsel.
