Hur kändes det (kommer att kännas) att gå i pension?

[Broder Tuk Tuk]

var det 1995 till 1999 eller när var det?

Ca 1994-2005

BTT

 

[Broder Tuk Tuk]

Vi har varit på MPR och TS tillsammans i runt 15 år. Jag kan omöjligt tro att du har missat faktumet att vi också har ett hus på landet där vi spenderar mycket tid. Vår by ligger inte så långt från Bangkok så det är inte så fattigt som en by långt från närmsta större stad, men skulle ändå tro att hälften av invånarna i byn inte har något sparkonto och skulle behöva låna ifall de åkte på en oväntad utgift på 5,000 Baht. Jag har uppskattningsvis spenderat 3,000+ dagar i byn och även om jag inte pratar med de fattigaste grannarna varje dag så är jag med på alla större högtider i byn, om vi är där. Utan att låta överdrivit förmäten så tror jag att jag har ofantligt mycket större insikt i hur fattiga och relativt fattiga människor har det i Thailand än vad du kan ha fått sittandes i en beerbar, kommunicerandes på bruten engelska.

Jag har ju bott långa tider i samma rum som bartjejer i Pattaya och där hittar du dom fattigaste i Thailand.

Många tjejer har knappt så dom kan betala en 2 km resa med motobiketaxi.

Ofta delar dom rum på ex fyra tjejer och delar på hyran som kan vara så låg som 2000 baht i månaden.

Så nog har jag vistats bland fattiga.

Även på skolan jag jobbade på i Pattaya hade tjejerna det inte fett.

Dom fick en lön på 6000 baht i månaden och det räcker ju inte långt när hyra och mat är betalt.

BTT

 

[PanPan]

Ca 1994-2005

BTT

Var inte det hyfsat mycket pengar 1994?

 

[Atom]

I Manila är det lika dyrt som i Bangkok men västerländska pensionärer bosätter sig sällan i den miljön utan väljer mindre städer av storlek som Umeå eller Halmstad.
Då får man en trerummare av västerländsk standard eller en fristående villa för 3-4000kr per månad.

Många lägger inte ens hälften på sitt boende och är nöjda med att bo i ett town house längs en hårt trafikerad gata.

De flesta jag känner i Thailand betalar 5-10.000 THB per månad för boende i rätt farangtäta områden.
Ute i spenaten betydligt mindre.

Många pensionärer har bara runt 15.000kr efter skatt och får anpassa sig efter det.

Jag har aldrig betvivlat att man kan bo hyfsat bra i Thailand för 5,000-10,000 Baht/månad. Min kommentar var ett svar på ditt påstående "Ett boende för 4000kr/mån får man nog nästan överallt om man inte har krav på egen pool." Förutom Bangkok så tror jag att det är svårt på alla större turistställen och allt svårare även i traditionellt billiga områden som Pattaya och Hua Hin.

Självklart är det så att man får anpassa sig efter de förutsättningar man har. Jag kom till Thailand 1998 med en låg traineelön och jag hade nog varit här 3-4 år innan jag besökt en västerländsk restaurang eller köpt några västerländska livsmedel. Jag var bara så glad att vara här. Idag tjänar jag mycket bättre och förälskelsen till Thailand är inte lika stark, även om jag fortfarande gillar Thailand. Jag och frugan kan givetvis klara oss på 30,000 Baht/månad när vi flyttar tillbaka om några år, men jag skulle verkligen inte gilla det. 1 miljon Baht om året plus en halv miljon för resor är vad jag vill ha. En hög budget men absolut inte extravagant.

 

[SatanG]

Kan säkert ses som korkat av vissa (och är det säkert i vissa fall) men själv har jag skrivit ner alla tillgångar jag har i Sverige, självklart även inloggningskoder etc.
Det kan ju hända en olycka där det blir akut med mer pengar och man själv inte är kapabel att göra det själv. Man vill väl göra livet något lättare för ens familj om man kan.
Frugan har gjort detsamma här i Thailand då banker/försäkringsbolag knappast på eget iniativ skulle ringa mig om det värsta skulle hända.
Har naturligtvis även låtit henne öva in hur det görs, litar fullständigt på att inte bli lurad av henne, gjorde jag inte det skulle jag nog hellre leva ensam.

/ SatanG

 

[andrejsdenruskige]

Det är mest att ibland i dina inlägg kan du framstå som lite överlägsen och nedlåtande mot dom som har det sämre ställt.

Fast det kan ju vara omedvetet.

BTT

Nejdå, det är inte omedvetet.
De flesta gånger så är det gnäll emot att folk tar in på något dyrare hotell och någon kommer in och påpekar att man nämligen kan bo för 300thb/ natt och då bor man minst lika bra.

Vad jag däremot kan gnälla över är när folk klagar på att andra tjänar oförtjänt bra och dom själv inte tjänar några större pengar.
Man lägger inte en tanke på de uppoffringar man har fått göra eller får göra för att få till den situationen man har.
Man stirrar enbart på ”vinsten” men ser bort ifrån det folk har fått offra.

Jag är ett gott exempel på någon som har offrat onödigt mycket.
@PanPan offrar väldigt mycket för att ha ett bra liv. Dessutom så tror jag att han fokuserar minst lika mycket på sin familjs liv och hans egna liv är lite sekundärt.
Jag tror däremot att Atom slår oss bägge o uppoffringar för att familjen ska få det bra.
Den som ”lyckats bäst” är dock @Atom…som jag tror har offrat extremt mycket av bekvämlighet och vardagsfamilj.
Här är dotterns liv absolut primärt och hans egna myspys liv är inte ens tertiärt.

Detta reflekterar även våra bankkonton skulle jag tro.
Jag har inga större summor alls och lever nästan från hand till mun, även om det kanske är överdrivet och känns som något hån mot folk som har mindre att tillgå.

Man kan gärna gnälla över grannens Bentley och hoppas han blir fattig snart, så att man äntligen kan bli rikast i kvarteret, fortfarande dock lika fattig som förr, men rikast i kvarteret betyder mycket.

 

[andrejsdenruskige]

Kan säkert ses som korkat av vissa men själv har jag skrivit ner alla tillgångar jag har i Sverige, självklart även inloggningskoder etc.
Det kan ju hända en olycka där det blir akut med mer pengar och man själv inte är kapabel att göra det själv. Man vill väl göra livet något lättare för ens familj om man kan.
Frugan har gjort detsamma här i Thailand då banker/försäkringsbolag knappast på eget iniativ skulle ringa mig om det värsta skulle hända.
Har naturligtvis även låtit henne öva in hur det görs, litar fullständigt på att inte bli lurad av henne, gjorde jag inte det skulle jag nog hellre leva ensam.

/ SatanG

Man kan ju inte göra det lättare för efterlevande då det är ett minus i fall de man bor och lever med skulle kunna tjäna på det.

Vid ett dödsfall ska varenda krona gå upp i rök och ingen ska få det bättre.
Helst ska avkommorna få det sämre

 

[Atom]

Inga problem i Vietnam, Thailand, Indonesien, Malaysia att leva bra för 1000kr per dag ink resa från ett grannland.
I DaNang låg 4+ hotell med frukost under 500kr per natt.
Budget från 100kr.
Vi hyr oftast via Airbnb en lägenhet och gör egen frukost.

Resor inom Asien är billiga med lågprisbolag. Under 1000kr tor mellan länderna.

Jag håller med, och det var ju precis det jag skrev: "1,000 kr per dag räcker säkert för många länder i Sydostasien men i Japan, Korea, Singapore, Taiwan, eller ens Kina, räcker det inte."

Jag ville bara förtydliga att ditt påstående " En vecka i ett grannland får man lätt för 1000kr per dag för ink resa." inte gäller alla grannländer utan att man måste välja grannländer som är billiga. Ett 4-stjärnigt hotell i HK, Singapore eller Japan ligger ofta på runt 2,000 SEK/natt.

 

[Broder Tuk Tuk]

Var inte det hyfsat mycket pengar 1994?

Nej 6000 baht i månaden kom man inte långt på.

Hyra 3000, mat 1500 och sen efter några öl i en bar så var pengarna slut.

Fast tjejerna delade ju tre på ett rum ihop.

BTT

 

[kurant]

Så här ser min/vår månad ut.

Hyra ink el och wifi 3800kr.

Inköp av mat och förnödenheter 4000kr

Försäkringar 1500kr.

Hälsa, mediciner 1500kr

Fasta utgifter i Sverige 500kr.

Kläder och fordon 500kr.

Ungefär 12.000kr per månad.

Det finns utrymme till resor, nöjen och annat för de flesta med pension på 15-25k efter skatt.

Det är ändå mer än många av mina kompisar och bekanta i Thailand lever på.

 

[andrejsdenruskige]

Jag håller med, och det var ju precis det jag skrev: "1,000 kr per dag räcker säkert för många länder i Sydostasien men i Japan, Korea, Singapore, Taiwan, eller ens Kina, räcker det inte."

Jag ville bara förtydliga att ditt påstående " En vecka i ett grannland får man lätt för 1000kr per dag för ink resa." inte gäller alla grannländer utan att man måste välja grannländer som är billiga. Ett 4-stjärnigt hotell i HK, Singapore eller Japan ligger ofta på runt 2,000 SEK/natt.

Man kan bo billigare. Med en fläkt och glesa plank i väggen och ett utedass så går det att bongar 200kr/dag.

 

[andrejsdenruskige]

Nej 6000 baht i månaden kom man inte långt på.

Hyra 3000, mat 1500 och sen efter några öl i en bar så var pengarna slut.

Fast tjejerna delade ju tre på ett rum ihop.

BTT

Bra standard att sikta på.
Vad är poängen mer än att överleva billigt?
Är de för att kunna ge f*n i allt, förutom att andas varm luft?

 

[kurant]

Jag håller med, och det var ju precis det jag skrev: "1,000 kr per dag räcker säkert för många länder i Sydostasien men i Japan, Korea, Singapore, Taiwan, eller ens Kina, räcker det inte."

Jag ville bara förtydliga att ditt påstående " En vecka i ett grannland får man lätt för 1000kr per dag för ink resa." inte gäller alla grannländer utan att man måste välja grannländer som är billiga. Ett 4-stjärnigt hotell i HK, Singapore eller Japan ligger ofta på runt 2,000 SEK/natt.

De länder och städer du räknar upp har jag lite intresse av att besöka.
Knappast någon annan heller som har valt att bo i varma klimat.
Storstäder är inget jag gillar.
Har gjort bort Singapore dit vi åkte för att förnya mitt pass.
Dyrt och inte prisvärt på långa vägar.
Kuala Lumpur är ett mycket bättre resmål i samma standard.

Lägga 2000kr per natt ur egen ficka finns ingen anledning till att betala.
Finns bra boende för mindre än hälften som passar pensionärer med ordinära pensioner.
Den som har 15.000kr per månad måste klara sig på 500kr per dag i snitt.

 

[Atom]

Jag har ju bott långa tider i samma rum som bartjejer i Pattaya och där hittar du dom fattigaste i Thailand.

Många tjejer har knappt så dom kan betala en 2 km resa med motobiketaxi.

Ofta delar dom rum på ex fyra tjejer och delar på hyran som kan vara så låg som 2000 baht i månaden.

Så nog har jag vistats bland fattiga.

Även på skolan jag jobbade på i Pattaya hade tjejerna det inte fett.

Dom fick en lön på 6000 baht i månaden och det räcker ju inte långt när hyra och mat är betalt.

BTT

OK, nu ska vi alltså tävla i vilka som känner flest fattiga thailändare. Till skillnad från de flesta på forumet så tror jag på att du bott och verkat i Thailand, min tvekan gäller bara om du verkligen varit i Thailand de senaste 10-15 åren.

Självklart har många bartjejer det tufft men att de skulle vara de fattigaste i Thailand är givetvis ett absurt påstående. Varför skulle någon, i längden, göra ett jobb förenat med ganska stor fara och dessutom ett livslångt stigma, om inte ganska många av dem ändå tjänar ganska bra?

En av frugans bästa kompisar från gymnasiet jobbade också på en språkskola i Pattaya, utmed Pattaya Nuea har jag för mig. Stämmer att hon hade 6,000 Baht/månad men dessutom en del pengar från lektioner på sidan om så kom oftast upp i närmare 10,000 Baht/månad vilket då, 1999-2000, var en högst anständig lön; klart mer än en lärare på en statlig skola hade. Givetvis var det inte fett men riktigt bra betalt. Många i vår by kommer inte ens upp i 6,000 Baht/månad idag, och då är 6,000 Baht idag förmodligen motsvarande 2,000 Baht 1999.

Så nej, dina fattiga bekantskaper var kanske relativt fattiga men de var inte "byfattiga".

 

[Atom]

De länder och städer du räknar upp har jag lite intresse av att besöka.
Knappast någon annan heller som har valt att bo i varma klimat.
Storstäder är inget jag gillar.
Har gjort bort Singapore dit vi åkte för att förnya mitt pass.
Dyrt och inte prisvärt på långa vägar.
Kuala Lumpur är ett mycket bättre resmål i samma standard.

Lägga 2000kr per natt ur egen ficka finns ingen anledning till att betala.
Finns bra boende för mindre än hälften som passar pensionärer med ordinära pensioner.
Den som har 15.000kr per månad måste klara sig på 500kr per dag i snitt.

Lite konstig diskussion; du slänger ut ett svepande påstående och när jag påpekar att det är generellt korrekt men specifikt fel så ändrar du förutsättningarna. Alla får givetvis åka vart de vill och alla har sin egen ekonomiska situation att ta hänsyn till. Helt plötsligt finns det ingen som valt att bo i varma klimat som vill åka till Hong Kong eller Japan men bland de utlänningar jag känner är det just dessa två länder som är överlägset mest populära. Jag har inga problem med att förstå att många andra inte vill åka dit, eller tycker det är för dyrt, men varför är du alltid så säker på att din umgängeskrets representerar alla västerlänningar i Thailand/Filipinerna? Jag gillar inte heller Singapore men älskar Hong Kong, Tokyo och Osaka.

Jag tycker absolut det finns anledning att lägga 2,000 kronor ur egen ficka på ett hotell i Osaka eller Hong Kong men hade jag bara haft 15,000 i månaden så hade jag givetvis inte gjort det. Det är ju inte svårare än så. Det finns alltid anledning att betala för något man gillar men ibland har man helt enkelt inte råd eller måste väga det mot andra prioriteringar.

 

[Andys]

De länder och städer du räknar upp har jag lite intresse av att besöka.
Knappast någon annan heller som har valt att bo i varma klimat.
Storstäder är inget jag gillar.
Har gjort bort Singapore dit vi åkte för att förnya mitt pass.
Dyrt och inte prisvärt på långa vägar.
Kuala Lumpur är ett mycket bättre resmål i samma standard.

Lägga 2000kr per natt ur egen ficka finns ingen anledning till att betala.
Finns bra boende för mindre än hälften som passar pensionärer med ordinära pensioner.
Den som har 15.000kr per månad måste klara sig på 500kr per dag i snitt.

Alla är vi olika.

HK, Shanghai, Seoul och Bkk hör till mina favoritstäder i Asien, KL och Manila definitivt inte.

Vad som är dyrt eller prisvärt i en jämförelse är ju alltid subjektivt och individuellt värderat.

 

[andrejsdenruskige]

Lite konstig diskussion; du slänger ut ett svepande påstående och när jag påpekar att det är generellt korrekt men specifikt fel så ändrar du förutsättningarna. Alla får givetvis åka vart de vill och alla har sin egen ekonomiska situation att ta hänsyn till. Helt plötsligt finns det ingen som valt att bo i varma klimat som vill åka till Hong Kong eller Japan men bland de utlänningar jag känner är det just dessa två länder som är överlägset mest populära. Jag har inga problem med att förstå att många andra inte vill åka dit, eller tycker det är för dyrt, men varför är du alltid så säker på att din umgängeskrets representerar alla västerlänningar i Thailand/Filipinerna? Jag gillar inte heller Singapore men älskar Hong Kong, Tokyo och Osaka.

Jag tycker absolut det finns anledning att lägga 2,000 kronor ur egen ficka på ett hotell i Osaka eller Hong Kong men hade jag bara haft 15,000 i månaden så hade jag givetvis inte gjort det. Det är ju inte svårare än så. Det finns alltid anledning att betala för något man gillar men ibland har man helt enkelt inte råd eller måste väga det mot andra prioriteringar.

Man utgår utifrån sin egen ekonomi och ser inte alls något intresse av att ta en semester i Singapore, Tokyo eller Island bara för att dra till med en ordentlig kontrast.

 

[kurant]

Lite konstig diskussion; du slänger ut ett svepande påstående och när jag påpekar att det är generellt korrekt men specifikt fel så ändrar du förutsättningarna. Alla får givetvis åka vart de vill och alla har sin egen ekonomiska situation att ta hänsyn till. Helt plötsligt finns det ingen som valt att bo i varma klimat som vill åka till Hong Kong eller Japan men bland de utlänningar jag känner är det just dessa två länder som är överlägset mest populära. Jag har inga problem med att förstå att många andra inte vill åka dit, eller tycker det är för dyrt, men varför är du alltid så säker på att din umgängeskrets representerar alla västerlänningar i Thailand/Filipinerna? Jag gillar inte heller Singapore men älskar Hong Kong, Tokyo och Osaka.

Jag tycker absolut det finns anledning att lägga 2,000 kronor ur egen ficka på ett hotell i Osaka eller Hong Kong men hade jag bara haft 15,000 i månaden så hade jag givetvis inte gjort det. Det är ju inte svårare än så. Det finns alltid anledning att betala för något man gillar men ibland har man helt enkelt inte råd eller måste väga det mot andra prioriteringar.

Ja eftersom det handlar om pension och pensionärer anpassar jag mina svar till det och inte som du gör att bara dra upp de dyrare alternativen.

 

[andrejsdenruskige]

Alla är vi olika.

HK, Shanghai, Seoul och Bkk hör till mina favoritstäder i Asien, KL och Manila definitivt inte.

Vad som är dyrt eller prisvärt i en jämförelse är ju alltid subjektivt och individuellt värderat.

Där har du fel. Resemålet och favoritplatser barmarnas enbart på ekonomi.
Enontekiö i norra Finland är en av världens bästa platser att semestra på eller besöka.
Det finns knappt en affär där och det är svårt att ens köpa mjölk på en torsdag.

Billigt som fan.

 

[andrejsdenruskige]

Ja eftersom det handlar om pension och pensionärer anpassar jag mina svar till det och inte som du gör att bara dra upp de dyrare alternativen.

Så sanningen är att man har det så roligt som man har råd med.
Till de flesta pensionärer kan man ge rådet ”stanna hemma”, då man får mest valuta för pengarna.