Lägger in en låst Aftonbladet premium artikel publicerad idag 23 oktober så att alla kan läsa denna (utan bilderna).
Jobba heltid hela livet – inget avtryck i pensionen
PremiumDet krävs en lön på 45 000 kronor eller mer för att arbete ska ge avtryck i pensionen.
För de med lägre inkomster lönar det sig knappt att slita för pensionen, enligt en ny rapport från SPF Seniorerna.
Man får inte ut mer än den som aldrig varit inne på arbetsmarknaden.
– Jag sitter här och är nervös för att min hyra ska gå upp igen, säger
pensionären Anette Engfors, 69, som jobbar extra som städare.
Respektavstånd är ett begrepp som allt oftare hörs i debatten om våra pensioner. Kortfattat handlar det om skillnaden i pension mellan den som arbetat och betalat skatt ett helt yrkesliv, och den som inte haft någon eller mycket liten arbetsinkomst.
Enligt en Novusundersökning från 2020 (på uppdrag av SPF Seniorerna) anser svenskarna att minst 20 procent högre pension är en rimlig skillnad mellan den som arbetat sig igenom ett långt yrkesliv, och den som av olika skäl inte gjort det.
Men utvecklingen pekar i dag åt ett helt annat håll, hävdar pensionärsorganisationen SPF Seniorerna i rapporten ”Lönar det sig att arbeta för pensionen?”
”Kommer inte att löna sig”
För den som tjänat bra och hade en slutlön på 45 000 kronor eller mer, vilket rör en av fyra svenskar i dag, kan man se att arbetet premieras i pensionshänseende.
Låg- och medelinkomsttagare däremot, det vill säga tre av fyra svenskar, kan inte räkna med att livslånga arbetsinsatser påverkar pensionsnivån jämfört med den som enbart lever på grundskyddet med garantipension och bostadstillägg.
– För merparten kommer det alltså inte att löna sig. Många svenskar betalar in till pensionen med arbetstid och slit och upplever sen att den pension man får är en stor besvikelse. Det är ett kraftigt underbetyg för ett pensionssystem tänkt att bygga på arbete, säger Eva Eriksson, förbundsordförande i SPF Seniorerna.
Vi är på god väg mot ett folkpensionssystem där den allmänna pensionen blir densamma oavsett vad man sysslat med under de yrkesaktiva åren, menar Eriksson.
Räkneexempel man tagit fram visar hur respektavståndet minskat på senare år i takt med politiska beslut som syftat till att förstärka ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt.
Grundskyddet har höjts och man införde inkomstpensionstillägget. Bostadstillägget har höjts och maxbeloppet är i dag 7 290 kronor. Det är förstås positivt att de med lägst pension får det bättre, det är de flesta överens om.
Problemet är att den inkomstrelaterade allmänna pensionen inte alls hängt med. Det är en olycklig utveckling som skapar misstro, befarar SPF Seniorerna.
– Människor slutar lita på systemet när de upptäcker att de inte kan leva på sin pension. Samt ifrågasätter, med rätta, meningen med att arbeta för pensionen och arbeta längre upp i åldrarna.
Exempel: En undersköterska som jobbat i 40 år med en slutlön på 30 000 kronor kommer att hamna 1 400 kronor lägre i pension per månad än garantipensionären med fullt bostadstillägg.
Jobbar extra som städare
69-åriga Anette Engfors i Helsingborg gick i pension året hon skulle fylla 66. Under sitt yrkesliv jobbade hon bland annat som bokningsansvarig och som säljare i försäkringsbranschen.
Hon är ensamstående och har en allmän pension på 16 500 kronor i månaden efter skatt, inklusive ett bostadstillägg. Dessutom 2 000 kronor i tjänstepension i något år till.
– Jag sitter här och är nervös för att min hyra ska gå upp igen. Förra gången höjdes den med 500 kronor och i dag betalar jag 8 000 i månaden. Nu pågår hyresförhandlingar för 2024 och man vet ju inte hur det ska sluta, säger Anette.
För att ha råd att ägna sig åt sitt stora intresse, ridning, jobbar hon extra som städerska.
– När jag slutar jobba extra så blir det katastrof, jag får sluta med allting. Priserna på mat, el, försäkringar, telefon, allt har gått upp så mycket. Allting är extremt dyrt.
Anette Engfors skriver under på kritiken mot att det lönar sig för dåligt att arbeta för pensionen för stora yrkesgrupper.
– Det är för jäkligt, har man jobbat och betalat in skatt hela livet här i Sverige ska det synas också.
Så hur ska man göra det mer lönsamt att jobba för pensionen? Förbundsordförande Eva Eriksson menar att politikernas lappa-och-laga med skattesänkningar, olika tillägg och utdelning av överskott inte räcker, utan måste ersättas av mer långsiktiga åtgärder.
Som höjd pensionsavgift och insatser på arbetsmarknaden så att folk orkar jobba ända upp till de riktåldrar som nu införs.
– Vill man verkligen ha ett inkomstbaserat pensionssystem så finns inga genvägar, då måste avsättningarna till inkomstpensionen höjas och komma både dagens och framtidens seniorer till del, säger Eva Eriksson.
5 EXEMPEL: SÅ MYCKET BLIR DET I PENSION 2023
1. Garantipensionär född 1955 med fullt bostadstillägg.
Aldrig arbetat.
Inkomst efter skatt: 16 600 kronor.
2. Undersköterska född 1955.
Arbetat heltid i 40 år.
Slutlön: 30 000.
Total pension efter skatt: 15 200.
3. Förskollärare född 1955.
Arbetat heltid i 40 år.
Slutlön: 35 000.
Total pension efter skatt: 16 450.
4. Sjuksköterska, grundutbildad, född 1955.
Arbetat heltid i 40 år.
Slutlön: 40 000.
Total pension efter skatt: 17 500.
5. Byggingenjör född 1955.
Arbetat i 40 år.
Slutlön: 45 000.
Total pension efter skatt: 19 200
Exemplen 2-5 har arbetat heltid i 40 år mellan 25 och 65 års ålder, och har tjänstepension SAF-LO som tas ut livsvarigt. Slutlöner motsvarar 2023 års lönenivå. Total pension = allmän pension + tjänstepension.
Källa: SPF Seniorerna.