Erfarenheter pension i Thailand
- Trådstartare Norrlandsboy
- Start datum
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Det är ganska givet, men man ska inte tro att det är problemfritt, man får bara en annan sorts problem.
Mvh isan lover
andrejsdenruskige
Forumveteran
Hej
Det är ganska givet, men man ska inte tro att det är problemfritt, man får bara en annan sorts problem.
Mvh isan lover
Ja, alla val man tvingas ta. Hummer eller gåslever.
Vilken sorts problem ger det om man är sisådär lagom rik?
kurant
Forumveteran
Ekonomiklass, McDonalds, pizza och stenbord.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Mina erfarenhet i ämnet är väl ungefär dom här.
Det första problemet är väl att nästan ingen känner sig lagom rik, dom flesta vill gärna ha lite mer vilket tvingar dom kvar i ekorrhjulet längre än dom egentligen kanske hade tänkt.
Sen verkar många som har pengar hålla i dom väldigt hårt och inte sällan kallas snåla av omgivningen.
En hel del som har pengar verkar dessutom ha en misstro mot folk och ibland t.o.m mot sin egen hustru och barn.
Ofta följer stort ansvar, långa arbetsdagar och bundenhet med hög lön vilket påverkar livskvaliteten, fritid och familjelivet negativt.
Ibland är pengarna placerade i aktier, fonder eller har investerats i något med en viss risk, vilket kan skapa en viss oro och kräva tid för att hålla koll på för att undvika förluster och få till en avkastning.
En sån här lista kunde man göra mycket längre men jag tror du förstår ungefär vad jag menar, nu handlade det om någon som var sisådär lagom rik, skulle det ha varit riktigt snuskigt rika hade listan blivit annorlunda och betydligt längre.
Mvh isan lovef
Senast ändrad:
Ja då får du väl käka skrap räk.
andrejsdenruskige
Forumveteran
Att vara fattig ställer till samma problem förutom att man inte kanske har några större summor att placera i aktier.
Med låg lön så får man slita 8 dagar i veckan och jobba röven av sig och kanske knappt se sin familj.
Dessutom kanske man inte ens är säker på att man kan behålla huset, skicka sina barn till skolan eller ha nog pengar till sjukvård.
Jag hävdar att det är bättre att vara rik än fattig.
Problemen man har som rik eller fattig är nog ungefär de samma till antalet men tveklöst är det värre om problemet är att man inte har råd till mat, husrum eller vård gentemot om problemen består i huruvida man ska köpa en privatjet eller en yacht.
Har man inte ärvt en massa miljoner så har man förmodligen jobbat rätt hårt för att spara ihop sina miljoner så tveklöst kan det vara så att en person som har färre miljoner faktiskt haft ett bättre liv. Framförallt i ett land som Thailand så skulle dock inte jag sova särskilt väl om jag inte visste att jag kan bekosta dottern en bra skola och familjen bra vård även om jag skulle råka ut för en olycka; och för att ha den säkerheten så behövs ett antal miljoner på banken.
Har man inte ärvt en massa miljoner så har man förmodligen jobbat rätt hårt för att spara ihop sina miljoner så tveklöst kan det vara så att en person som har färre miljoner faktiskt haft ett bättre liv. Framförallt i ett land som Thailand så skulle dock inte jag sova särskilt väl om jag inte visste att jag kan bekosta dottern en bra skola och familjen bra vård även om jag skulle råka ut för en olycka; och för att ha den säkerheten så behövs ett antal miljoner på banken.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Det skulle man kanske tro, men min erfarenhet är inte denna, rika lever för att jobba, fattiga jobbar för att leva heter det ju och enligt mig ligger det mycket i detta.
Jag har ju träffat, umgåtts med och även bott hos relativt fattiga och lågavlönade familjer i olika länder och jag är lite förvånad över hur deras liv ofta ser ut.
Dels har dom redan gett upp hoppet om att bli rika så någon saknad eller dröm om detta finns knappast, dom lever ett ganska ansvarslöst dag för dag liv.
Sen har dom något som andra mer välbeställda ofta ser som lyx och det är tid, man kan lägga massor av tid på familj, barn och vänner, man gör mycket tillsammans och utvecklar dom sociala sidorna i grupp.
Dom är inte beroende av någon karriär utan kan komma och gå lite som dom vill på arbetsplatser, tar pengarna slut jobbar man, har man pengar stannar man hemma i hängmattan.
Stress och måsten existerar knappast i deras värld, man tar dagen som den kommer, vad klockan är, vilken veckodag, månad eller år det är saknar fullständigt betydelse.
Får man tag i pengar så jobbar man inte, sätter man sprätt på pengarna, pappan kan bjuda grannarna på öl och barnen käkar snabbmat och godis utan en tanke på morgondagen.
Till vardags äter dom dock ofta säsongsbetonad, nyttig och billig mat, den består till stor del av grönsaker, frukt och ris, man äter mindre kött och fett vilket gör att dom inte behöver gå på dieter och gym för att hålla vikten.
Märkligt nog är fattiga och lågavlönade ofta generösa med det lilla dom har, man ser det som självklart att bjuda på och dela det man har hur lite det än är, man slaktar utan att blinka den sista tuppen och bjuder på den utan tanke på vad man ska äta imorgon.
När mat och pengar är slut går man ut och fångar ätbara djur, fiskar, kräldjur, skaldjur och insekter i skogen och på fälten, plockar svamp, örter, frukt och bär som man både kan sälja och äta, detta hjälper alla ifrån mor och far föräldrar, föräldrar och barn till med, kunskaperna förs på så vis vidare ifrån generation till generation.
Den sociala gemenskapen blir väldigt väl utvecklad och betydelsefull vid ett sånt här liv.
Mvh isan lover
Isan Lover
Forumveteran
Hej
I vissa avseenden är det helt klart bättre att var rik än fattig, men det har sitt pris och är inte problemfritt det heller.
Mvh isan lover
Jag tror du målar en något förskönande bild av fattigdom. Den kanske är sann väldigt långt ut på den Isaanska landsbygden men även där tror jag den falnar bort med ungdomars ökande önskemål om mobiler etc. Jag tror 99 av 100 ungdomar i en Isaansk by skulle byta fältens insekter mot en Pizza eller MK på ett luftkonditionerat köpcenter 8 dagar i veckan.
Det är dock helt klart mindre jävligt att vara fattig på landet än i en storstad som Bangkok. Även som fattig har man ofta en liten landbit och ett enkelt hus och alla andra runt omkring en är ungefär lika fattiga. I Bangkok är det verkligen ingen dans på rosor att vara fattig. Man har ingen chans att äga något och ofta inte ens pengar att hyra ens den risigaste lägenheten. Ungarna får gå i den allra sämsta skolan med de allra sämsta lärarna och deras chans att någonsin bli något är borta samma dag de föds. I en minimal lägenhet utan trädgård finns inget annat att göra för ungarna än att driva runt på stekheta gator och kanske på TESCO Lotus. Timmar dagligen i en skraltig buss för ett nattskift som vakt för att kunna ha råd med lite ris och fisksås är deras enda rimliga framtid.
A
Anonym
Gäst
Min frus bror bor i BKK , Han och hans fru har ett ställe nära Wat Poo , De säljer lotter (en större butik för endast lotter) , de har bil , har köpt en bra bit land samt byggt hus i Isaan . De har helt klart ett bra liv , allt betalt utan skulder , de har jobbat ihop allting ,, Vanliga fattiga men DRIFTIGA risbönder , De jobbar hellre än att ligga i hängmattan och dricka Lao Kao , så visst kan man lyckas , Thailand tror jag ger bra förutsättningar för alla som verkligen VILL . Ingen som helst arbetslöshet , finns hur mycket jobb som helst 
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Här har du helt rätt, den nya tidens liv och behov kräver mer pengar och tvingar fattiga familjer att överge sina hem på landet för ett liv i någon stad och det livet blir väldigt annorlunda.
När jag tog upp mina exempel på fattiga och lågavlönades liv så hade jag familjer på landsbygden i länder som Thailand, Laos och Indonesien i tanke, men deras relativt sett harmoniska och socialt rika liv där vänds ju helt upp och ned när dom lämnar byn och gemenskapen där.
Jag har ju även besökt och bott korta perioder hos fattiga familjer i städer som Bangkok också och det är väldigt annorlunda än på landet, pengar betyder allt och behovet av pengar skapar stress och oro, här finns det inga sociala band, ingen bygemenskap utan den starke tar vad denne vill eller köper det med pengar, man bor trångt, varmt och fuktigt, barnen växer upp på gatan utan kontakt med naturen och den äldre generationen som går kvar hemma i byn.
Många familjer bor under broar och längs kanaler med konstant risk för vräkning, ofta saknas rinnande vatten och avlopp, föräldrarna tar vilka lågavlönade jobb som helt även om det innebär stora risker för hälsan, den sociala kontrollen finns inte och många ungdomar hamnar på glid och försöker skaffa pengar genom droghandel, stölder och gängkriminalitet.
Många saknar det gamla livet och gemenskapen på landet, drömmer sig tillbaka via musik som skildrar livet där med bufflar, risodling, livet i storfamilj, Lao kao och kärleken, så fort dom får en chans vid ledighet eller om dom får tag i pengar så återvänder dom hem till släkten i byn och stannar så länge dom kan, sen lämnar dom byn med gråten i halsen när pengarna är slut för att återvända till livet under bron eller i byggbaracken.
Mvh isan lover
andrejsdenruskige
Forumveteran
Härligt liv när man egentligen gett upp.
Är du rik har du alltid ett val. Är du fattig så är det något sämre med de möjligheterna.
Du upplever charmen med fattigdomen. Det hade du nog inte gjort med din rosenskimrande blick om det var du som satt fast där.
Du har ett val, det har inte dom.
Situationen är ju närmast att likna ett zoo eller en cirkus där man är åskådare för sitt eget nöje. Blir det tråkigt så går man helt enkelt hem.
Du har det rätt gott ställt och har valt att inte jobba, dra ut och fiska krabbor och hummer när du känner för det.
Den fattige har lite svårt att få till samma val.
andrejsdenruskige
Forumveteran
Får göra ett litet tillägg.
Jag förstår inte dessa socialister eller övrigt folk på vänsterkanten.
Man kämpar för att lyfta upp folk från fattigdomen.
Men herregud! Det är ju där man trivs bäst. Varför ska man förstöra deras liv med alla möjliga medel?
Jag förstår inte dessa socialister eller övrigt folk på vänsterkanten.
Man kämpar för att lyfta upp folk från fattigdomen.
Men herregud! Det är ju där man trivs bäst. Varför ska man förstöra deras liv med alla möjliga medel?
kurant
Forumveteran
Har man mat på bordet och en fungerande tillvaro för familjen blir man kanske lyckligare med en ny iPhone varje år till alla?
Tror faktiskt tvärtom och värst är det för barn och ungdomar som inte får leka ut sin uppväxt.
Vem minns inte tiden före mobilerna när man umgicks på riktigt.
Man gick till och med ut för att träffa vänner.
Nu är det Messenger, forum och en vindunk i vardagsrummet....
Tror faktiskt tvärtom och värst är det för barn och ungdomar som inte får leka ut sin uppväxt.
Vem minns inte tiden före mobilerna när man umgicks på riktigt.
Man gick till och med ut för att träffa vänner.
Nu är det Messenger, forum och en vindunk i vardagsrummet....
andrejsdenruskige
Forumveteran
Har man mat på bordet och en fungerande tillvaro för familjen blir man kanske lyckligare med en ny iPhone varje år till alla?
Tror faktiskt tvärtom och värst är det för barn och ungdomar som inte får leka ut sin uppväxt.
Vem minns inte tiden före mobilerna när man umgicks på riktigt.
Man gick till och med ut för att träffa vänner.
Nu är det Messenger, forum och en vindunk i vardagsrummet....
Samtidigt så förfasades man över folk som läste dagstidningar då dessa blev vanliga, för att inte tala om televisionen.
Måtta med allt är väl något man kan säga om dessa saker.
När jag pluggade hade vi en skiljsmässoadvokat som lärare. Hon berättade historien om kvinnan som ägde en fin symaskin, blev på smällen med en karl som ansågs vara en slarver. Kvinnan fick rådet av kompisar att skilja på all egendom så att hon kunde få symaskinen när äktenskapet upphörde. Slarvern blev förmögen och när de gick skilda vägar efter 10 års äktenskap fick kvinnan bara symaskinen.
Livet är inte alltid enkelt
kurant
Forumveteran
Aldrig lätt att leva i nuet, då allt var bättre förr...
Det fanns 22 kaféer och 3 biografer i Holmsund före televisionen kom.
På den tiden var man lyckligare.
Det tog 10 år så var allt utbytt mot en fjärrkontroll.
Satans utveckling.
Tur stenborden finns kvar för nostalgiker.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Så kan man välja att se på det utifrån.
Själv ser jag det mer som att jag har tagit lärdom och intryck av dom på pengar fattiga men på fritid och vänner rika människor jag har vistats med periodvis.
Jag hoppade av ekorrhjulet redan som 55 åring, men hade redan då länge prioriterar fritid och socialt umgänge med familj och vänner länge, numera gör jag lite som mina vänner i Isaan, lever lite enklare, gör vad jag vill, har tid för pojken och fiskar bl.a hummer istället för att sträva efter nästa miljon.
Livet är för kort för att slösas bort.
Mvh isan lover
