Jag har inget intresse av att bråka med dig då jag i allmänhet håller dig som en av forumets bästa och mest intressanta skribenter. Måste dock påpeka att din upprördhet över att jag kallar Mainland China "det röda Kina" och ditt påstående "Du förstår vare sig språket eller kulturen, hatar landet" gör mig lite småsur.
När jag om några år summerar min karriär så kommer min erfarenhet av Kina slå min erfarenhet av Thailand, Japan, Korea och alla länder ihop. Kina var ett av världens fattigaste länder i mitten av 70-talet och 90% av befolkningen levde fortfarande i extrem fattigdom i början av 80-talet. När jag kom till Kina första gången 1997 var det fortfarande ett extremt fattigt land; mycket fattigare än det krigshärjade Bosnien och Kroatien jag verkade i 93-94 och väldigt mycket fattigare än det Botswana jag bodde i 96.
Vi gjorde vårt första större projekt i Kina 2001 och sedan dess har jag spenderat 2 veckor per månad i Kina förutom lock-down 2020-2022. Jag har inte lärt mig mycket av språket och påstår mig inte alls vare en sinologist men tror mig ändå ha bra koll på det moderna Kina. Jag har alltid älskat Kina och kineser och imponerats av hur de lyckas lyfta en miljard kineser ur extrem fattigdom. Fram till runt 2017 kunde jag dessutom, precis som de flesta kineser, köpa att den kinesiska regimen gjorde ett bra jobb; deras autoritära styre kunde accepteras då folk beviserligen fick det mycket bättre. Om jag inte vet något om Kina så finns det inte många på forumet som vet något om Thailand.
Jag har fått se framväxten av privata företag från runt 2005 och ett allt friare samhälle där alla man pratade var stolta över Kina. Ambitionen var enorm och kineser tilläts att kritisera och kritiken togs emot; jag vet att jag själv skrev inlägg på MPR på tidigt 10-tal om hur kineserna kommer ta över världen. Jag tror att jag började se och höra de första klagomålen runt 2015 och 2017 var det uppenbart att nu är det ett Great Leap Forward vi ser igen, om än i annan form.
Jag kommer alltid älska Kina och Kineser och för alltid vara ytterst tveksam till kommunistregimen. Även när jag slutar jobba i Kina så kommer jag åka tillbaka minst en gång då många av mina bästa kompisar är kineser. Man ska dock aldrig missta kommunistregimen för någon form av frihetskämpar mot västerländsk imperialism. Det är världens mest repressiva regim och skulle de attackera det riktiga Kina, dvs Taiwan, så hoppas jag att vi förintar dem.
Några bilder från andra dagen i Hangzhou.