Faranger borde veta detta

 
Helt rätt @sss känner precis som du, sedan får andra tycka vad dom vill;)
Har funderat ett par år på att bygga, först nu i januari när vi va nere för 20 gången blev jag klar med vad jag ville.
Åker ner i maj för byggstart, bil har vi redan en gammal Nissan pickup från 2010 som funkar bra dom 2 månader/år vi är där, har ingen prestige beträffande rishögen:DDen dag vi blir där längre en 6 månader om året blir det ny bil;)
 
Jag har genom livet kunnat konstatera att vara välbärgad inte är någon garanti för lycka! Snarare tvärtom så följer oärlighet och bristande moral ofta med mycket pengar, det är ofta så man har byggt sin förmögenhet.

Jag lever nu med en fattig familj som visserligen har problem men det ligger oftast ärlighet och hög moral i grunden. Jag väljer definitivt det före pengar.

Det känns lite onödigt simplistiskt att dra den gamla harangen om att rika är oärliga och omoraliska medans fattiga är ärliga med hög moral. Visst vore allt sådär underbart svart och vitt som det var på 70-talet om det vore så men tyvärr finns det även här gråskalor. Med min erfarenhet så skulle jag vilja säga att ärligheten är ganska jämnt fördelat över hela rikedomsspektrat men givetvis får en rik persons oärlighet en mycket högre utväxling än när en fattig bonde snor en flaska mjölk i affären.

Att rikedom inte är någon garanti för lycka skriver jag dock under på till 100%. Alla frugans barndomsvänner och släktingar är från arbetarklass upp till medelklass medans alla vi umgås med genom dotterns skola är överklass och om något skulle jag vilja påstå att andelen personer som är tämligen miserabla är högre bland överklassen. De har garanterat inte lika existentiella problem som de riktigt fattiga, underklassen, men jämfört med de thailändare i arbetarklassen som har ett fast jobb etc så verkar de helt enkelt mindre glada. När frugan tar upp detta med sina barndomskamrater så är det givetvis ingen som tror på det då de alla ser på såpoperor om Bangkoks överklass och det är ju precis det livet de vill ha; då skulle alla deras problem försvinna. Med rikedom kommer dock en massa problem som de flesta ur arbetarklassen inte ens visste fanns.
 
Det känns lite onödigt simplistiskt att dra den gamla harangen om att rika är oärliga och omoraliska medans fattiga är ärliga med hög moral. Visst vore allt sådär underbart svart och vitt som det var på 70-talet om det vore så men tyvärr finns det även här gråskalor. Med min erfarenhet så skulle jag vilja säga att ärligheten är ganska jämnt fördelat över hela rikedomsspektrat men givetvis får en rik persons oärlighet en mycket högre utväxling än när en fattig bonde snor en flaska mjölk i affären.

Du må tycka vad du vill om ärlighet kontra pengar men jag skriver att detta är min erfarenhet från mitt liv och jag har rört mig i båda kretsarna, det känns inte onödigt att påpeka.

Jag kan bara konstatera att de fattiga har generellt en högre moral medan de välbeställda har en benägenhet att förhandla bort moralen, framförallt gentemot folk man inte känner.

Man skapar inga stora förmögenheter från folk man känner, det gör man bland annat genom att utnyttja fattiga människors okunskap, människor man aldrig träffar.

Man blir inte omoralisk av rikedomar men man blir ofta rik genom omoraliskt beteende!
 
Du må tycka vad du vill om ärlighet kontra pengar men jag skriver att detta är min erfarenhet från mitt liv och jag har rört mig i båda kretsarna, det känns inte onödigt att påpeka.

Jag kan bara konstatera att de fattiga har generellt en högre moral medan de välbeställda har en benägenhet att förhandla bort moralen, framförallt gentemot folk man inte känner.

Man skapar inga stora förmögenheter från folk man känner, det gör man bland annat genom att utnyttja fattiga människors okunskap, människor man aldrig träffar.

Man blir inte omoralisk av rikedomar men man blir ofta rik genom omoraliskt beteende!

Ja ett frö till omoral finns nog där redan innan och pengar kan nog hjälpa till att att få det att gro och man kanske kan säga att omoralen ökar i takt med pengarna för ju mer pengar du har desto fler möjligheter har du att köpa dig fri genom att gå i gråzonen och råd med jurister som kan dribbla hit och dit.

En fattig har ju inte de möjligheterna på samma sätt.
 
Du må tycka vad du vill om ärlighet kontra pengar men jag skriver att detta är min erfarenhet från mitt liv och jag har rört mig i båda kretsarna, det känns inte onödigt att påpeka.

Jag kan bara konstatera att de fattiga har generellt en högre moral medan de välbeställda har en benägenhet att förhandla bort moralen, framförallt gentemot folk man inte känner.

Man skapar inga stora förmögenheter från folk man känner, det gör man bland annat genom att utnyttja fattiga människors okunskap, människor man aldrig träffar.

Man blir inte omoralisk av rikedomar men man blir ofta rik genom omoraliskt beteende!

Vi har uppenbarligen olika erfarenheter. Om detta verkligen är dina erfarenheter, och inte bara något som passar in i hur du skulle vilja att det var, så har jag inga problem med det.

Att ett vanligt sätt att skapa en förmögenhet skulle vara att utnyttja fattiga människors okunskap känns dock väldigt mycket 70-tal; idag skapas väl de flesta förmögenheterna inom IT och real estate och även om det finns en del okunskap även bland dessa kunder så är det nog få fattiga som blir direkt utnyttjade.
 
Jag tycker nog oftast inte direkt de rika är omoraliska mot fattiga utan överhuvudtaget, ex.vis gnom att försöka slippa undan skatter och avgifter för man själv inte tycker att det är rättvist. Detta drabbar ju de fattigare indirekt. Nu pratar jag om Sverige, i Thailand har jag mer uppfattningen att man gör sig rik genom att utnyttja fattiga eller utsatta.
 
Jag tycker nog oftast inte direkt de rika är omoraliska mot fattiga utan överhuvudtaget, ex.vis gnom att försöka slippa undan skatter och avgifter för man själv inte tycker att det är rättvist. Detta drabbar ju de fattigare indirekt. Nu pratar jag om Sverige, i Thailand har jag mer uppfattningen att man gör sig rik genom att utnyttja fattiga eller utsatta.

Som jag skrev så blir konsekvenserna givetvis större när en rik person lyckas gömma undan en miljard från skatt än när en fattig snattar ett mjölkpaket; men det innebär ju inte att rika i allmänhet är mer omoraliska än fattiga. Min erfarenhet är att de allra flesta har en relativt hög moral men att givetvis definitionen av hög moral varierar. En inte oansenlig andel passar dock på när de kan och då blir det en miljard i skatteflykt eller ett mjölkpaket, beroende på vilka möjligheter man har. Mackes verkar dock vilja få det till att bristande moral närmast är en förutsättning för att bli rik och fattigdom samtidigt är en förutsättning för att kunna ha hög moral och det skriver jag inte alls under på; alldeles för mycket Moder Theresa för min smak.

I Thailand är 99% av alla riktigt rika också födda riktigt riktiga och de behöver egentligen inte göra någonting för att förbli riktigt rika; konkurrensen på toppen är så begränsad och skatterna så låga. De som utnyttjar fattiga och utsatta är nog mest de från medelklassen som vill bli riktigt rika men inte är duktiga nog att bli det på ett ärligt sätt.
 
Senast redigerad av en moderator:
Som jag skrev så blir konsekvenserna givetvis större när en rik person lyckas gömma undan en miljard från skatt än när en fattig snattar ett mjölkpaket; men det innebär ju inte att rika i allmänhet är mer omoraliska än fattiga. Min erfarenhet är att de allra flesta har en relativt hög moral men att givetvis definitionen av hög moral varierar. En inte oansenlig andel passar dock på när de kan och då blir det en miljard i skatteflykt eller ett mjölkpaket, beroende på vilka möjligheter man har. Mackes verkar dock vilja få det till att bristande moral närmast är en förutsättning för att bli rik och fattigdom samtidigt är en förutsättning för att kunna ha hög moral och det skriver jag inte alls under på; alldeles för mycket Moder Theresa för min smak.

I Thailand är 99% av alla riktigt rika också födda riktigt riktiga och de behöver egentligen inte göra någonting för att förbli riktigt rika; konkurrensen på toppen är så begränsad och skatterna så låga. De som utnyttjar fattiga och utsatta är nog mest de från medelklassen som vill bli riktigt rika men inte är duktiga nog att bli det på ett ärligt sätt.
Jo men i Sverige är det svårt att bli rik och vara hederlig och moralisk ... i andra skattesystem är det enklare.
 
Jo men i Sverige är det svårt att bli rik och vara hederlig och moralisk ... i andra skattesystem är det enklare.

Det håller jag nog inte med om. Sverige har förvisso höga skatter men ska man bli riktigt rik spelar det ju ingen större roll om man betalar 10% eller 50% skatt; på 10 miljarder är du miljardär i vilket fall, och få länder har fler miljardärer per capita än Sverige. Dessutom är Sverige ett av de minst korrumperade länderna i världen så att bli riktigt rik på ett ohederligt vis är ganska svårt, till skillnad från i många andra länder.

Att bli så där "vardagsrik" som många thailändare är, är dock mycket svårare i Sverige; pga höga skatter men framförallt höga minimilöner. Med vardagsrik menar jag alla de thailändare som har råd med hembiträde och att äta ute dagligen, för att vara på den nivån i Sverige måste man tjäna enorma pengar, närmast omöjligt som anställd.

Sedan beror det givetvis på hur man definierar rik. De flesta på landsbygden i Thailand tycker nog att alla som har 1 miljon Baht är rika medans andra tycker att man ska ha minst 10 miljoner USD för att kallas rik. För min del är man rik (ekonomiskt alltså) den dagen man vet att man kan leva resten av livet på en nivå man är nöjd med, enbart på avkastningen av sina besparingar/investeringar.
 
Senast redigerad av en moderator:
Rik och förmögen blir man om man har en produkt, en tjänst som efterfrågas av de flesta.
Då behöver man inte hålla på med att vara oärlig utan man tjänar mycket mer på att vara ärlig och vårda sitt varumärke så att kundkretsen växer.
Nöjda kunder ger "ringar på vattnet” med ökad lönsamhet.

Har man inte den kompetensen utan man öppnar den tredje nudelshoppen på samma gatstump, ett steakhouse eller en exklusiv vinaffär i en fattig risby så måste man nog ta till olagliga knep för att ens överleva eller skylla på andra.
 

hehe..., ja det var ju ett exempel, ja ligger den i ett vindistrikt kan det ju vara en idé, annars känns det kanske inte som rätt plats, skulle vara i utbildande syfte då, det blir man ju rik på, alla fall i Sverige.:D
 
Problemet är ju inte 10% eller 50%, utan Sveriges skattenivåer där du ska betala bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt. Totalt ger det ingen konkurrens möjlighet utan att vara ohederlig, man konkurrerar ju inte på samma villkor och då blir man inte rik.

Som @kurant skriver blir man rik på att ha en produkt som efterfrågas av många, men det kommer alltid snart upp konkurrens, även om man har patent, en tjänst kan vara svårare att konkurrera med, men man måste då ha en kundbas.

Men en person som har gott om pengar hittar gråzoner för att skydda förmögenheten ... så i Sverige tycker jag att @mackes har rätt.
 
Den som säljer billig lao kao i snapsglas istället för per helflaska och cigaretter per styck istället för per limpa i en risby är nog en bra mycket bättre affärsman för att man har en bra koll på den lokala marknadens behov.
 
Den som säljer billig lao kao i snapsglas istället för per helflaska och cigaretter per styck istället för per limpa i en risby är nog en bra mycket bättre affärsman för att man har en bra koll på den lokala marknadens behov.

Beror nog mer på självbevarelsedrift än smart affärsman, hade han sålt bara helflaskor och hela paket, hade han inte fått sålt något!
 
Det är din definition, men jag tycker han hade bra koll på marknaden och agerade som en smart affärsman.

Jovisst förstår ju vad du menar men jag tycker inte det är så märkvärdigt egentligen, de känner ju sitt område och sitt folk och land samt känner till hur situationen är, det går inte många gånger att sälja hela paket och flaskor för att folk inte kan betala för det så då säljer man styck och centiliter.

Så är det i alla dessa länder, även i Indien t ex som jag har erfarenhet av. Är ju att anpassa sig till hur det ser ut, så jag ser det mer som tvunget snarare än någon smart affärsidé.

Hade vi fått göra det i Sverige hade man nog gjort det också (förutom på krogen då) men i Sverige t ex är det tvärtom här tycker vi att det är för dyrt eller vi vill inte betala mer än nödvändigt och därför köper vi smuggelsprit/cigaretter billigt som flödar in i landet och där kan man ju mer tala affärsidé.
 
Jovisst förstår ju vad du menar men jag tycker inte det är så märkvärdigt egentligen, de känner ju sitt område och sitt folk och land samt känner till hur situationen är, det går inte många gånger att sälja hela paket och flaskor för att folk inte kan betala för det så då säljer man styck och centiliter.

Så är det i alla dessa länder, även i Indien t ex som jag har erfarenhet av. Är ju att anpassa sig till hur det ser ut, så jag ser det mer som tvunget snarare än någon smart affärsidé.

Hade vi fått göra det i Sverige hade man nog gjort det också (förutom på krogen då) men i Sverige t ex är det tvärtom här tycker vi att det är för dyrt eller vi vill inte betala mer än nödvändigt och därför köper vi smuggelsprit/cigaretter billigt som flödar in i landet och där kan man ju mer tala affärsidé.
Det som är mer unikt i Thailand är om det går bra för någon med sin lilla business, så skall de mindre begåvade omgående starta en exakt likadan i samma lilla by, helst bara 10m därifrån.
 
Det som är mer unikt i Thailand är om det går bra för någon med sin lilla business, så skall de mindre begåvade omgående starta en exakt likadan i samma lilla by, helst bara 10m därifrån.

Ja, så är det ju i Sverige också, så fort en falafel öppnar, så öppnar en till vägg i vägg eller tiotalet meter därifrån. Ser man inte minst omkring Möllan i Malmö, kan ligga både tre och fyra falafel inom 100 meter.

Jag har förstått att folk från länder som är vana vid att vara små entreprenörer inkluderar oftast hela släkten och för att försäkra sig om att alla kan sälja, öppnar de gärna intill varandra.

Många affärer eller marknadsstånd som här på Möllan ägs av samma familj och alla säljer de grönsaker t ex. Det borgar för att säljer en dåligt en dag, säljer den andre eller tredje kanske bättre.

Eller så gör det så att en sänker sina priser för att kunna sälja mer, på så sätt ser de till att någon alltid säljer, är ju ganska smart faktiskt. Dessutom förhindrar de också konkurrens och alla samarbetar och i slutändan tjänar de på det.

Behöver ju inte vara en släkt eller familj, utan det kan ju vara fler familjer som samarbetar, där har vi ju svagheten i vårt sätt att tänka, här skall alla konkurrera enskilt med varandra.

Så visst har vi mycket vi kan lära av andra kulturer!
 
Inte mycket att "lära", om man nu inte vill hamna i fängelse! Det där är faktiskt olagligt. :police:

Förstår inte vad du menar, får man inte äga mer en ett företag per familj? Eller 1 företag per gata/stad? Kartellbildning i syfte att döda konkurrens är olagligt, äga företag är lagligt.

Jag ville bara beskriva deras utmärkta sätt att samarbeta och hjälpa varandra, borde vi ha mer av i det egoistiska Sverige.
 
 

Liknande trådar

 
Tillbaka
Topp