Mitt liv i Etiopien

 
Jaha, tänkte att du skulle svara på mitt inlägg, eller kanske det inte är intressant för dig?
Det är väl inget krav på att man måste svara direkt? :)

Ja det stämmer bra. Kineserna har full kontroll över Afrika. Kanske inte Sydafrika och Norra Afrika, än. Kineserna dikterar villkoren och verkar ha de flesta Afrikanska länder i ett järngrepp.

Här I Etiopien har jag inte sett andra företag än Kinesiska, förutom det Turkiska jag jobbar för. Alla industriområden som byggs runt om i landet byggs av Kineserna. Flygplatsen byggs av Kineserna. Dom vägbyggen jag har sett byggs av Kineserna. Allt.

Turkarna var intresserade att driva underhållet på järnvägen mellan Addis Abeba – Djibouti som Kineserna har byggt. Jag deltog i inspektionen och den lokala personalen som också deltog både från Etiopien och Djibouti uttryckte hela tiden negativa kommentarer om Kineserna och hoppades att dom inte skulle få driva underhållet. Turkarna lämnade ett mycket bra anbud enligt Etiopiska Järnvägen som blev mycket intresserad av deras koncept. Till slut fick Kineserna kontraktet.

När jag besökte Kinesernas järnvägsprojekt första gången (Turkarna tänkte att kanske Kineserna kunde bli underentreprenör eftersom dom redan var etablerade) fick jag se deras undermåliga kvalite. Det första jag reagerade över var att dom inte helsvetsade rälsen. Jag fick svaret att enligt specificationen så skulle rälsen helsvetsas men vi övertalade konsulten att använda skarvjärn.... Konsulten var Kinesisk. Skarvjärnen är det största underhållet på järnvägen så kunden är förloraren. Hursomhelst, Turkarna tackade och avböjde Kinesernas offert. Det ryktas redan om att spåret nu skall helsvetsas och då åker sakert kunden på den kostnaden.

Kineserna kontrollerar dom flesta naturtillgångar. Vi har stött på dom här i Etiopien, Tanzania och Zambia när vi har letat efter lämpligt berg för att etablera stenbrott. Kineserna har varit först på plats och har full koll på alla mineraltillgångar.

Allt som säljs här och i alla andra Afrikanska länder kommer från Kina. Otroligt dålig kvalite. Kineserna har våldtagit Afrika.

I Saudi var det vida känt att Kineserna använde fångar på sina byggen. Godkänt av Saudierna. Vet ej hur det är i Afrika. Men dom konkurrerar inte på lika villkor och det fungerar i sådana länder.
 
Det är Muslimsk helgdag den 21 22 Augusti. Endast två dagar är för kort för längre resor. Helt plötsligt igår blev det bestämt att det blir ledigt också den 23. Jag började direkt att försöka boka biljett till Nairobi men inrikesflyget var fullt. Flyg Addis Nairobi var lediga platser. Jag gitter inte åka bil i 7 timmar till Addis så det fick vara så. Jävla irriterande med så kort varsel. Det blir att fördriva tiden här i närheten i tre dagar. Man har ju sett det mesta här omkring men man får ta hjälp av chauffören och utforska mer.
Över 400 får och 22 kor har köpts in och delats ut till alla camper och väntar på avrättning i morgon bitti. Jag har sett ibland när dom offrar djuren men jag håller mig på avstånd. Det blir mycket barbecue och resten av köttet delas ut till lokalbefolkningen.
 
En get fick offra livet för en halvtimme sen. Tjuren står på tur i morgon. Och ett par lass med får som kommer. Kanske jag tar några smygbilder i morgon.
IMG_3169.JPG
IMG_3170.JPG


Lugna gatan.
IMG_3179.JPG
IMG_3181.JPG
 
Igår åkte vi till ett nyöppnat hotell i Dessie för lunch. Lyx :). Maten ok. Usch vilken dålig kvalite på byggnaden.
Sen åkte vi vidare till insjön Hayk.

Mina Indiska kollegor. Han till vänster bor i Kerala i Indien där den stora översvämningen är. Hans familj bor för närvarande i en camp. 800000 tusen har fått flytta till tillfälliga camper.
IMG_1.JPG


Insjön Hayk. Det har blivit ett populärt ställe att besöka på helger.
IMG_2.JPG


Här kommer järnvägen att passera. Och här kommer att bli en station som har börjats byggas. Spårbygget här börjar nog om ett år.
IMG_3.JPG


Helt plötsligt har det blivit parkeringsavgift.
IMG_4.JPG
IMG_6.JPG


Synd man inte fick se fiskarna ute på sjön idag.
IMG_8.JPG
IMG_9.JPG
IMG_10.JPG
IMG_11.JPG


Dom här tjejern ville ha en peng och det fick dom i utbyte men ett foto
IMG_12.JPG


På kvällen hängde jag med Filippinarna ut för att ta några öl. Det kändes i morse att det blev nog mer än några. Det blev inga foton. ;)
 
Några fler bilder på vägen hem.

IMG_3231.JPG
IMG_3239.JPG


Ett av många ölhak i byn.
IMG_3242.JPG


Här tvättar man sig, och kläderna, och fordonen. Dom klär av sig nakna, inte blyga av sig.
IMG_3243.JPG


Saint George bryggeri. Etiopiens äldsta öl.
IMG_3248.JPG


Club Relax. Här är många Turkar stamkunder. Normalt Tisdagar och Fredagar. Det har nog varit fullt i dessa tre lediga dagar.
IMG_3251.JPG


Här korsar järnvägen huvudvägen. Det har inte hänt någonting på mer än ett år. Vet ej vad dom väntar på? Kanske asfalten?
IMG_3258.JPG


IMG_3255.JPG
 
Det händer inte så mycket med arbetet för tillfälligt. Spåret är fortfarande blockerat på många ställen och fler ställen har det blivit idag. Även servicevägarna är blockerade och vi är nu ganska låsta med utförandet av arbetet. Det ryktas om att Ethiopian Railways projektchef kommer imorgon för att betala ut kompensation som lokalbefolkningen kräver. Jag är inte så optimistisk att problemet blir löst inom den närmaste framtiden. Jag tror snarare att det eskalerar men hoppas jag får fel.

Jag skulle ta en tur till underhållsverkstaden idag men det blev stopp på servicevägen men inte pga de lokala blockeringarna. Överfarten över ån blev mycket skadad efter nattens regn så reparation pågår. Dom har inte lärt sig utan bygger fortfarande underdimensionerade överfarter över vattendragen. Det har hänt samma sak på många ställen under projektets gång. Turkarna älskar utföra dubbelt arbete.

Strejken som pågick några dagar de sista två veckorna har upphört efter att det blev en liten löneförhöjning. Hur mycket vet jag inte. Man börjar märka tuffare attityd från dom lokala arbetarna. Dom ställer mer och mer krav samtidigt visar dom inte något intresse för jobbet. Dom bryr sig inte om dom blir sparkade. Under projektets gång har många uteblivit från sitt arbete i några dagar utan lov och då utfärdas en varning. Enligt den Etiopiska arbetsrätten måste man ge två varningar innan man kan avskeda någon. Jag undertecknar varningar och uppsägningar var och varannan dag. Stor personalomsättning. Personalchefen är ofta i rätten för att förklara orsaken till uppsägningarna. Det har blivit en rutin och rådsmännen ifrågasätter inte det.

Det blev några bilder. Inte så intressanta denna gången.

Avbrottet på servicevägen.
IMG_8501.JPG
IMG_8500.JPG


Här förbereds för putsning av hus.
IMG_8496.JPG


Nytt villaområde. Många satsar på betonghus. Så en del har nog fått tillräcklig kompensation när dom fick flytta för järnvägen?
IMG_8504.JPG
IMG_8506.JPG
IMG_8507.JPG


Nytt hotell.
IMG_8509.JPG
 
Det händer inte så mycket med arbetet för tillfälligt. Spåret är fortfarande blockerat på många ställen och fler ställen har det blivit idag. Även servicevägarna är blockerade och vi är nu ganska låsta med utförandet av arbetet. Det ryktas om att Ethiopian Railways projektchef kommer imorgon för att betala ut kompensation som lokalbefolkningen kräver. Jag är inte så optimistisk att problemet blir löst inom den närmaste framtiden. Jag tror snarare att det eskalerar men hoppas jag får fel.

Jag skulle ta en tur till underhållsverkstaden idag men det blev stopp på servicevägen men inte pga de lokala blockeringarna. Överfarten över ån blev mycket skadad efter nattens regn så reparation pågår. Dom har inte lärt sig utan bygger fortfarande underdimensionerade överfarter över vattendragen. Det har hänt samma sak på många ställen under projektets gång. Turkarna älskar utföra dubbelt arbete.

Strejken som pågick några dagar de sista två veckorna har upphört efter att det blev en liten löneförhöjning. Hur mycket vet jag inte. Man börjar märka tuffare attityd från dom lokala arbetarna. Dom ställer mer och mer krav samtidigt visar dom inte något intresse för jobbet. Dom bryr sig inte om dom blir sparkade. Under projektets gång har många uteblivit från sitt arbete i några dagar utan lov och då utfärdas en varning. Enligt den Etiopiska arbetsrätten måste man ge två varningar innan man kan avskeda någon. Jag undertecknar varningar och uppsägningar var och varannan dag. Stor personalomsättning. Personalchefen är ofta i rätten för att förklara orsaken till uppsägningarna. Det har blivit en rutin och rådsmännen ifrågasätter inte det.

Det blev några bilder. Inte så intressanta denna gången.

Avbrottet på servicevägen.
IMG_8501.JPG
IMG_8500.JPG


Här förbereds för putsning av hus.
IMG_8496.JPG


Nytt villaområde. Många satsar på betonghus. Så en del har nog fått tillräcklig kompensation när dom fick flytta för järnvägen?
IMG_8504.JPG
IMG_8506.JPG
IMG_8507.JPG


Nytt hotell.
IMG_8509.JPG
Att göra om ett jobb innebär att jobbet räcker längre:)
 
Problemet är fortfarande inte löst med blockeringarna av vägarna och spåret. Det blir mer och mer begränsade möjligheter att ta sig ut till arbetsplatserna. Vi kan ta oss till tunnel 7 som är endast 5km från campen. Vi fick flytta all utrusning via på landsvägen igår. Idag började vi neutralisera 5km från tunnel 7 till Kombolcha station. Därefter får vi flytta till bangården som också ligger 5km från campen norrut.

Det är inte lönt att försöka ta genvägar. Jag provade idag att ta mig till tunnel 8 ,etapp2, på ännu mindre vägar än våra servicevägar, och dom är nästa ofarbara.

Vi har inte skymtat Etiopien Railways projektchef som skulle lösa problemet i Tisdags.

Det andra problemet med lönekraven är delvis löst. Dom lokala arbetarna får löneförhöjning från den 1 September. Men andra som chaufförerna och kontorspersonalen har inte blivit lovade någonting ännu. Så fler strejker är att vänta.

Det blev 2 Birr/tim i löneförhöjning. En rejäl ökning procentuellt sett, från 6.5Birr till 8.5Birr/h (från 2.16SEK till 2.83SEK/h). C:a hälften var nöjda, och dom som inte var nöjda fick beskedet att ‘’take it or leave’’. Jag har fått veta att företaget har lovat löneförhöjning en längre tid utan att införliva det så det var väl bara att förvänta sig vad som inträffade. Man ska stå för vad man lovar. Det borde egentligen betalas ut några månader retroaktivt. Men å andra sidan skulle det inte öka motivationen. Dom allra flesta slutar jobba efter ett tag. Det är stor personalomsättning. Dom är inte vana vid att arbeta och än mindre med fasta rutiner. Bättre att sitta i byn och tugga kat (khat) och glida in i dimman.

På väg till neutraliseringsgänget.

IMG_8517.JPG


Dom här var nog mätta för h-e vad det luktade ruttet lik.
IMG_8531.JPG
IMG_8539.JPG


Chauffören vıll gärna vara med på bild. Han snackar med andra chaufförer.
IMG_8545.JPG
IMG_8547.JPG
IMG_8550.JPG


Förarbeten har börjat. Alla är nöjda med Filippinarnas prestation.
IMG_8553.JPG
IMG_8554.JPG


Vi passerade tunnel 7 för att ta ett foto på blockeringen på denna vägen som har pågått i flera veckor
IMG_8555.JPG


På väg tillbaka.
IMG_8560.JPG
 
På väg mot etapp 2.
IMG_8561.JPG
IMG_8569.JPG
IMG_8574.JPG


Han har mer än nog tuggat kat.
IMG_8582.JPG
IMG_8583.JPG


Riktigt skitigt vatten dom badar i.
IMG_8587.JPG


Vi passerade Kombolcha flygplats. Flygtornet har varit under byggnation sedan jag kom hit för tre år sen och inte färdigt än. Dagens andra flygplan har nyss landat.
IMG_8589.JPG


Etapp 2.
IMG_8597.JPG


Här fick vi besked att vägen är blockerad lite längre fram så bara att vända.
IMG_8599.JPG


Otroligt många hus byggs nu under regnperioden och det för att ta nytta av regnet för att hålla ''murbruket'' dyngan vått i minst en månad innan putsning
IMG_8603.JPG
 
Jag har varit rejält förkyld de sista dagarna. Minns inte när jag var så förkyld sist. Jag tillbringade en dag i sängen. Hursomhelst, det är nästan över nu.

Nu har vi kommit till ett läge att vi måste passera blockeringarna för att hålla maskinerna sysselsatta, speciellt stoppmaskinerna och ballast transporterna. Idag får vi hjälp från militären att flytta maskinerna och passera blockeringarna. Vet inte exakt hur många blockeringar men jag tror 4 stycken. Det ska bli intressant att se om lokalbefolkning har någon respekt för militären. Dom har inte mycket respekt för polisen. Ett lok startade tidigt i morse från km 35 och beräknas vara framme i Kombolcha km 265 strax efter 12.00. En stoppmaskin skall köra i motsatt riktning i eftermiddag. Vi hoppas givetvis att det kommer att gå bra men jag tvivlar.

Ethiopian railway har inte heller betalat företaget jag jobbar för. Ett möte pågår i Istanbul angående detta.
 
Igår natt blev det övernattning (också i natt) in en annan mindre camp Km 120 (huvudcampen Km 265). I morse bar det iväg mot 0 punkten, anslutningen till den Kinesiska järnvägen. 120km tog 4 timmar med några få korta stopp för foto. Stort beröm tıll chauffören. De flesta bilderna är tagna genom vindrutan. Man vill tillbaka till campen innan mörkret. Vi hade tur att det inte hade regnat det sista dygnet så servicevägen var bättre än väntat. Det är 6 månader sen jag var där nere sist. Några bilder längs med vägen.

IMG_7706.JPG
IMG_7724.JPG
IMG_7725.JPG
IMG_7726.JPG
IMG_7727.JPG
IMG_7732.JPG
IMG_7733.JPG
IMG_7737.JPG
IMG_7745.JPG
IMG_7749.JPG
Verkar finnas lite jordskreds risk på vissa områden! Bra bilder annars!:thumbsup::thumbsup:
 
 

Liknande trådar

 
Tillbaka
Topp