Att bli pappa på gamla dar

 
Utöver att grabben är bra så är ju du förhållandevis ung, men e man 70+ och helt plötsligt får en gnällig unge på halsen kan man nog tappa lusten rätt snabbt.
Jag älskar min dotter och gör allt för henne men jag tackar min stjärna för att jag blev pappa så tidigt i livet. Att bli morfar snart känns helt ok, låna och lämna tillbaka är modellen.
För oss så var det jag som proppsade.
Ungen skulle bo här, därmed basta, ville inte ha en splittrad familj där svärföräldrarna kunde ställa ekonomiska krav pga dom tog hand om ungen, och jag ville ha ett normalt familjeliv.
Dom var ju här nere hela släkten på besök och var lite motsträviga när dom skulle åka hem och ville ta med han.
Jag sa nej, det gör ni inte han stannar här, tar ni med han kan ni ju ta hand om han med era pengar med.
Han stannade och idag ångrar nog ingen det, dom var nog lite oroliga i början bara, första gången dom haft med farang att göra och lämna bort ett barnbarn dom tagit hand om i 4 år var väl inte så lätt.
Men nu vet dom att det blev väldigt bra i slutändan av det.
 
Ja här har jag haft tur med styvsonen han är allt annat än grinig och den lättaste familjemedlemmen att ha och göra med, han städar sitt rum, viker och lägger in sina kläder, hjälper till med att bära in matvaror och se till lillebrorsan.
Han är bättre än frugan på det här ;)
Till och med diskar, jag höll på med tvätten, frugan fullt upp med yngste, så sa till äldste sonen att ta hand om disken, inga problem.
Låter väl som jag skryter och det gör jag för jag är väldigt stolt över han och hur han har utvecklats.
 
För oss så var det jag som proppsade.
Ungen skulle bo här, därmed basta, ville inte ha en splittrad familj där svärföräldrarna kunde ställa ekonomiska krav pga dom tog hand om ungen, och jag ville ha ett normalt familjeliv.
Dom var ju här nere hela släkten på besök och var lite motsträviga när dom skulle åka hem och ville ta med han.
Jag sa nej, det gör ni inte han stannar här, tar ni med han kan ni ju ta hand om han med era pengar med.
Han stannade och idag ångrar nog ingen det, dom var nog lite oroliga i början bara, första gången dom haft med farang att göra och lämna bort ett barnbarn dom tagit hand om i 4 år var väl inte så lätt.
Men nu vet dom att det blev väldigt bra i slutändan av det.
Det var samma sak med mina svärföräldrar när vi tog barnen till Sverige, dom var oroliga att vi inte skulle fixa det. Dom hade ju uppfostrat barnen fram tills dess när frugan var iväg och jobbade. Det var jag som skyndade på det hela, frugan ville vänta ett år. Det gäller ju att få hit dom vid så unga år som möjligt. Vissa problem har det varit, det är väl aldrig en sådan stor sak som går helt friktionsfritt. Nu är dom mycket mer svenska än thai, det går lättare vid 9 och 6 års ålder än med tonåringar.
 
Senast ändrad:
Det var samma sak med mina svärföräldrar när vi tog barnen till Sverige, dom var oroliga att vi inte skulle fixa det. Dom hade ju uppfostrat barnen fram tills när frugan var iväg och jobbade. Det var jag som skyndade på det hela, frugan ville vänta ett år. Det gäller ju att få hit dom vid så unga år som möjligt. Vissa problem har det varit, det är väl aldrig en sådan stor sak som går helt friktionsfritt. Nu är dom mycket mer svenska än thai, det går lättare vid 9 och 6 års ålder än med tonåringar.
Nej ta dom till Sverige är ju större omställning, sen var han ju bara 4 år, så han märkte väl inte av omställningen så mycket, glömde han rätt snabbt ;)
För skiljde sig ju lite ändå mot byn och Pattaya ;) .
Han kunde ju inte prata Thai då, så lärarna blev lite förfärade när han kom till skolan och bara kunde Isaan.
 
Det var samma sak med mina svärföräldrar när vi tog barnen till Sverige, dom var oroliga att vi inte skulle fixa det. Dom hade ju uppfostrat barnen fram tills dess när frugan var iväg och jobbade. Det var jag som skyndade på det hela, frugan ville vänta ett år. Det gäller ju att få hit dom vid så unga år som möjligt. Vissa problem har det varit, det är väl aldrig en sådan stor sak som går helt friktionsfritt. Nu är dom mycket mer svenska än thai, det går lättare vid 9 och 6 års ålder än med tonåringar.
Frugan ville inte ta hit sina egentligen 10 och 12 , det var väl jag som ansåg de skulle få en bra skolgång , men vill de inte själva så funkar det inte, Sen kan man som styvfar inte agera som med egna barn , Mamman måste ta huvudparten av uppfostran anser jag , Jag kan som plastfarsa tala om vad som gäller med tillex tider att vara hemma samt hur hemmet och ordning skall vara , resten är moderns sak , Min syn på detta .. Funkar det inte så adjö, jag förstör inte mitt liv på andras otacksamma barn . Men du har ju ett eget med din fru , då blir det annat .
 
Frugan ville inte ta hit sina egentligen 10 och 12 , det var väl jag som ansåg de skulle få en bra skolgång , men vill de inte själva så funkar det inte, Sen kan man som styvfar inte agera som med egna barn , Mamman måste ta huvudparten av uppfostran anser jag , Jag kan som plastfarsa tala om vad som gäller med tillex tider att vara hemma samt hur hemmet och ordning skall vara , resten är moderns sak , Min syn på detta .. Funkar det inte så adjö, jag förstör inte mitt liv på andras otacksamma barn . Men du har ju ett eget med din fru , då blir det annat .
Det absolut viktigaste är åldern när dom kommer hit. Men jag är precis lika mycket pappa för dom som för vår gemensamme hasip hasip, dom känner ju inte sin biologiska pappa. Jag tar den största delen vad gäller samtal med skola etc. Frugan menar att det är bättre att jag gör det som känner till systemet och kan språket mycket bättre än henne.
 
Senast ändrad:
För oss så var det jag som proppsade.
Ungen skulle bo här, därmed basta, ville inte ha en splittrad familj där svärföräldrarna kunde ställa ekonomiska krav pga dom tog hand om ungen, och jag ville ha ett normalt familjeliv.
Dom var ju här nere hela släkten på besök och var lite motsträviga när dom skulle åka hem och ville ta med han.
Jag sa nej, det gör ni inte han stannar här, tar ni med han kan ni ju ta hand om han med era pengar med.
Han stannade och idag ångrar nog ingen det, dom var nog lite oroliga i början bara, första gången dom haft med farang att göra och lämna bort ett barnbarn dom tagit hand om i 4 år var väl inte så lätt.
Men nu vet dom att det blev väldigt bra i slutändan av det.
Tror att det är betydligt lättare i Thailand , I Sverige finns många orosmoment , bla så finns inte respekten mot föräldrar på samma sätt som i Thailand . elevassistenter (i vårt fall Thai) som ställer till det i huvet på Thaibarn i Svensk skola , mycket Thaibarn som har drogproblem samt övriga sociala problem i Sverige . Soc håller även ett ibland bra öga på Thaibarn som kommer hit , ibland ställer de mer till det dvs stjälper i stället för hjälper. För att inte tala om kulturen som är helt annorlunda , hur tonårsflickor klär sig mm . där hade vi vår syn och flickorna sin syn , Man går inte omkring och visar rumpan när man är 13-14 år . Blir rena kulturchocker för många som kommer hit
 
Det absolut viktigaste är åldern när dom kommer hit. Men jag är precis lika mycket pappa för dom som för vår gemensamme hasip hasip, dom känner ju inte sin biologiska pappa. Jag tar den största delen vad gäller samtal med skola etc. Frugan menar att det är bättre att jag gör det som känner till systemet och kan språket mycket bättre än henne.
Som sagt åldern !! :rolleyes:
 
För oss så var det jag som proppsade.
Ungen skulle bo här, därmed basta, ville inte ha en splittrad familj där svärföräldrarna kunde ställa ekonomiska krav pga dom tog hand om ungen, och jag ville ha ett normalt familjeliv.
Dom var ju här nere hela släkten på besök och var lite motsträviga när dom skulle åka hem och ville ta med han.
Jag sa nej, det gör ni inte han stannar här, tar ni med han kan ni ju ta hand om han med era pengar med.
Han stannade och idag ångrar nog ingen det, dom var nog lite oroliga i början bara, första gången dom haft med farang att göra och lämna bort ett barnbarn dom tagit hand om i 4 år var väl inte så lätt.
Men nu vet dom att det blev väldigt bra i slutändan av det.
Är jag säkert inte normal, men jag är ingen mjukis heller.
Jag kommer inte hit blyg och tillbakadragen och rättar mig efter dom.
Det är vårat liv, och våran familj hemma, släkten har ingen påverkan överhuvudtaget.
Absolut 0 att säga till om.
Jag diskutterar med frugan och bygger upp vårat liv där efter, försöker släkten lägga sig i så tar det 7ihelvette, och det vet dom, så dom håller sig på kompisstadiet efter lärdom från mina utbrott, och vi är goa vänner och ingen snyltar.
 
Är jag säkert inte normal, men jag är ingen mjukis heller.
Jag kommer inte hit blyg och tillbakadragen och rättar mig efter dom.
Det är vårat liv, och våran familj hemma, släkten har ingen påverkan överhuvudtaget.
Absolut 0 att säga till om.
Jag diskutterar med frugan och bygger upp vårat liv där efter, försöker släkten lägga sig i så tar det 7ihelvette, och det vet dom, så dom håller sig på kompisstadiet efter lärdom från mina utbrott, och vi är goa vänner och ingen snyltar.
 
Älskar min son.

20200119_203301.jpg
 
Ekonomiska ansvaret är minsta problemet, man blir ju så otroligt låst med barn hemma och det gör att jag tokvägrar fler. Samma med husdjur, har alltid haft hund förut men inga mer. När man är gammal och har hyfsad ekonomi ska man vara fri att kunna njuta av dom sista åren så här kommer inte in några barn mer än högst tillfälligt.

Har en vän som nyss blivit plastpappa till en grinig 6 åring, han va lycklig med sin nya tjej ända tills grabben flyttade in, han hade inte hjärta att säga nej då grabben inte togs väl om hand innan men ser ju på honom att glädjen som strålade förut är borta nu.
...och sen härnere i thailand så ska ju ungen sova i samma säng som mamma ända upp i 10-årsåldern!
 
Är jag säkert inte normal, men jag är ingen mjukis heller.
Jag kommer inte hit blyg och tillbakadragen och rättar mig efter dom.
Det är vårat liv, och våran familj hemma, släkten har ingen påverkan överhuvudtaget.
Absolut 0 att säga till om.
Jag diskutterar med frugan och bygger upp vårat liv där efter, försöker släkten lägga sig i så tar det 7ihelvette, och det vet dom, så dom håller sig på kompisstadiet efter lärdom från mina utbrott, och vi är goa vänner och ingen snyltar.
Det är bra att hålla släkten på en armlängds avstånd, vi är inte där för däras skull. Till en början vart vi alldeles för generösa, men bra att frugan förstått att hon får slita för pengarna. Hon har sagt till om dom vill ha något får dom jobba sig till det.

Nu är du nog lite som jag, blir det på våra villkor är vi inte snåla. Skulle aldrig tveka att hjälpa om det visade sig vara riktigt illa.
Sitta å dricka Lao kao å ringa till Sverige å tigga pengar finns inte.
 
 

Liknande trådar

A
Svar
15
Visningar
2 K
trollet
T
 
Tillbaka
Topp