Hej ! tänkte lägga upp en ny tråd om att bli pappa på gamla dar, själv är jag 47 år fyllda och ska bli pappa en andra gång nu i sommar. Har sedan tidigare en grabb som fyller 3 år, skulle därför vara intressant att höra om det är fler på forumet som har tankar och ideer, om vad det innebär att vara 67 år när ens barn blir 20 år
Jag är 71år och har 3 pojkar 44, 18 och 11 år.
När jag skilde mig från min första fru var jag femtio år och hade en son. Jag hade ingen tanke på att skaffa mig fler barn. Så började jag jobba i Thailand först i Bangkok där huvudkontoret låg. Sedan från mitten på 1997 så flyttades hela projektorganisationen ner till Map Ta Phut där kraftverken jag jobbade med byggdes. Senhösten 1996 träffade jag min blivande fru i Bangkok där hon jobbade i affär. Vi kom så småningom överens om att hon skulle sluta sitt jobb och flytta med mig ner. Vi bosatte oss i Ban Chang där vi hyrde ett hus. Tiden vi fick tillsammans där under kända förhållande för henne var mycket värdefull för vårt fortsatta liv tillsammans. Man ska då veta att hon kom från Isaan och hade aldrig haft något förhållande tidigare och sade att hon ska bara ha en karl i livet. Min fästmö började vidareutbilda sig och tog även Thaikörkort medan vi bodde i Ban Chang. Hon är väl en av de få som gått i körskola i Thailand. Vi gifte oss 1999 och vår äldste son föddes i Rayong hösten 1999. Vid milleniumskiftet så flyttade vi till Sverige och bor i Spånga i Stockholm i ett radhus som jag hade sedan tidigare. Livet blev mycket bättre än vad jag kunde tänka mig med barn på nytt. Min fru har skaffat sig en svensk utbildning och har ett bra jobb. Jag själv jobbade på kontrakt 5 år extra och pensionerade mig förra året vid 70-års ålder.
Alexander som nu är 18år och går sista året på tekniskt gymnasium började spela fotboll så jag blev en sådan farsa som skjutsar grabbar till träning och matcher. Han tänker bli ingenjör som jag och jag har kunnat bistå honom en del när han började i gymnasiet.
Men som om inte detta var nog så fick vi en grabb till, Anton, 2006. Anton är inte planerad utan kom som jag brukar säga "som en glad överraskning" och då skulle jag fylla 60 år. Anton är till sättet olika sina två äldre bröder, mer pratig och har det extra lätt för sig i skolan. Anton spelar också fotboll så det var att fortsätta med skjutsning.
Jag har själv alltid varit idrottsintresserad och då mest med friidrott och långlöpning. Detta introducerade jag för min fru och hon springer nu minst 4 gånger i veckan och springer även en del tävlingar, senast var det Stockholm Halvmarathon. Hon är 50 år nu så det är 21 års skillnad mellan oss
För mig har mitt nya äktenskap med barn bara varit positivt. Visst kan man bli tagen för att vara farfar men det får man ta, jag har ju åldern inne.
Barnen har fört med sig att jag träffar många yngre människor som jag inte skulle gjort annars. Jag har haft turen att får vara ganska frisk så det har ju förstås också spelat in.
Vi åker ganska ofta till Thailand hela familjen och då har grabbarna lite nytta av att ha haft hemspråksundervisning i thai. Hemma talar vi svenska då jag är precis värdelös på thai och min fru växlar när hon pratar med grabbarna även om hon försöker hålla sig till thai.
Jag kan inte rekommendera att skaffa barn på ålderns höst. Det beror på så många faktorer om det ska gå bra och om man ska trivas med barn på nytt. Men för mig har det varit mycket positivt med barn på nytt. Min äldste son har tre flickor 8, 4 och 2 år så Alexander och Anton är farbröder till dessa tjejer.