Effektivaste och billigaste sättet att köra A/C på?

[JBK.Ltd.]

Hämtat från Wikipedia..

https://sv.wikipedia.org/wiki/Luftfuktighet

Luftfuktighet är ett mått på mängden eller andelen vattenånga som finns i luften. Luftfuktigheten kan anges antingen som absolut luftfuktighet, då den faktiska mängden vattenånga anges, eller som relativ luftfuktighet, då andelen vattenånga anges i förhållande till den maximalt möjliga mängden vattenånga vid aktuell temperatur, den så kallade mättnadsånghalten.

Mätning av luftfuktighet
Alla mätningar av luftfuktigheten utgår ifrån att det finns en övre gräns för luftfuktigheten, som beror på temperatur och tryck. Om man då antingen tillsätter mer vattenånga (fukt) eller sänker gasens temperatur, kommer mängden vattenånga till sist att överstiga detta maximum och den överskjutande delen fälls ut som vattendroppar = kondens.

Ett instrument för att mäta luftfuktigheten kallas hygrometer. Mätvärdet kan uttryckas på två sätt: Absolut luftfuktighet och relativ luftfuktighet.

• Absolut luftfuktighet är vattnets massa per volymenhet (gram vatten per kubikmeter) eller per massenhet luft (gram vatten per kilogram luft).
• Relativ luftfuktighet är den aktuella fuktmängden uttryckt i procent av vattnets mättnadstryck vid den aktuella temperaturen.

Daggpunktsmätare kan också utnyttjas för bestämning av luftfuktigheten.

Relativ fuktighet
Luftens relativa fuktighet (Φ) är kvoten mellan vattenångans partialtryck (pw) och vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd (ps, indexet s kommer från engelskans saturate) i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur.

Φ = p w p s {\displaystyle \Phi ={\dfrac {p_{w}}{p_{s}}}}

Vid en relativ luftfuktighet på 100 % behöver det inte regna, men det är åtminstone dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända. Är det dimma, dagg eller regn, så behöver inte luftfuktigheten vara 100 %. Den relativa luftfuktigheten påverkar även vid vilken temperatur snön smälter. Vid låg relativ luftfuktighet kan snö förekomma trots att det är flera plusgrader.[1]

Den relativa luftfuktigheten kan variera väldigt mycket, både över dygnet och mellan olika delar av "luftprofilen", vilket påverkar mikroklimatet.

Inomhusluft brukar kännas torr för människan när luftfuktigheten understiger 30%.

Absolut lufttryck, specifik luftfuktighet och ånghalt
Det totala lufttrycket i atmosfären (P0) kan betraktas som summan av den torra luftens partialtryck (PL) och vattenångans partialtryck (Pw), allt enligt Daltons lag. P 0 = P L + P w {\displaystyle P_{0}=P_{L}+P_{w}}

Ofta är luftens totaltryck ungefär 0,1 MPa (megapascal) = 1000 hPa (hektopascal) = 1000 mb (millibar), eller nära 750 mmHg.

Luftens specifika fuktighet (x) är kvoten mellan massan vattenånga och massan våt luft. Uttrycket får enheten kg(vatten)/kg(våt luft). Observera att i den "våta luftmassan" ingår 1 kg torr luft + x kg vattenånga. Man kan även skriva enheten x kg(vatten)/(1 kg(luft)+ x kg(vatten)) eller kortare x/(1+x). Inom delar av kemin kallas den specifika luftfuktigheten ibland för absolut luftfuktighet, vilket är olyckligt eftersom andra discipliner ibland använder absolut luftfuktighet som beteckning på ånghalt, i likhet med engelskans absolute humidity. De rekommenderade beteckningarna specifik luftfuktighet respektive ånghalt undviker missförstånd. För de engelska definitionerna på "specific humidity" och "absolute humidity", se en:Specific_humidity#Specific humidity.

Ånghalt är mängden kilogram vatten per kubikmeter men uttrycks i praktiken oftast i gram per kubikmeter.

Allmänna gaslagen
Här ovan anges gasens tillstånd på flera sätt - med trycket, volymen eller temperaturen. Sambanden mellan dessa storheter beskrivs av Allmänna gaslagen.

Daggpunkt
När luft av viss temperatur och relativ fuktighet kyls kommer den relativa fuktigheten att öka. Om man har en yta som är kall kommer vattenånga vid en viss temperatur att kondenseras på ytan. Temperaturen då ytkondens bildas kallas för luftens daggpunkt, ty vid denna temperatur fälls dagg ut på obeväxta ytor. Kondens är även orsaken till att det bildas dimma och moln. Däremot beror "dagg i gräset" ofta på helt andra saker (se guttation). Fukt kondenserar också in i material vid en relativ luftfuktighet under daggpunkten, om materialet har en fuktkvot som är lägre än jämviktsfuktkvoten. Det kallas då kapillärkondensation och är en relativt långsam process i jämförelse med ytkondensation.

Mätning av kylgränstemperaturen
Om man låter luft passera en torr respektive en våt termometer (den våta termometern är försedd med en våt strumpa), kommer den våta termometern att visa en lägre temperatur än den torra (om luften har 100% luftfuktighet så visar termometrarna samma). Om luftens hastighet är c:a 1 m/s eller mer kommer den våta termometerns temperatur att vara konstant (om man inte låter vattnet dunsta bort). Den våta termometerns temperatur kallas kylgränstemperaturen. Om man känner till två av temperaturerna, alternativt en av temperaturerna samt luftens fuktighet, kan alla värmedata och luftens övriga temperaturer och tillstånd beräknas. I Sverige används ofta mollierdiagram (efter Richard Mollier) för fuktig luft för att underlätta beräkningar.

Bild mollierdiagram av Markus Schweiss - Eget arbete.

Allt detta har man suttit och räknat på i skolan, inte så avancerat som skrivet är uppe i text, döööööh, tråkigt!

Jo-Be

 

[Holmen]

Det finns ju många sätt att minimera energi uttaget.

Ta mellan väggarna som ex de sticker ju upp en till två sten ovan för inner taget, ock vindsutrymmena är fruktans värd varma. detta innebär att stenen ackumulerar denna värme, samt transporterar det neråt i väggarna.
Så vad kan man då göra i efter hand.
Jo man införskaffar isolering som man rullar ut ovan på väggen.

Om jag nu skulle bygga så skulle jag aldrig låta stenen gå upp ovan för inner taket, utan jag skulle se till att konstruktionen för innertaket skulle vila på mellan väggarna.
Om du nu inte vill isolera hela under taket, kan du nu lättare isolera ovan på mellan väggarna.

Vet ej hur mycket energi du kan spara, men rent lågist så blir det massor.

 

[Nam Falang]

För att få en exakt uträkning av det du nämner @Nam Falang, så måste man ha mer exakta uppgifter gällande Ac:nens prestanda, rum i M3 och som @Janne påminner oss om BTU:n den samma.

Då och endast då, kan man räkna ut på millilitern(ml) hur mycket som av kondenseras från enheten, i ditt fall @Nam Falang så gav du okej uppgifter att gå på och det naturligtvis slutar med grova kalyleringar och vaga svar i exakthet, i detta fall 1,39 dl per timme...



Jo-Be/JBK-Airservice Ltd.

Aha missade att det var 1,39 dl /h. Trodde det var för 9 h. Men då stämmer det ju ganska bra då

 

[Nam Falang]

Lovade att återkomma angående om mina AC av inverter modell även kunde värma, "köras baklänges".

Vi har två aggregat av inverter typ (det står i alla fall inverter på dom ). Den i stora sovrummet heter MSZ-SGH13VA och den har ett HEAT läge. Den i lilla sovrummet heter MSY-GM09VF den har INTE något HEAT läge. Verkar alltså finnas inverter modeller med och utan HEAT läge. @Jo-Be du har säkert koll på detta?

 

[JBK.Ltd.]

Lovade att återkomma angående om mina AC av inverter modell även kunde värma, "köras baklänges".

Vi har två aggregat av inverter typ (det står i alla fall inverter på dom ). Den i stora sovrummet heter MSZ-SGH13VA och den har ett HEAT läge. Den i lilla sovrummet heter MSY-GM09VF den har INTE något HEAT läge. Verkar alltså finnas inverter modeller med och utan HEAT läge. @Jo-Be du har säkert koll på detta?

Jodå! Har ju samma funktion som våra luftvärmepumpar hemma LOC, fast tvärtom. Här i LOS ska de ju kyla och då faller värmebiten bort, med tanke på att vintern här i LOS är en vecka till tio dagar om året, lite beroende var nånstans man bor i landet och vilken kostnad man vill lägga på inköp av en enhet, krasst sagt dyr enhet, högre BTU och det innebär mera funktioner. Och hemma i LOC så vill ju vi utnyttja den värme som redan finns i luften och plocka in den i våra "ISOLERADE" hus, men dessa luftvärmepumpar kan också kyla en het sommardag i LOC, till en elkostnad som blir lite högre än vanligt.

SAME, SAME But different!

Jo-Be/JBK-Airservice Ltd.

 

[Pjodd]

Har inte läst alla inlägg, så jag hoppar att kommentera effekter, vatten osv för tillfället.

Lite kort undrar jag hur det blir med luftkvaliteten? Jag tänker närmast på att jag har inte sett ventilationshål i väggar där det finns AC installerat. Jo, i Sverige där alla sovrum har ventilation (förmodligen efter byggstandard) men inte här. Blir inte risken att när man stänger om sig för att inte kylan ska läcka ut så får man sämre luft att andas? Att andas in begagnad utandningsluft känns sådär... Dessutom så borde mängden syre minska markant på morgonkvisten.
Jag gillar att sova med öppet fönster och vant mig vid värmen (det är fukten som gör sig påmind när det regnat).

 

[kurant]

Har inte läst alla inlägg, så jag hoppar att kommentera effekter, vatten osv för tillfället.

Lite kort undrar jag hur det blir med luftkvaliteten? Jag tänker närmast på att jag har inte sett ventilationshål i väggar där det finns AC installerat. Jo, i Sverige där alla sovrum har ventilation (förmodligen efter byggstandard) men inte här. Blir inte risken att när man stänger om sig för att inte kylan ska läcka ut så får man sämre luft att andas? Att andas in begagnad utandningsluft känns sådär... Dessutom så borde mängden syre minska markant på morgonkvisten.
Jag gillar att sova med öppet fönster och vant mig vid värmen (det är fukten som gör sig påmind när det regnat).

Jo, där har du mycket rätt i dina funderingar, ventilation är viktig.
Mängden minskat syre påverkar mindre än de ökade koldioxidhalterna som kan få dig att känna dig tröttare.

 

[JBK.Ltd.]

Har inte läst alla inlägg, så jag hoppar att kommentera effekter, vatten osv för tillfället.

Lite kort undrar jag hur det blir med luftkvaliteten? Jag tänker närmast på att jag har inte sett ventilationshål i väggar där det finns AC installerat. Jo, i Sverige där alla sovrum har ventilation (förmodligen efter byggstandard) men inte här. Blir inte risken att när man stänger om sig för att inte kylan ska läcka ut så får man sämre luft att andas? Att andas in begagnad utandningsluft känns sådär... Dessutom så borde mängden syre minska markant på morgonkvisten.
Jag gillar att sova med öppet fönster och vant mig vid värmen (det är fukten som gör sig påmind när det regnat).

@Pjodd, om du tittar och letar lite noga så kommer du till att hitta ställen runt i rummet, ett exempel är dörrar/dörren till sovrummet, kan lägga en hundring på att den inte tätar 100% och om du tar en tändare, tänder lågan och håller den nära fönsterkarmen och för runt den i karmen, där lågan på tändarn flickrar till är det otätt och luft kan komma in.
Så ingen fara på färde, syret byts oftare än du tror, om man nu inte mot förmodan bor i ett hus som endast har 4 stolpar och tak..

 

[jp]

Jag måste skaka liv i denna A/C tråd igen. Jag har levt 3 år i Chiangmai - vintrarna utan ac (fast jag i september och april lidit ibland)
Men nu skall jag installera 3 st. Troligen blir det Daikin om jag får ned priset. Eller Mitsubishu. Eller Carrier.

Förra året hade jag offert på en Daikin för storrummet. Men velade ut.
Stora rummet är 30 kvm och takhöjd 2,9. Offerten var på Daikin model ATM24MV2s/ARM24MV2s. Förra året 23,490 bath. Nu begär nya "säljaren" , vid Siam TV -Chiangmai shop, 35, 500 bath. !!

Tre frågor till expertisen som har erfarenhet av A/C ur må bra- och kostnaderperspektivet. De kommer nog att nyttjas sparsamt.....tror jag....

1. Är det någon ide att åka runt till olika affärer för att få bättre pris (Daikin säljaren sa att -vi har samma pris?hmm...)
2. Räcker det med ATM13 i de mindre rummen - Övriga rum ca 16 kvm och 2,9 takhöjd.?
3. Ge mig ett gott råd så jag kan snabba på detta utan att det blir en politisk långbänk här hemma.

 

[jp]

Jag läste detta innan val av A/C
https://www.ranker.com/list/best-air-conditioner-brands/werner-brandes

 

[Nam Falang]

Jag måste skaka liv i denna A/C tråd igen. Jag har levt 3 år i Chiangmai - vintrarna utan ac (fast jag i september och april lidit ibland)
Men nu skall jag installera 3 st. Troligen blir det Daikin om jag får ned priset. Eller Mitsubishu. Eller Carrier.

Förra året hade jag offert på en Daikin för storrummet. Men velade ut.
Stora rummet är 30 kvm och takhöjd 2,9. Offerten var på Daikin model ATM24MV2s/ARM24MV2s. Förra året 23,490 bath. Nu begär nya "säljaren" , vid Siam TV -Chiangmai shop, 35, 500 bath. !!

Tre frågor till expertisen som har erfarenhet av A/C ur må bra- och kostnaderperspektivet. De kommer nog att nyttjas sparsamt.....tror jag....

1. Är det någon ide att åka runt till olika affärer för att få bättre pris (Daikin säljaren sa att -vi har samma pris?hmm...)
2. Räcker det med ATM13 i de mindre rummen - Övriga rum ca 16 kvm och 2,9 takhöjd.?
3. Ge mig ett gott råd så jag kan snabba på detta utan att det blir en politisk långbänk här hemma.

Jag fann denna på Daikins thailändska sida. Det är ett verktyg för att hjälpa till att välja rätt AC.

https://www.daikin.co.th/en/service-btu-calculation/

 

[Långeman]

Jag måste skaka liv i denna A/C tråd igen. Jag har levt 3 år i Chiangmai - vintrarna utan ac (fast jag i september och april lidit ibland)
Men nu skall jag installera 3 st. Troligen blir det Daikin om jag får ned priset. Eller Mitsubishu. Eller Carrier.

Förra året hade jag offert på en Daikin för storrummet. Men velade ut.
Stora rummet är 30 kvm och takhöjd 2,9. Offerten var på Daikin model ATM24MV2s/ARM24MV2s. Förra året 23,490 bath. Nu begär nya "säljaren" , vid Siam TV -Chiangmai shop, 35, 500 bath. !!

Tre frågor till expertisen som har erfarenhet av A/C ur må bra- och kostnaderperspektivet. De kommer nog att nyttjas sparsamt.....tror jag....

1. Är det någon ide att åka runt till olika affärer för att få bättre pris (Daikin säljaren sa att -vi har samma pris?hmm...)
2. Räcker det med ATM13 i de mindre rummen - Övriga rum ca 16 kvm och 2,9 takhöjd.?
3. Ge mig ett gott råd så jag kan snabba på detta utan att det blir en politisk långbänk här hemma.

Helt klart så skall du åka runt och kolla priser.
Tex: jag skulle köpa TV åkte runt på 5-6 ställen och det skilde 4 000 tb för samma märke/ modell.
Säker samma för dig.

 

[jp]

Min fru ville beställa en dragvägg som glepade nere och uppe (hon tänkte på pris). Hon litade på mig. Ändrade sig. Fann hantverkareshop. Så på tisdag kommer hantverkarn och fixar en fast vägg med dörr och glasrutor. Den blir i stil som övriga huset och med aluminium/ dragdörr. Första alternativ 5.900 bath. Andra alternativer 10.000 bath. Monterat o kalrt.

Det var Phonta som sa att det får inte kila ut kall luft på golvet. Så då övertalade jag henne.

Tur vi har detta forum.

 

[Anonym]

Hämtat från Wikipedia..

https://sv.wikipedia.org/wiki/Luftfuktighet

Luftfuktighet är ett mått på mängden eller andelen vattenånga som finns i luften. Luftfuktigheten kan anges antingen som absolut luftfuktighet, då den faktiska mängden vattenånga anges, eller som relativ luftfuktighet, då andelen vattenånga anges i förhållande till den maximalt möjliga mängden vattenånga vid aktuell temperatur, den så kallade mättnadsånghalten.

Mätning av luftfuktighet
Alla mätningar av luftfuktigheten utgår ifrån att det finns en övre gräns för luftfuktigheten, som beror på temperatur och tryck. Om man då antingen tillsätter mer vattenånga (fukt) eller sänker gasens temperatur, kommer mängden vattenånga till sist att överstiga detta maximum och den överskjutande delen fälls ut som vattendroppar = kondens.

Ett instrument för att mäta luftfuktigheten kallas hygrometer. Mätvärdet kan uttryckas på två sätt: Absolut luftfuktighet och relativ luftfuktighet.

• Absolut luftfuktighet är vattnets massa per volymenhet (gram vatten per kubikmeter) eller per massenhet luft (gram vatten per kilogram luft).
• Relativ luftfuktighet är den aktuella fuktmängden uttryckt i procent av vattnets mättnadstryck vid den aktuella temperaturen.

Daggpunktsmätare kan också utnyttjas för bestämning av luftfuktigheten.

Relativ fuktighet
Luftens relativa fuktighet (Φ) är kvoten mellan vattenångans partialtryck (pw) och vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd (ps, indexet s kommer från engelskans saturate) i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur.

Φ = p w p s {\displaystyle \Phi ={\dfrac {p_{w}}{p_{s}}}}

Vid en relativ luftfuktighet på 100 % behöver det inte regna, men det är åtminstone dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända. Är det dimma, dagg eller regn, så behöver inte luftfuktigheten vara 100 %. Den relativa luftfuktigheten påverkar även vid vilken temperatur snön smälter. Vid låg relativ luftfuktighet kan snö förekomma trots att det är flera plusgrader.[1]

Den relativa luftfuktigheten kan variera väldigt mycket, både över dygnet och mellan olika delar av "luftprofilen", vilket påverkar mikroklimatet.

Inomhusluft brukar kännas torr för människan när luftfuktigheten understiger 30%.

Absolut lufttryck, specifik luftfuktighet och ånghalt
Det totala lufttrycket i atmosfären (P0) kan betraktas som summan av den torra luftens partialtryck (PL) och vattenångans partialtryck (Pw), allt enligt Daltons lag. P 0 = P L + P w {\displaystyle P_{0}=P_{L}+P_{w}}

Ofta är luftens totaltryck ungefär 0,1 MPa (megapascal) = 1000 hPa (hektopascal) = 1000 mb (millibar), eller nära 750 mmHg.

Luftens specifika fuktighet (x) är kvoten mellan massan vattenånga och massan våt luft. Uttrycket får enheten kg(vatten)/kg(våt luft). Observera att i den "våta luftmassan" ingår 1 kg torr luft + x kg vattenånga. Man kan även skriva enheten x kg(vatten)/(1 kg(luft)+ x kg(vatten)) eller kortare x/(1+x). Inom delar av kemin kallas den specifika luftfuktigheten ibland för absolut luftfuktighet, vilket är olyckligt eftersom andra discipliner ibland använder absolut luftfuktighet som beteckning på ånghalt, i likhet med engelskans absolute humidity. De rekommenderade beteckningarna specifik luftfuktighet respektive ånghalt undviker missförstånd. För de engelska definitionerna på "specific humidity" och "absolute humidity", se en:Specific_humidity#Specific humidity.

Ånghalt är mängden kilogram vatten per kubikmeter men uttrycks i praktiken oftast i gram per kubikmeter.

Allmänna gaslagen
Här ovan anges gasens tillstånd på flera sätt - med trycket, volymen eller temperaturen. Sambanden mellan dessa storheter beskrivs av Allmänna gaslagen.

Daggpunkt
När luft av viss temperatur och relativ fuktighet kyls kommer den relativa fuktigheten att öka. Om man har en yta som är kall kommer vattenånga vid en viss temperatur att kondenseras på ytan. Temperaturen då ytkondens bildas kallas för luftens daggpunkt, ty vid denna temperatur fälls dagg ut på obeväxta ytor. Kondens är även orsaken till att det bildas dimma och moln. Däremot beror "dagg i gräset" ofta på helt andra saker (se guttation). Fukt kondenserar också in i material vid en relativ luftfuktighet under daggpunkten, om materialet har en fuktkvot som är lägre än jämviktsfuktkvoten. Det kallas då kapillärkondensation och är en relativt långsam process i jämförelse med ytkondensation.

Mätning av kylgränstemperaturen
Om man låter luft passera en torr respektive en våt termometer (den våta termometern är försedd med en våt strumpa), kommer den våta termometern att visa en lägre temperatur än den torra (om luften har 100% luftfuktighet så visar termometrarna samma). Om luftens hastighet är c:a 1 m/s eller mer kommer den våta termometerns temperatur att vara konstant (om man inte låter vattnet dunsta bort). Den våta termometerns temperatur kallas kylgränstemperaturen. Om man känner till två av temperaturerna, alternativt en av temperaturerna samt luftens fuktighet, kan alla värmedata och luftens övriga temperaturer och tillstånd beräknas. I Sverige används ofta mollierdiagram (efter Richard Mollier) för fuktig luft för att underlätta beräkningar.

Bild mollierdiagram av Markus Schweiss - Eget arbete.

Allt detta har man suttit och räknat på i skolan, inte så avancerat som skrivet är uppe i text, döööööh, tråkigt!

Jo-Be

Detta läste jag på KTH , Men h

Hämtat från Wikipedia..

https://sv.wikipedia.org/wiki/Luftfuktighet

Luftfuktighet är ett mått på mängden eller andelen vattenånga som finns i luften. Luftfuktigheten kan anges antingen som absolut luftfuktighet, då den faktiska mängden vattenånga anges, eller som relativ luftfuktighet, då andelen vattenånga anges i förhållande till den maximalt möjliga mängden vattenånga vid aktuell temperatur, den så kallade mättnadsånghalten.

Mätning av luftfuktighet
Alla mätningar av luftfuktigheten utgår ifrån att det finns en övre gräns för luftfuktigheten, som beror på temperatur och tryck. Om man då antingen tillsätter mer vattenånga (fukt) eller sänker gasens temperatur, kommer mängden vattenånga till sist att överstiga detta maximum och den överskjutande delen fälls ut som vattendroppar = kondens.

Ett instrument för att mäta luftfuktigheten kallas hygrometer. Mätvärdet kan uttryckas på två sätt: Absolut luftfuktighet och relativ luftfuktighet.

• Absolut luftfuktighet är vattnets massa per volymenhet (gram vatten per kubikmeter) eller per massenhet luft (gram vatten per kilogram luft).
• Relativ luftfuktighet är den aktuella fuktmängden uttryckt i procent av vattnets mättnadstryck vid den aktuella temperaturen.

Daggpunktsmätare kan också utnyttjas för bestämning av luftfuktigheten.

Relativ fuktighet
Luftens relativa fuktighet (Φ) är kvoten mellan vattenångans partialtryck (pw) och vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd (ps, indexet s kommer från engelskans saturate) i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur.

Φ = p w p s {\displaystyle \Phi ={\dfrac {p_{w}}{p_{s}}}}

Vid en relativ luftfuktighet på 100 % behöver det inte regna, men det är åtminstone dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända. Är det dimma, dagg eller regn, så behöver inte luftfuktigheten vara 100 %. Den relativa luftfuktigheten påverkar även vid vilken temperatur snön smälter. Vid låg relativ luftfuktighet kan snö förekomma trots att det är flera plusgrader.[1]

Den relativa luftfuktigheten kan variera väldigt mycket, både över dygnet och mellan olika delar av "luftprofilen", vilket påverkar mikroklimatet.

Inomhusluft brukar kännas torr för människan när luftfuktigheten understiger 30%.

Absolut lufttryck, specifik luftfuktighet och ånghalt
Det totala lufttrycket i atmosfären (P0) kan betraktas som summan av den torra luftens partialtryck (PL) och vattenångans partialtryck (Pw), allt enligt Daltons lag. P 0 = P L + P w {\displaystyle P_{0}=P_{L}+P_{w}}

Ofta är luftens totaltryck ungefär 0,1 MPa (megapascal) = 1000 hPa (hektopascal) = 1000 mb (millibar), eller nära 750 mmHg.

Luftens specifika fuktighet (x) är kvoten mellan massan vattenånga och massan våt luft. Uttrycket får enheten kg(vatten)/kg(våt luft). Observera att i den "våta luftmassan" ingår 1 kg torr luft + x kg vattenånga. Man kan även skriva enheten x kg(vatten)/(1 kg(luft)+ x kg(vatten)) eller kortare x/(1+x). Inom delar av kemin kallas den specifika luftfuktigheten ibland för absolut luftfuktighet, vilket är olyckligt eftersom andra discipliner ibland använder absolut luftfuktighet som beteckning på ånghalt, i likhet med engelskans absolute humidity. De rekommenderade beteckningarna specifik luftfuktighet respektive ånghalt undviker missförstånd. För de engelska definitionerna på "specific humidity" och "absolute humidity", se en:Specific_humidity#Specific humidity.

Ånghalt är mängden kilogram vatten per kubikmeter men uttrycks i praktiken oftast i gram per kubikmeter.

Allmänna gaslagen
Här ovan anges gasens tillstånd på flera sätt - med trycket, volymen eller temperaturen. Sambanden mellan dessa storheter beskrivs av Allmänna gaslagen.

Daggpunkt
När luft av viss temperatur och relativ fuktighet kyls kommer den relativa fuktigheten att öka. Om man har en yta som är kall kommer vattenånga vid en viss temperatur att kondenseras på ytan. Temperaturen då ytkondens bildas kallas för luftens daggpunkt, ty vid denna temperatur fälls dagg ut på obeväxta ytor. Kondens är även orsaken till att det bildas dimma och moln. Däremot beror "dagg i gräset" ofta på helt andra saker (se guttation). Fukt kondenserar också in i material vid en relativ luftfuktighet under daggpunkten, om materialet har en fuktkvot som är lägre än jämviktsfuktkvoten. Det kallas då kapillärkondensation och är en relativt långsam process i jämförelse med ytkondensation.

Mätning av kylgränstemperaturen
Om man låter luft passera en torr respektive en våt termometer (den våta termometern är försedd med en våt strumpa), kommer den våta termometern att visa en lägre temperatur än den torra (om luften har 100% luftfuktighet så visar termometrarna samma). Om luftens hastighet är c:a 1 m/s eller mer kommer den våta termometerns temperatur att vara konstant (om man inte låter vattnet dunsta bort). Den våta termometerns temperatur kallas kylgränstemperaturen. Om man känner till två av temperaturerna, alternativt en av temperaturerna samt luftens fuktighet, kan alla värmedata och luftens övriga temperaturer och tillstånd beräknas. I Sverige används ofta mollierdiagram (efter Richard Mollier) för fuktig luft för att underlätta beräkningar.

Bild mollierdiagram av Markus Schweiss - Eget arbete.

Allt detta har man suttit och räknat på i skolan, inte så avancerat som skrivet är uppe i text, döööööh, tråkigt!

Jo-Be

Tycker fortfarande detta är intressant ämne , trots att jag jobbat med och köpt kyla /vent /styr under 30 år ,, riktigt intressant ämne , som man dessutom aldrig blir fulllärd i ,, dessutom hela tiden nya material för isolering samt fuktspärr .Läste detta på KTH i vuxen ålder ,, riktigt intressant

 

[Nam Falang]

Det verkar som om Daikin har bytt till R32 gas i samtliga sina AC. Kanske en anledning till det högre priset, vad vet jag.

"Superior energy saving with R32 refrigerant, which all Daikin Room Air are applied"
Källa: Daikins hemsida i Thailand.

Jag är supernöjd med våra Mitsubishi inverters. Tysta så att dom knappt märks. Jag tycker att inverters är värda det högre priset. Sedan varför dom går så mycket finare/smidigare har jag ingen aning om.

 

[kurant]

En vanlig AC har en termostat som styr kompressorn med Av/På, så kompressorn går för fullt eller inte alls.

Inverter styrs med elektronik så varvtalet på kompressorn kan gå med steglöst varvtal och reducerad effekt nästan som på tomgång. Därför blir dom tystare och smidigare samt drar mindre el.

 

[jp]

Håller på och kikar på en inverter Daikin...kommer inte riktigt överens med säljaren på Siam Chiangmai...sedan gjorde jag han lite sur....inget fel på hans självfötroende.....men han skall tala med mig och jag talar lite Thai....när jag sa att jag kämpar med språket och frågade varför han inte lär sig engelska ordentligt....så blev han sur.....skall besöka Globel House idag.....tack för råden ialla fall

 

[Birger]

Det finns ju många sätt att minimera energi uttaget.

Ta mellan väggarna som ex de sticker ju upp en till två sten ovan för inner taget, ock vindsutrymmena är fruktans värd varma. detta innebär att stenen ackumulerar denna värme, samt transporterar det neråt i väggarna.
Så vad kan man då göra i efter hand.
Jo man införskaffar isolering som man rullar ut ovan på väggen.

Om jag nu skulle bygga så skulle jag aldrig låta stenen gå upp ovan för inner taket, utan jag skulle se till att konstruktionen för innertaket skulle vila på mellan väggarna.
Om du nu inte vill isolera hela under taket, kan du nu lättare isolera ovan på mellan väggarna.

Vet ej hur mycket energi du kan spara, men rent lågist så blir det massor.

Det här kan ju omöjligt stämma, värme leds inte nedåt. Nedåt kan det bara gå som strålning. Vi minns väl alla experimentet i skolfysiken, när man fick hålla i ett provrör och läraren eldade i botten. Det dröjde inte länge innan man måste släppa! När man däremot höll provröret i botten och läraren eldade på toppen, kunde vattnet koka utan att man blev varm om fingrarna....
Troligen är det värmeaccumulation i väggarna som stiger och gör väggen lite varmare under taket och isolering av "överskjutet" hindrar bara värmen från att avgå uppåt. Däremot tror jag att en tunn isolering på innertaket kan göra en hel del, strålningen från takplåten är ju massiv och en tunn gipsskiva orkar nog inte stoppa allt. Det blir nog inte väldigt varmt, men ytan är ju stor..

 

[Mr.Jo]

Det här kan ju omöjligt stämma, värme leds inte nedåt. Nedåt kan det bara gå som strålning. Vi minns väl alla experimentet i skolfysiken, när man fick hålla i ett provrör och läraren eldade i botten. Det dröjde inte länge innan man måste släppa! När man däremot höll provröret i botten och läraren eldade på toppen, kunde vattnet koka utan att man blev varm om fingrarna....
Troligen är det värmeaccumulation i väggarna som stiger och gör väggen lite varmare under taket och isolering av "överskjutet" hindrar bara värmen från att avgå uppåt. Däremot tror jag att en tunn isolering på innertaket kan göra en hel del, strålningen från takplåten är ju massiv och en tunn gipsskiva orkar nog inte stoppa allt. Det blir nog inte väldigt varmt, men ytan är ju stor..

Vad jag förstår har du helt rätt Birger. Därför skall man inte jämföra isolering i Sverige och på tropiken. Värme uppe på vinden klättrar inte ner till rummen utan den kommer för det mesta genom väggar.
En aspekt som jag är lite rädd för att isolering här i Thailand kan medföra rätt mycket problem om man inte tänker sig för. Nu tänker jag kondens närmast och fuktigheten som någon här redan bläddrade på att varm luft kan binda betydligt mera vatten än kall så se dig för hur du isolerar.
Det stora problemet i Svedala är ju luftkvalitet i och med dålig ventilation.

 

[Holmen]

Det här kan ju omöjligt stämma, värme leds inte nedåt. Nedåt kan det bara gå som strålning. Vi minns väl alla experimentet i skolfysiken, när man fick hålla i ett provrör och läraren eldade i botten. Det dröjde inte länge innan man måste släppa! När man däremot höll provröret i botten och läraren eldade på toppen, kunde vattnet koka utan att man blev varm om fingrarna....
Troligen är det värmeaccumulation i väggarna som stiger och gör väggen lite varmare under taket och isolering av "överskjutet" hindrar bara värmen från att avgå uppåt. Däremot tror jag att en tunn isolering på innertaket kan göra en hel del, strålningen från takplåten är ju massiv och en tunn gipsskiva orkar nog inte stoppa allt. Det blir nog inte väldigt varmt, men ytan är ju stor..[/QUOtTE]
Nä det är klart att det inte kan stämma, men likt förbannat gör det det värmen går ner ivggen genom att stenen suger till sig den v'ärme som finns samt är varmare än stenen, denna värme som stenen suger åt sig avtar ju längre ner du du kommer vid golv nivå har nog väggen samma temratur som rummet.

Men kanske lättare att får stå om man gemför med vatten, det rinner ju inte uppåt, men det kan det vist göra.
Ta en bygg sten ställ den i lite vatten, vad händer jo vattnet går uppåt i stenen.
Samma sak händer med värmen som möter stenen . Stenen suger å sig värmen som fort plantar sig nedåt.