I Lung Noks bildarkiv

 
FM-127-20.jpg

De här stickande damerna träffade vi på vår fortsatta bergsvandring i Nepal. Min kompis frågade chans på en av dem och när de hade slutat skratta så svarade de: "Möjligen om du haft ett tibetanskt bröd som present". Det var tydligen ett måste som friargåva inom den stammen de tillhörde. Det blev alltså inget vidare frieri, vilket hans fru troligen var nöjd över.
 
Hade en gång en kollega som jobbat en tid i Vietnam. En jul fick han ett paket därifrån. Det visade sig vara en flaska orm-brännvin. Enligt kollegan så ruskade "de riktiga karlarna" flaskan så ormen löstes upp innan de drack. Låter inte som någon höjdare......Undrar vad de tänkte i tullen, för troligen röntgades väl paketet....
 
De sa, att de kallades Chung och Chang när vi mötte dem utanför vårt hotell i Saigon. Vi var övertygade om att de tillhörde stadens gissel, försäljarungarna, men det skulle visa sig att de var lite annorlunda. Till att börja med agerade de som alla andra, dvs de följde envist efter oss och propagerade för sina varor. I likhet med de flesta sålde de kartor, parlörer och pocket böcker m m. Vi förklarade att vi ville ha var sin Saigon-keps och det hade de inte. MEN, de visste var man kunde hitta sådana huvudbonader och erbjöd sig guida oss dit. Har man sagt A får man säga B och vi hakade på.
FE2-080-06 Chong och Chang.jpg

Så småningom fick vi våra kepsar och de nyutnämnda guiderna undrade vart vi nu ville gå. Vi sa, att vi skulle gå tillbaka till hotellet och ville ge dem en slant för guidningen, men se det gick inte. -Vi är vänner nu och då tar man inte betalt, sa de till vår förvåning. De berättade, att de var 14 och 15 år gamla och sålde sina saker varje eftermiddag-kväll åt sin skola. Alla pengar gick dit. Vi kände oss lite besvärade och undrade om vi fick bjuda på glass och det fick vi och så bar det iväg igen. Vi kom till ett kondis/ glassbar och klev in. Nu blev vi förvånade igen. I stället för att beställa butikens värstingglass så valde de endast en enda kula var. Inne på fiket satt redan diverse turister och vi fick en hel del onda blickar när vi kom in med två små-tjejer. Troligen stämplades vi som pedofiler och vi får väl vara glada att ingen satte polisen på oss. Allt avlöpte i alla fall väl och jag minns fortfarande Chung och Changs avskedsord till oss när vi skildes ute på gatan: -Köp inget av de andra ungarna! De är skojare allihop!
 
Ännu en bild från Vietnam, från Tamcoc en bit utanför Saigon.

Tamcoc 2.jpg

Roddare som väntade på kunder (turister). Området hade många grottor. Minns att vi rodde in i en stor grottöppning och vidare under berget till en gömd dalgång, där man odlade ris. Rätt häftigt! En egenhet var att roddarna höll årorna med fötterna när de framförde de flätade farkosterna.
 
Hmmmm.....vid närmare eftertanke kan Tamcoc ha legat utanför Hanoi också. Får väl googla eller kolla i resedagboken.....
 
 
 
Tillbaka
Topp