En dag fick jag för mig att ta skrammelbussen till Chiang Kham - en av provinsen Phayaos utkanter.
Kriterierna på en skrammelbuss är, enl mig....
- Det mesta som borde sitta fast sitter löst.
- Topphastigheten överstiger sällan 60 km/ tim, vilket kan ske på långa raksträckor med bra väglag och visst medlut. I uppförsbackar får man vara glad om det över huvud taget rör sig framåt.
- Snitthastigheten är ca 40 km/ tim, vilket medförde att de 8 milen från Phayao tog drygt två timmar.
- Fjädring finns inte så allt man kör på som är lika med eller större än en hasselnöt känns i hela fordonet.
- Musikanläggningen är fruktansvärd, om den fungerar, vilken den tack och lov sällan gör. Högtalarna ät nämligen alltid spruckna och när musiken pumpas ut på högsta volym låter det som en stenkross.
- Ev oönskade hål i bussen repareras gärna med wellpapp, tidningar och pakettejp.
På plussidan finns dock att skrammelbussen nästan alltid fungerar. Blir det stopp beror det oftast på punktering.
I Chiang Kham hade man byggt promenadbroar längs kanalen inne i stan.
Utanför stan försvann kanalen in i vildmarken.
I en tidigare tråd vill jag minnas att jag uppmärksammade lyktstolparnas olika prydnader i olika provinser och samhällen. I Chiang Kham är det påfåglar som gäller.
