Jag är så jäkla cool och tuff och tycker slangarna är häftiga............Men hade det varit spindlar så hade jag skitit ner mig.
Är livrädd för de som är större än en halv lillfingernagel. Kan inte ens kolla film eller bilder på de äckliga odjuren.
Dock är den pyttelilla dansande Påfågelspindeln hur söt som helst.
Rekomenderar att ni kollar upp den på Utube för ett gott skratt.
TuffRaggarn.......Knappast. Hehe
Hej
Själv har jag väl inte samma känsla som dig för ormarna, jag har väldig respekt för dom men jag är väl inte direkt rädd för dom, det blir man väl främst om man håller på att trampa på en, om den dyker upp överraskande inomhus, när man vistas i vattnet, om det är mörkt eller snårigt så man inte riktigt har full koll på var den är och vilket håll den rör sig.
Men jag tycker att ormar i Thailand är fascinerande och dom har ju sin givna plats i näringskedjan, men jag har dödat giftormar i vår trädgården och i hus, det är ju inget vidare att ha giftormar på tomten när man har barn, i naturen ser jag ingen direkt anledning att döda dom.
Några upplevelser med ormar minns jag t.ex det första året efter att jag hade gift mig med frugan, vi skulle fiska min svärfar, frugans lillebror och jag, jag stod i vattnet med lera till midjan och höll upp ett nät åt svärfar som hoppade, stampade och slog med en machete i snåren på kanten mot floden, tanken var att skrämma fisk i nätet utanför, men det kom inte bara fisk utan även en svart orm som simmade rakt emot mig, jag visste att om jag släppte nätet skulle vi förlora all fisk, samtidigt kunde jag knappt röra mig i leran, så jag höll kvar samtidigt som jag ropade på svärfar, han tog snabbt ormen i svansen och snurrade den i luften innan han släppte iväg den i en båge in i skogen, den dagen var han och frugans lillebror lite stolta, dom tyckte att det var en bra och lite ovanlig falang som frugan hade kommit hem med, dom gillade att jag var med och plumsade omkring i leran och talade om för alla i byn att jag hade ormen bara en meter ifrån ansiktet men inte släppte nätet ändå.
Efter denna upplevelse hsr det blivit många, många liknande.
Mvh isan lover