Språk

 
Problemet var ju åldersskillnaden, Styvmorsan har ju 10 år kvar i arbetslivet och farsan uppnådde pensionsålder för 2 år sen.
Så dom kommer ju ingenstans när en fortsatt måste jobba.
Det jag menade, att inte kunna försörja familjen för att pengar inte räcker till vid ev flytt, nu syftar jag inte på din far med sambo;)

Sedan finns dom som inte vill sluta jobba fast pengarna skulle räcka mer än väl;)
 
... då försvinner mycket av drömmen om ett gött liv på ålders höst;)

Man skall nog inte skjuta upp "hösten" för länge. Många är rätt trötta vid 65 och allt roligt som var planerat kan bli omöjligt då kroppen kanske börjar krångla. Inte ovanligt med artros t ex, och är det inte så, att ungefär hälften av oss får prostataproblem förr eller senare?

Är man sliten och trött kan man nog leva både billigare och må bättre i värmen, så antagligen bättre att vara fattigpensionär i Thailand än här hemma.

Ang. ålderskillnad; det är 13 år mellan min fru och mig. Hennes 2 år äldre syster är gift med en thai från Bangkok som är 2 år äldre än mig, så jag känner mig inte direkt udda avseende åldersskillnader.
 
Man skall nog inte skjuta upp "hösten" för länge. Många är rätt trötta vid 65 och allt roligt som var planerat kan bli omöjligt då kroppen kanske börjar krångla. Inte ovanligt med artros t ex, och är det inte så, att ungefär hälften av oss får prostataproblem förr eller senare?

Är man sliten och trött kan man nog leva både billigare och må bättre i värmen, så antagligen bättre att vara fattigpensionär i Thailand än här hemma.

Ang. ålderskillnad; det är 13 år mellan min fru och mig. Hennes 2 år äldre syster är gift med en thai från Bangkok som är 2 år äldre än mig, så jag känner mig inte direkt udda avseende åldersskillnader.
Men 13 år är väl ingen ålderskillnad ens i Sverige, när någon skriver stor åldersskillnad så tänker jag på ca. 30 år.
Men alla har ju olika referenser och eftersom det varit så stora åldersskillnader i min släkt kanske jag tänker annorlunda ;)
Men vet inte många som skulle reagerat på en 13 årig ålderskillnad mellan 2 Svenskar.

Däremot kanske reaktionerna blir annorlunda för det är Thai ;)

Kommer ihåg styvmorsan första gången hon träffade frugan

"silken ålderskillnad det var mellan er, hon är ju rena barnet jämfört med dig ;) "

"Ja du hur stor ålderskillnad är det mellan dig och farsan då hahahaha"

Då höll hon käft sen 55555 ;)
 
12 år mellan mig och frugan... (54 och 42)
Vi väljer nog att flytta långt innan dags för pension för frugan..
Och före jag fyller 60 är planen i alla fall..
Att vi tappar lite i pengar varje månad fylls med livskvalitet i ett billigare land..
Sen vart vi hamnar vet vi inte just nu..?? Det ändrar sig hela tiden.. Hahahaha...
Men det som ligger närmast är condo vid kusten och nytt hus i byn..
I byn vill ju frugan bo när jag är borta och condo'n kan ju dottern överta...
 
Tycker man som västerlänning nästa gång man är i byn skall titta lite noggrannare runt omkring sig så kanske man kommer se att den ende Thaikärringen som är gift med en mycket äldre gubbe än hon själv är ens egna fru och kanske någon annan Thaitant som också har hittat någon gammal farang ;)
Sen kan man fundera på hur vanligt det är med stora åldersskillnader och då menar jag stora ibland Thai.
Visst finns det undantag men inte så vanligt som vissa vill påskina.
Hur vanligt är det att 25-30 åriga Thaitjejer är gifta med 65 åriga thaigubbar 555555555.

Söka en äldre man betyder inte att man söker någon som är mer än dubbelt så gammal som en själv.

Mia noi däremot kan vara ganska mycket yngre än gubben. Fast då talar vi inte om gifta förstås.
 
Skiljer 2 år mellan mig och tjejen, jag är äldre. Det har iofs blivit ett litet stående skämt mellan oss sedan hennes vänner trodde att jag var yngre i början vilket tydligen inte är direkt vanligt att thaikvinnor har en yngre man (i alla fall som jag har förstått det). Så nu blir det alltid pii Koi vilket även hennes morsa och brorsa tyckte var skitroligt.
 
53 och 37 är väl inte så ovanligt i Sverige heller jag kan ju säga att det är "många" svenskar som har den ålderskillnaden då farmor och farfar, mormor och morfar hade sån ålderskillnad samt farsan och styvmorsan har en sådan ålderskillnad.
Kan dock uppstå problem som att den ene går i pension och vill flytta utomlands men går ju inte för den andre måste jobba ;)
Mitt x farsa i sverige gifte om sig med en skitfin 48 åring när han va 64 själv, hon hade dessutom bättte jobb mm än vad han hade. Visst reagerade man lite första gången man såg henne för hon va riktigt fin men sen tänkte man inte mer på det, mer på hennes dotter...
Tilläggas då att gubben va lång och ståtlig och en äkta gentleman och mycket god charmör.
Det finns absolut tjejer som gillar och tänder på äldre män men då ska man nog ha det där lilla extra.
 
Ser nog verkligheten rätt tydligt men jag sitter inte på forum och lipar över allt negativt i den ;)
Men då är det nog annorlunda i din frus by mot dom jag vart i om det är "många" och "betydligt" äldre.
Jag har sett några och max 20 år äldre i nåt enstaka fall men 20 år är inte stor ålderskillnad om det handlar om en 50 åring och en 70 åring, inte ens i Sverige hade någon reagerat på det.
Betydligt för mig är mer än 10 års skillnad. Då har man olika referenser oftast och ger en extra utmaning. "Många" var ju att "många" byar är kanske som du säger, lägg inte över det på mig ;)
 
I vår by är jag definitivt som 67 åring den mest väktränade bland de som är över 40 år , tilloch med kanske över 30 , de går runt med feta magar samt inga muskler , damerna deklarerar tydligt att min hustru skall vara glad som har en sådan vältränad och (god looking) viril man .. haha :)detta till trots att hon är 48 och jag 67 år :):)

Det är antagligen så att fysik, utseendet, klädsel, alla dessa yttre attributen är rätt avgörande om man blir s k godkänd eller inte.
Byggmästare hos oss har två fruar, han är 59 och den ene är 35 år och den nya sa han är yngre. Han är fysiskt ett praktexempel. En fet tjugo, trettioårig är inte attraktiv trots åldern.

Men att åldersfixeringen skulle var som Sverige är inte ens nära sant.
Här uppskattar men äldre människor i Sverige inte alls. Även på arbetsmarknaden.
Jag reser ofta med Nois arbetslag som besöker nästan uteslutande äldre människor och den respekten dessa människor får finns inte i Sverige tyvärr.
 
Då har vi bara olika erfarenheter. Jag har många thaivänner också och en del par har rätt stor åldersskillnad men aldrig hört något negativt om det.
Eftersom det inte är självupplevt så är det svårt att utvärdera.
Samma diskussion pågår i Finland läste jag om och det handlar om ryska unga kvinnor. En del avundsjuka finns nog också med speciellt om förhållandet fungerar trots åldersskillnad.

Ja, man kan säkert bo tillsammans och leva tillsammans.
Frågan är om det finns en ömsesidig attraktion?
Trygghet är något annat.
Vill man vara extra trygg så kan man alltid bo med sina föräldrar livet ut. Det är bara det att det blir jobbigt då dom trillar av pinn före en själv.
 
Ja, man kan säkert bo tillsammans och leva tillsammans.
Frågan är om det finns en ömsesidig attraktion?
Trygghet är något annat.
Vill man vara extra trygg så kan man alltid bo med sina föräldrar livet ut. Det är bara det att det blir jobbigt då dom trillar av pinn före en själv.
Ja, sådana ”gammpojkar” hamnar ju ofta i någon risby sen ;)
 
Ja, man kan säkert bo tillsammans och leva tillsammans.
Frågan är om det finns en ömsesidig attraktion?
Trygghet är något annat.
Vill man vara extra trygg så kan man alltid bo med sina föräldrar livet ut. Det är bara det att det blir jobbigt då dom trillar av pinn före en själv.
Det är antagligen en fråga var och en får besvara, har inte själv erfarenhet men om någon säger till mig att de är lyckliga vem är jag att säga att det är ni inte alls för titta på er åldersskillnad. :eek:
 
Det är antagligen en fråga var och en får besvara, har inte själv erfarenhet men om någon säger till mig att de är lyckliga vem är jag att säga att det är ni inte alls för titta på er åldersskillnad. :eek:
Om man är lyckliga tillsammans vet man nog bäst själv, det märks också tydligt för omgivningen.
Sen kan man ha en fasad utåt, men finns det kriser, maktkamp inom hemmets väggar är man inte lycklig.
Det måste vara svårt att ha detta i en relation.
Kan man inte prata om problemen på ett öppet sätt och lösa det, så är tysta lekar och ekonomisk makt bara ett sätt att förgifta sin relation långsamt.

Thai/farang verkar mer utsatt, mest för förväntningarna har varit alldeles för höga i ingångskedet, det gemensamma målet har helt enkelt saknats, två blindbockar som tror det löser sig över tid.
 
Det är antagligen en fråga var och en får besvara, har inte själv erfarenhet men om någon säger till mig att de är lyckliga vem är jag att säga att det är ni inte alls för titta på er åldersskillnad. :eek:

Nja, klart man kan vara lycklig, jag har inte direkt påstått något annat.
Man kan även vara lycklig hos sina föräldrar och man kan vara lycklig av andra saker.
Nöjd med situationen kanske är det samma som lycklig.
 
Nja, klart man kan vara lycklig, jag har inte direkt påstått något annat.
Man kan även vara lycklig hos sina föräldrar och man kan vara lycklig av andra saker.
Nöjd med situationen kanske är det samma som lycklig.
Lite som att var och en blir salig på sin egen tro m a o.
Förresten min äldsta dotter är fortfarande singel trots sina 46 års ålder. Skulle nog beskriva henne som lycklig över medel om det är tillåtet att dela betyg sådär.
Tror att osämja och trät är lika vanligt oavsett ålder. Det är min tro och blev salig för tillfället.
 
Lite som att var och en blir salig på sin egen tro m a o.
Förresten min äldsta dotter är fortfarande singel trots sina 46 års ålder. Skulle nog beskriva henne som lycklig över medel om det är tillåtet att dela betyg sådär.
Tror att osämja och trät är lika vanligt oavsett ålder. Det är min tro och blev salig för tillfället.

Ja, där ser man.
Själv vet jag inte om jag kallar mig lycklig. Extremt nöjd ligger nog närmare sanningen.
Lycklig...ordet känns för mig som att jag skulle leva i något slags rus 24t/dygn.
Tippar dessutom på att det är väldigt få människor som känner sig olyckliga, oavsett om man är gift, singel, sambo eller skulle ha råkat skaffat fel hund.

Visst kan min situation alltid bli bättre, men då är det mig skälv jag bör jobba med och inte folket runt omkring.
 
Ja, där ser man.
Själv vet jag inte om jag kallar mig lycklig. Extremt nöjd ligger nog närmare sanningen.
Lycklig...ordet känns för mig som att jag skulle leva i något slags rus 24t/dygn.
Tippar dessutom på att det är väldigt få människor som känner sig olyckliga, oavsett om man är gift, singel, sambo eller skulle ha råkat skaffat fel hund.

Visst kan min situation alltid bli bättre, men då är det mig skälv jag bör jobba med och inte folket runt omkring.
Bra sagt faktiskt, många glömmer ju att det viktigaste är som bhudister säger jobba på sig själv.
 
 

Liknande trådar

A
Svar
1
Visningar
2 K
A
Svar
23
Visningar
3 K
Lunkan
L
A
Svar
6
Visningar
2 K
Anonym
A
A
Svar
5
Visningar
2 K
Anonym
A
K
Svar
2
Visningar
2 K
K
A
Svar
0
Visningar
2 K
Anonym
A
A
Svar
1
Visningar
2 K
Shaowpanyaa
S
A
Svar
0
Visningar
2 K
A
A
Svar
25
Visningar
8 K
Anonymius
A
 
Tillbaka
Topp