P
Pjodd
Gäst
Som några av er vet så lever jag ett ”Svenssonliv” (till viss grad) utanför Kalasin. Min (snart blivande) fru jobbar heltid och sparar sina semesterdagar till vår 2 veckors Sverigesemester i januari, så kvar blir långhelger som vi kan använda för lite längre utflykter som var fallet i helgen som gick.
Det jag kommer beskriva är mina val, tankar och upplevelser och hoppas slippa få kommentarer som
–Det finns billigare alternativ osv. Jag vet men det fanns en anledning till dessa val och jag får väl också tillägga att jag inte stod för hela notan för alla, så slipper vi diskutera det med. Ställ gärna frågor men döm inte, för text kan alltid tolkas olika. Även poeter och författare som är duktiga med sina ordval tolkas olika.
På fredagskvällen förkunnade jag att bilen jag kör lämnar huset senast kl 6.00. De som inte orkar vakna i tid får klämma ihop sig i bil 2. Ville inte att det skulle bli en repris från förra helgen då familjen planerade resrutt och vi kom till hotellet 21.30. Lustigt nog så känner frun sina gelikar bättre än mig och sa att avgången är kl 5.00
. Kvart över fem så låstes huset och vi var redo att köra. Frukosten köptes på en marknad och den inmundigas under färd. När vi hade ca 3 timmar kvar till mål så visade det sig att vi var ganska nära varandra så vi stannade för en gemensam lunch. Det går alltid snabbare om man inte följer efter varandra, utan var bil kör för sig.
Framme på vårt hotell strax öster om Baan Phe kl 15.30. Då var 60 mil avverkade.
Resesälskapet bestod av mig med fru och hennes två barn, hennes bror med fru och ett barn, hennes syster med man och deras lilla barn 3-5 år nånting (han kan prata, gråta, springa o ta sönder saker, så det är väl den åldern
) samt pappan i familjen.
Hotellet låg på andra sidan vägen från stranden, nära och bra. Inte för att stranden var så vacker men det visste vi, och planen var inte att vara på hotellet mer än att sova för en överkomlig peng eftersom vi skulle vidare till Koh Samet på morgonen dagen efter. Hade jag vetat att vi kunde komma i så god tid, så hade jag bokat ett hotell på ön direkt. Men men, nu vet jag att det är möjligt så det kommer vi att göra när vi åker till Koh Chang vid nästa långhelg.
Nu är det dags att ockupera 2 stenbord vid stranden (ej knutna till ngn restaurang) och duka upp med 1 låda Leo, en låda Chang, 2 flaskor Blend 285, ett flak mineralvatten, en låda med is och en läsk till barnen. Så bra gick det med avhållsamhet från att festa
. Solnedgången var där nånstans nångång och vi lyckades med att ta oss hem.
Vid 8-tiden söndag morgon så tog vi oss till piren för vidare transport till ön. För att göra en lång historia kort så ville jag över typ genast. Så jag chartrade en speedboat för oss själva en hel dag för en trots allt överkomlig summa då vi var så många, 4.500B. Inga slöa färjor eller tider att passa och dessutom bestämde vi själva var vi ville åka men bäst av allt, ingen annan ombord.
Gick av båten vid nio-tiden på en ren, vacker och i princip folktom strand. Vi satte oss på sackysäckar under parasoll på stranden mitt emot ett inhängnat badområde (ett område där inga motorfordon får köra). Det kändes tryggt med tanke på barnen.
Då började vår förvandling. Vi blev en blandning av Ryssar, Scandinaver och till viss mån Kineser. Kan säga att vi upptog stor yta och med tiden så ”ägde” vi stället. Ölen kom med jämna mellanrum och vid lunchtid så beställde jag ett sett JW Black Label (0,7l), 4 soda, en hink med is och 2 vatten till kampanjpriset 1150B vilket får ses som riktigt prisvärt med tanke på att det är en restaurang på beachen. Ni skulle sett minerna på tjejerna som kom med drickat när jag kläckte ur mig –äntligen frukost! Dom skrattade gott.
Jag brukar vara noga med att ge bra med dricks på de första beställningarna så man får bra service, vilket vi också fick, och inte blev det sämre när vi skyfflar in med pengar i baren jämfört med snålturisterna som smuttar på en 10B vattenflaska som dom dessutom tagit med sig från 7/11.
Det blev jubel hos tjejerna (våra respektive alltså) när dom fick var sin ”sex on the beach” drink fram tills vi ville ha utdelning på vad namnet antyder på
. Där tog det stop. Inte ens efter deras tredje drink var det aktuellt. Nåja, det hade kommit en hel del folk på stranden så det fick så vara.
Överraskade brodern och systerns man med var sin biljett till parraglide. Dom ville inte men kände sig tvungna när jag visade biljetterna och att det redan var betalt
. När dom kom tbx så var det med blandning av skräck och glädje i ansikten.
Barnens favorit var naturligtvis bannanbåten. Tog dom även på en kort runda jetski en o en. Så allt som jag normalt ratar blev helt plötsligt kul och nyttigt för denna dag. Inga scams eller oegentligheten. Kände heller ingen oro för detta.
Lite OT: Jag har alltid tyckt om att studera folks beteende och börjar nu få bekräftelse på mina observationer. Ett exempel är svågern som är polis. Det är ngt i hans ansiktsuttryck, hans stil som gör att han inte behöver vifta med sitt legg eller berätta vad han jobbar med, i motsats de poliser han har under sig som måste skylta med deras yrkesroll likt en liten ättrig hund bjäbb bjäbb bjäbb -jag är en hund, jag är farlig bjäbb bjäbb bjäbb. Tanten för sig och talar med små nyanserade skillnader som en thai snappar upp direkt. Jag märker att hon blir respekterad på ett helt annat sätt bland främmande människor än tillexempel mitt ex eller andra kvinnor. Det i sig är ett väldigt intressant ämne (tycker jag), så om det finns intresse så kanske ngn (eller jag) starta en tråd som handlar om beteenden?. Slut OT
Pappan satt med ett leende hela dagen och såg ut att stornjuta. Vet inte som det var havet som gav honom den njutningen, ölen eller om det var massagen jag skickade honom till tidigare.
Jag sätter mig ner i vattnet och njuter av allas glädje, ser båten som väntar på order från oss, solen, vågorna och det förvånansvärt klara vattnet vid denna årstid.
En intensiv dag börjar nå sitt slut. Innan mörkret faller på så åkte vi tbx till fastlandet och vårt hotell.
Jag är normalt en snål jäkel men när det är semester så är det. Vill få ut så mycket som möjligt av den, så har jag alltid fungerat. Det som var annorlunda denna gången är att allt var koncentrerat till en dag och att barnen var med. Då är en dag på en öde strand (som jag också gillar) inget alternativ. Det gav mig ett stort mervärde av att se alla så glada och göra alla turist tjosan sakerna.
Vad kostade denna dag? Inte en susning, men det var värt varenda Baht.
Tbx på hotellet så visade det sig att en större grupp av äldre ungdomar (10-15 st) hade checkat in i stugorna bredvid oss med gitarren i högsta hugg och allsång. Härlig stämning. Vid tre på natten vaknar jag av att deras sång har ökat i volym till det högsta och tonerna var aningen mer fyllesvajiga. Jag skrattade högt och kunde inte låta bli att skänka en tanke till avhållsamhet och ingen musik under dessa 30 dagar (ja ni vet varför och behöver inte uttalas).
Somnar nöjsamt om igen i vetskap av att Thailand fortfarande är den underbara nation som jag en gång förälskade mig i. Det som imponerar är att allt har sin tid och sin plats. Det finns en outtalad balans där vi har mycket att lära. Lev livet som om det vore den första och den sista dagen i ditt liv, dvs den första dagen med nyfikenhet och utforska nya saker/erfarenheter och som den sista med att vara tillsammans med familjen och göra allt man inte hunnit med (väldigt kortfattat men det går säkert att Googla för mer detaljer).
Jösses vad mycket det blev! Det får bli ett snabbt slut…
Efter frukosten så begav vi oss de 60 milen hem med ett stopp i Verona. Ett trevligt ställe vid Khao Yaj. Var där för ett år sedan och det har blivit större. Man kan åka gondol på sjön och allt ska vara en kopia av Italien. Det byggs nu även en ”western” by med saloon och hotell. Har ni vägarna förbi (söder om Korat) så stanna till där. Riktigt trevligt att strosa runt där.
Hemma 10 på kvällen. Alla somnade direkt
Tack för att ni orkade läsa
Det jag kommer beskriva är mina val, tankar och upplevelser och hoppas slippa få kommentarer som
–Det finns billigare alternativ osv. Jag vet men det fanns en anledning till dessa val och jag får väl också tillägga att jag inte stod för hela notan för alla, så slipper vi diskutera det med. Ställ gärna frågor men döm inte, för text kan alltid tolkas olika. Även poeter och författare som är duktiga med sina ordval tolkas olika.
På fredagskvällen förkunnade jag att bilen jag kör lämnar huset senast kl 6.00. De som inte orkar vakna i tid får klämma ihop sig i bil 2. Ville inte att det skulle bli en repris från förra helgen då familjen planerade resrutt och vi kom till hotellet 21.30. Lustigt nog så känner frun sina gelikar bättre än mig och sa att avgången är kl 5.00
. Kvart över fem så låstes huset och vi var redo att köra. Frukosten köptes på en marknad och den inmundigas under färd. När vi hade ca 3 timmar kvar till mål så visade det sig att vi var ganska nära varandra så vi stannade för en gemensam lunch. Det går alltid snabbare om man inte följer efter varandra, utan var bil kör för sig.Framme på vårt hotell strax öster om Baan Phe kl 15.30. Då var 60 mil avverkade.
Resesälskapet bestod av mig med fru och hennes två barn, hennes bror med fru och ett barn, hennes syster med man och deras lilla barn 3-5 år nånting (han kan prata, gråta, springa o ta sönder saker, så det är väl den åldern
) samt pappan i familjen.Hotellet låg på andra sidan vägen från stranden, nära och bra. Inte för att stranden var så vacker men det visste vi, och planen var inte att vara på hotellet mer än att sova för en överkomlig peng eftersom vi skulle vidare till Koh Samet på morgonen dagen efter. Hade jag vetat att vi kunde komma i så god tid, så hade jag bokat ett hotell på ön direkt. Men men, nu vet jag att det är möjligt så det kommer vi att göra när vi åker till Koh Chang vid nästa långhelg.
Nu är det dags att ockupera 2 stenbord vid stranden (ej knutna till ngn restaurang) och duka upp med 1 låda Leo, en låda Chang, 2 flaskor Blend 285, ett flak mineralvatten, en låda med is och en läsk till barnen. Så bra gick det med avhållsamhet från att festa
. Solnedgången var där nånstans nångång och vi lyckades med att ta oss hem.Vid 8-tiden söndag morgon så tog vi oss till piren för vidare transport till ön. För att göra en lång historia kort så ville jag över typ genast. Så jag chartrade en speedboat för oss själva en hel dag för en trots allt överkomlig summa då vi var så många, 4.500B. Inga slöa färjor eller tider att passa och dessutom bestämde vi själva var vi ville åka men bäst av allt, ingen annan ombord.
Gick av båten vid nio-tiden på en ren, vacker och i princip folktom strand. Vi satte oss på sackysäckar under parasoll på stranden mitt emot ett inhängnat badområde (ett område där inga motorfordon får köra). Det kändes tryggt med tanke på barnen.
Då började vår förvandling. Vi blev en blandning av Ryssar, Scandinaver och till viss mån Kineser. Kan säga att vi upptog stor yta och med tiden så ”ägde” vi stället. Ölen kom med jämna mellanrum och vid lunchtid så beställde jag ett sett JW Black Label (0,7l), 4 soda, en hink med is och 2 vatten till kampanjpriset 1150B vilket får ses som riktigt prisvärt med tanke på att det är en restaurang på beachen. Ni skulle sett minerna på tjejerna som kom med drickat när jag kläckte ur mig –äntligen frukost! Dom skrattade gott.
Jag brukar vara noga med att ge bra med dricks på de första beställningarna så man får bra service, vilket vi också fick, och inte blev det sämre när vi skyfflar in med pengar i baren jämfört med snålturisterna som smuttar på en 10B vattenflaska som dom dessutom tagit med sig från 7/11.
Det blev jubel hos tjejerna (våra respektive alltså) när dom fick var sin ”sex on the beach” drink fram tills vi ville ha utdelning på vad namnet antyder på
. Där tog det stop. Inte ens efter deras tredje drink var det aktuellt. Nåja, det hade kommit en hel del folk på stranden så det fick så vara. Överraskade brodern och systerns man med var sin biljett till parraglide. Dom ville inte men kände sig tvungna när jag visade biljetterna och att det redan var betalt
. När dom kom tbx så var det med blandning av skräck och glädje i ansikten. Barnens favorit var naturligtvis bannanbåten. Tog dom även på en kort runda jetski en o en. Så allt som jag normalt ratar blev helt plötsligt kul och nyttigt för denna dag. Inga scams eller oegentligheten. Kände heller ingen oro för detta.
Lite OT: Jag har alltid tyckt om att studera folks beteende och börjar nu få bekräftelse på mina observationer. Ett exempel är svågern som är polis. Det är ngt i hans ansiktsuttryck, hans stil som gör att han inte behöver vifta med sitt legg eller berätta vad han jobbar med, i motsats de poliser han har under sig som måste skylta med deras yrkesroll likt en liten ättrig hund bjäbb bjäbb bjäbb -jag är en hund, jag är farlig bjäbb bjäbb bjäbb. Tanten för sig och talar med små nyanserade skillnader som en thai snappar upp direkt. Jag märker att hon blir respekterad på ett helt annat sätt bland främmande människor än tillexempel mitt ex eller andra kvinnor. Det i sig är ett väldigt intressant ämne (tycker jag), så om det finns intresse så kanske ngn (eller jag) starta en tråd som handlar om beteenden?. Slut OT
Pappan satt med ett leende hela dagen och såg ut att stornjuta. Vet inte som det var havet som gav honom den njutningen, ölen eller om det var massagen jag skickade honom till tidigare.
Jag sätter mig ner i vattnet och njuter av allas glädje, ser båten som väntar på order från oss, solen, vågorna och det förvånansvärt klara vattnet vid denna årstid.
En intensiv dag börjar nå sitt slut. Innan mörkret faller på så åkte vi tbx till fastlandet och vårt hotell.
Jag är normalt en snål jäkel men när det är semester så är det. Vill få ut så mycket som möjligt av den, så har jag alltid fungerat. Det som var annorlunda denna gången är att allt var koncentrerat till en dag och att barnen var med. Då är en dag på en öde strand (som jag också gillar) inget alternativ. Det gav mig ett stort mervärde av att se alla så glada och göra alla turist tjosan sakerna.
Vad kostade denna dag? Inte en susning, men det var värt varenda Baht.
Tbx på hotellet så visade det sig att en större grupp av äldre ungdomar (10-15 st) hade checkat in i stugorna bredvid oss med gitarren i högsta hugg och allsång. Härlig stämning. Vid tre på natten vaknar jag av att deras sång har ökat i volym till det högsta och tonerna var aningen mer fyllesvajiga
. Jag skrattade högt och kunde inte låta bli att skänka en tanke till avhållsamhet och ingen musik under dessa 30 dagar (ja ni vet varför och behöver inte uttalas). Somnar nöjsamt om igen i vetskap av att Thailand fortfarande är den underbara nation som jag en gång förälskade mig i. Det som imponerar är att allt har sin tid och sin plats. Det finns en outtalad balans där vi har mycket att lära. Lev livet som om det vore den första och den sista dagen i ditt liv, dvs den första dagen med nyfikenhet och utforska nya saker/erfarenheter och som den sista med att vara tillsammans med familjen och göra allt man inte hunnit med (väldigt kortfattat men det går säkert att Googla för mer detaljer).
Jösses vad mycket det blev! Det får bli ett snabbt slut…
Efter frukosten så begav vi oss de 60 milen hem med ett stopp i Verona. Ett trevligt ställe vid Khao Yaj. Var där för ett år sedan och det har blivit större. Man kan åka gondol på sjön och allt ska vara en kopia av Italien. Det byggs nu även en ”western” by med saloon och hotell. Har ni vägarna förbi (söder om Korat) så stanna till där. Riktigt trevligt att strosa runt där.
Hemma 10 på kvällen. Alla somnade direkt
Tack för att ni orkade läsa
