Man kan nog, om man är helt ärlig, konstatera att man nog innerst inne i själ och hjärta kommer att förbli den nationalitet man är född till. Så är det med min fru, hon är och förblir thai. Och enligt mitt förmenande är detta fullt naturligt och jag vill inte påverka henne på något sätt i detta.
Jag hjälper henne dock på alla sätt att förstå och acceptera det svenska systemet men fortfarande vill hon helst att jag tar hand om det praktiska även om hon kan själv om hon måste. Och det är precis samma sak i Thailand, där får hon ta hand om allt praktiskt. Och så hade det säkert varit även om vi hade varit bofasta där.
Frågan gäller dock när man anses vara svensk, inte när man känner som en sådan. Därav åsikten i mitt tidigare inlägg.