Läs fetstilt om körkort från annat land .
Körkortsregler inom EU
Inom EU finns delvis gemensamma regler kring utfärdande av körkort och körkortets utseende. Körkort från ett medlemsland gäller som körkort i alla medlemsländer och vid bosättning i annat EU-land behöver man inte byta ut körkortet. Harmonisering av körkortsregler är en del av EU:s gemensamma transportpolitik.
Körkort från ett EU-land ska vara giltiga i alla EU-länder
År 1991 antog rådet ett nytt körkortsdirektiv som införde principen om ömsesidigt erkännande av nationella körkort enligt en gemenskapsmall. Dessa regler gäller än i dag och anledningen till de nya reglerna var av att de tidigare reglerna om att byta ut körkortet efter ett års bosättning i ett annat land ansågs hindra den fria rörligheten för personer.
Körkorten har numera samma giltighet oavsett i vilket EU-land en körkortsinnehavare bosätter sig.
Direktivet införde av trafiksäkerhetsskäl dessutom en möjlighet för medlemsländerna att tillämpa sina nationella bestämmelser om indragning, tillfälligt återkallande och ogiltigförklaring av körkort för innehavare med permanent bosättning i landet. Detta gäller även om körkortet är utfärdat i ett annat medlemsland.
År 1999 undertecknade EU:s medlemsländer också en konvention. Konventionen innebär att förare som har fått sitt körkort indraget i ett EU-land inte längre kan undgå att förlora körkortet genom att bosätta sig i ett annat EU-land.
Myndigheter utfärdar körkorten
Körkortsdirektivet innehåller vissa minimiregler för utfärdande av körkort. Endast sökande med permanent bosättningsort inom det medlemsland som utfärdar körkortet kan få ett. Det innebär att man bor där minst 185 dagar per år. Den som studerar i ett annat medlemsland i minst sex månader kan också få körkort utfärdat.
Sökande måste också bli godkänd i ett körprov och ett kunskapsprov vars innehåll till viss del är reglerat av direktivet. Den berörda myndigheten utfärdar sedan körkortet.
Det är inte tillåtet att inneha körkort i mer än ett land. Ett utländskt körkort gäller till exempel inte i Sverige om innehavaren också har ett svenskt körkort och detta är omhändertaget eller återkallat. EU:s bestämmelser reglerar även vilka uppgifter som ska finnas på körkortet.
Två varianter av körkort inom EU
Det finns i dag två varianter av körkort inom EU. Vid sidan av ett sexsidigt rosafärgat papperskörkort som infördes med 1991 års direktiv fick Sverige och Finland 1996 gehör för önskemålet att EU även skulle acceptera en alternativ modell för körkort i kontokortsformat.
Den alternativa gemenskapsmodellen blev införd som en ändring i grunddirektivet. Sverige införde det nya EU-körkortet i kontokortsformat den 1 juli 1996. Under perioden från Sveriges inträde i EU 1995 till dess det alternativa gemenskapskortet var infört hade Sverige, liksom Finland, undantag för att kunna behålla de dåvarande plastöverdragna nationella körkorten.
Det finns således två varianter av godkända körkort inom EU, en sexsidig pappersmodell och en inplastad modell i kontokortsformat. Medlemsländerna bestämmer själva om de utfärdar en av modellerna eller om de utfärdar båda.
Regler för dem som har körkort som utfärdats i annat land
För dem vars körkort är utfärdade i ett annat land än där man bor är vissa frågor ändå styrda av reglerna i bosättningslandet. Det gäller till exempel:
- körkortets giltighetstid
- eventuella krav på medicinska kontroller
- skattefrågor på området
- straffsatser kopplade till körkortet vid brott
- ogiltigförklarande, indragning och återkallande av körkort.
När man ska förnya ett körkort eller om man har förlorat det och måste ersätta det är det bosättningslandets regler som styr, oavsett om det gamla körkortet är utfärdat i ett annat medlemsland.
Under år 2000 kom ytterligare ett ändringsdirektiv. Det innehåller främst ändringar i körkortsdirektivets bilagor med bland annat krav på förare, fordonsanpassningar och en del administrativa frågor. Samma år antog även kommissionen ett beslut om samordning och erkännande av olika körkortskategorier.
18-årsgräns för bil och motorcykel inom EU
Körkortsdirektivet föreskriver att samma behörighetsålder ska gälla i alla medlemsländer för respektive fordonstyp. För bilar och vissa motorcyklar gäller generellt 18-årsgräns. Medlemsländerna får dock göra undantag från detta och utfärda körkort för dessa fordonstyper till dem som fyllt 17 år.
Körkort som utfärdats till personer som inte fyllt 18 år behöver inte andra medlemsländer erkänna som giltiga. Sverige erkänner inte i något fall EU-körkort för bil om innehavaren inte fyllt 18 år.
Lätt motorcykel med B-körkort?
Enligt de gemensamma körkortsreglerna finns det möjlighet att medge undantag vad gäller behörigheten att köra lätt motorcykel. I stället för att kräva ett körkort för lätt motorcykel med behörighet A1, kan ett medlemsland tillåta att innehavare av körkort för bil också får köra lätt motorcykel.
Ett sådant undantag gäller endast inom det aktuella medlemslandet. Italien, Spanien, Frankrike och Österrike har sådana undantagsregler som då endast gäller inom respektive land. Belgien har undantagsregler för innehavare av äldre körkort.
I Sverige är det inte tillåtet att köra lätt motorcykel med B-körkort. Här måste man alltid ha behörighet A för att köra motorcykel. Det finns heller inga förslag om att ändra detta.
EU har lagt fram förslag till nya regler
Även direktivet från 1991 har ansetts otillfredsställande, bland annat för att reglerna om körkortens giltighetsperiod inte är harmoniserade. Det har också uppstått problem med förfalskningar, inte minst då körkortet i många medlemsländer även fungerar som identitetshandling. I oktober 2003 presenterade därför kommissionen ett förslag till ett omarbetat körkortsdirektiv som ska ersätta det nu gällande.
Det grundläggande syftet är fortfarande att underlätta EU-medborgarnas rörlighet. Nyheterna i förslaget gäller framför allt åtgärder för förbättrat förfalskningsskydd och ökad trafiksäkerhet. Det finns också förslag om bland annat formuleringen av fordonskategorier.
Enligt planerna skulle rådet fatta beslut om de nya reglerna i juni 2005, men rådet kunde inte nå en överenskommelse då och beslutet är skjutet på framtiden.
Papperskörkort ska inte vara tillåtna
Kommissionen föreslår att avskaffa gemenskapsmallen för papperskörkort. Nya körkort ska alltså vara plastade av kreditkortstyp. Dessutom ska medlemsländerna kunna förse korten med en microprocessor där de uppgifter som är tryckta på körkortet kan lagras elektroniskt.
Kommissionen föreslår även en harmonisering av längsta giltighetstid för nya körkort. Körkort för lätta fordon får högst gälla i tio år, eller om innehavaren fyllt 65 i högst fem år. För tunga fordon är giltighetstiden högst fem respektive ett år. Att förnya körkorten regelbundet innebär bland annat att man kan uppdatera foton och förfalskningsskydd.
Läkarundersökningar ska vara obligatoriskt vid förnyelse av körkort för tunga fordon
Enligt kommissionens förslag ska läkarundersökning i samband med förnyelse av körkort för tunga fordon vara obligatoriskt. Medlemsländerna kan själva bestämma om kompletterande läkarundersökningar för innehavare av körkort för lätta fordon. Länderna ska i så fall utföra dessa undersökningar i samband med förnyelse av körkortet.
Kommissionen föreslår vidare att införa mopeder i det nya direktivets tillämpningsområde. Det innebär att det skulle ställas krav på körkort för att köra moped. I mopedkörkortet ska åtminstone ett obligatoriskt teoriprov ingå.
Direktivförslaget innehåller även minimikrav för förarprövares kompetens och fortbildning för att säkerställa jämförbara resultat av teori- och körprov.
Internationella överenskommelser gentemot tredje land
Det finns sedan länge två internationella konventioner om ömsesidigt erkännande av nationella körkort; 1949 års Genèvekonvention och 1968 års Wienkonvention. Enligt dessa konventioner är det tillåtet att använda ett nationellt körkort i ett annat land som berörs av konventionerna i högst ett år. Sedan måste innehavaren ansöka om ett nytt körkort i värdlandet. Flertalet av världens länder, inklusive alla EU-länder, är anslutna till någon av dessa konventioner.
Svenskt undantag från EU:s regler om födelseland på körkortet
Körkortsdirektivet säger att körkortsinnehavarens födelseland ska vara angivet på körkortet. Sverige har från årsskiftet 1999/2000 ett undantag från EU:s regler som innebär att Sverige inte behöver ange födelseland på körkort.
Kommissionen krävde dock, när den beviljade undantaget från körkortsdirektivet, att uppgift om födelseland ska vara tillgänglig. Uppgiften om födelseland ligger därför kvar i Vägverkets centrala körkortsregister. I fältet på körkortet där födelseland skall stå finns i stället ett streck.
Vill en innehavare av ett äldre körkort där födelseland är angett byta ut det mot ett nytt, ska körkortsinnehavaren ansöka om detta hos Vägverket. Man får då ett nytt körkort mot en fastställd avgift.
Medicinska krav och EU-mopeden finns med i nya körkortslagen
Sveriges riksdag antog den 29 maj 1998 en ny körkortslag. Den innehåller bland annat förändringar för att uppfylla de medicinska kraven i EU:s körkortsdirektiv. Innehavare av körkort för tung lastbil och buss måste därför numera från 45 års ålder genomgå en läkarundersökning vart tionde år. Den nya körkortslagen innehåller även regler för den så kallade EU-mopeden. För att få köra EU-moped krävs att mopeden är registrerad och att föraren har ett körkort, traktorkort eller ett förarbevis för moped klass I.
Det går alltid att byta ut ett körkort utfärdat i annat EU/EES-land mot ett svenskt körkort med motsvarande giltighet, om innehavaren så önskar. Sverige byter även ut körkort utfärdade i Schweiz och Japan. Övriga länders körkort går inte att byta ut, och är inte heller giltiga om innehavaren sedan 1 år varit bosatt i Sverige.
Källa:
Datum:
Kategori: EU-upplysningen
2012-2-19
Trafikrätt » Trafikrätt » Körkort Preview by Thumbshots.com
Läs mer på våra huvudsidor!
Närmare bestämt var i Rayong
