......... Forts
Som ni förstår missade vi den berömda viadukten. Synd.
Vi kom tillbaka till Mandaley och stannade 3 nätter. En av dagarna tog vi en tur med egen lyxminibuss och guide. Han körde oss under dagen runt till många olika sevärdheter. Tempel, woodcarving, skola osv.
I ett tempel med en stor Buddafigur höll tre män, dagarna i ända, på och klistrade lövtunna ( tunnare!) bladguld som folk skänkt. Budda var tjock av guld. Människor bad och skänkte blommor. En skola vi besökte gjorde stort intryck. Massor av barn, både pojkar och flickor. Från 3-4 åringar och upp till tonåringar. De var nu ca 2000 stycken som bodde och undervisades på skolan. Allt var kostnadsfritt och skolan levde på donationer. Fattiga föräldrar lämnade sina barn där.barnen, även de små, var klädda i munk- respektive nunneklädsel.
Jag hade sett ett vitt tempel på en bild och det ville jag absolut se i verkligheten. Turförsäljaren hade bedyrat att vi skulle komma dit. Efter en kort båtfärd blev vi fraktade runt på ett stort område med många tempel av en " häst" transport. Jag pekade på en bild av det vita templet och han sa no,no,no! Men 4-5 andra såg vi. Vägarna här var fullkomligt miserabla och efter två timmars skumpande var vi mörbultade till max! Interesant men jag var sur! Sedan fick vi reda på att det vita templet visst fanns i närheten! Hästföraren var väl bara för lat för att åka dit. Jag hatar honom!
Men hela dagen var fantastisk! Den avslutades på em vid världens längsta teakbro. 1,4 km lång. B gick en bit men jag nöjde mig med att sitta och titta på den och folklivet.
I Mandaley hittade vi ett varuhus som sålde smör, ost och riktigt grovt bröd! Då blev vi glada och bunkrade upp! Jag blev så förvirrad av glädjefnatt att jag köpte en stor påse Panko ( grovt ströbröd) för att ta med hem till Sverige. Alltså: vi reser med mycket lätt packning! Och Panko finns både här i Thailand och i Sverige!
Från Mandaley tog vi minibuss till Kalaw. Vi var på väg till Inle Lake men ville bryta av med en hotellnatt på den långa (8 Tim) resan. Mysig liten stad med underbar klar, sval luft. Jag visste att här skulle finnas en Budda med jätteöron.Den ville vi se! Jo, mors! 2-3 timmars vandring på stig för att komma dit. Inget för oss skrackelbenta gamlingar.
Vi tog tåget ( hard seat) från Kalaw till staden närmast Inle Lake. 3 timmar tog det och var värt lite träsmak i baken. Vackert landskap, byar, odlingar.
Efter en taxifärd från stationen till staden vid Inle Lake tog vi in på att bra hotell och började utforska omgivningarna. Här vimlade det av turister. Alla med samma mål. Sjön. Där fiskare rodde med en fot för att kunna hantera fiskeredskap med händerna. Gissa om vi såg någon? Nej! Men vi såg en fantastisk marknad och ett väveri som vävde fantastiska tyger, även damast, under mycket enkla förhållanden. Sånt gillar jag!
Nu skulle vi till Bago. Men hur? Buss 8 timmar och sedan en natt på tåg? Eller nattbuss 10 timmar direkt till Bago? Vi valde nattbussen. Mycket komfortabel. Med filtar och nackkuddar och skapligt med plats. Och vi var framme efter 8 timmar. Vi kom fram04,30 på morgonen och bussen vi skulle med till Golden Rock kom kl 06,00 så vi tog lite morgonkaffe och friterat bröd medan vi väntade.
Urskraltig buss!Jag köpte Buddablommor och hängde i fönstret, för säkerhets skull. Alla fönster öppna och dörren gick inte att stänga. Men fram kom vi!
Golden Rock är en jättesten som balanserar ytterst på en klippa. På stenen är det byggt en liten stupa som innehåller ett hårstrå från Budda. Detta är en pilgrimsort utan dess like. Kl sex på morgonen klättrade vi upp på ett lastbilsflak tillsammans med 60 andra pilgrimer. Massor av kraftiga lastbilar fraktade folk upp och ner från berget. Makalösa serpentinvägar otrolig utsikt. Från där lastbilen släppte av oss och fram till stenen var väl ca 1 km att gå, mesta biten barfota, för nu var vi på helig mark. Mängder med folk. Småbarn och gamlingar. Man kunde bli buren om man inte orkade gå. Uppe, nära stenen fanns små avbalkningar under tak där grupper hade övernattat för att kunna vara på denna heliga plats i solnedgången och soluppgången.
Man kände verkligen andligheten i luften. Folk bad, tände ljus, vandrade runt stenen ( nedanför och upp! ).
Munkar och en del nunnor gick runt med skålar för pengadonationer och gav man något fick man en välsignelse.
Efter Golden Roch skulle vi till Myawaddy för att ta oss över gränsen till Thailand vid Mae Sot. I receptionen lovade man att fixa biljett med bra buss! Resan skulle ta 7-8 timmar men det fanns inget annat att välja på så det fick väl gå. Vi blev hämtade på morgonen i en taxi som körde oss en halvtimme till en annan taxi. Och den körde oss ända till Myawaddy! På 5 och 1/2 timme! Vi fattade ingenting! Men bra och billigt var det.
Det var den 21/1 när vi återvände till Thailand efter en fantastisk resa. En del hade vi missat men fått annat i stället. Så mycket fina minnen vi fått! Lite knöligt att resa i på egen hand så längre tid hade varit bra. Men vi gamlingar ,71 och76år, klarade oss fint. Hjälpsamma människor var vi än var. Och vi klarade oss bra med vår knaggliga engelska. Eftersom vi reser med liten budget var inte maten någon höjdpunkt! Det godaste vi åt var faktiskt kycklingburgare (!) i Mandaley och middagen på hotellet i Myawaddy!
Buss till Bangkok och lyxhotell! Min bror och svägerska var där och bjöd oss på detta fina hotell! Och på kvällen åt vi en otroligt god middag!
Dagen efter skytrain, buss och bathbuss hem till vårt ( hyres) Condo utanför Rayong!
Dagen efter kom min dotter på besök från Sverige. Försedd med vörtlimpa, isterband och kålrötter bl.a. Och hon och jag var 6 nätter på Koh Samed och 4 nätter Bangkok!
Men det är en annan resa!
