"Khuntan " sa:
Ja nu väntar vi också på att
http://occupywallst.org/
Skall lyckas med sitt uppror mot regimen så att de får kontroll över sina liv.
Hela 46 miljoner människor lever i fattigdom.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=4694798
det är de färgade människorna som lider mest av fattigdom.
Sverige har en förhållande viss hög fattigdom
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fattigdom
Den största gruppen av fattiga i Sverige hittar man som i alla länder i världen bland invandrar gruppen Sverige skiljer sig alltså inte i detta fallet utan behandlar miniriotets grupper diskriminerande.
I Malmö Rosengården ser man att detta missnöjet pyre och det har varit stora protester mot dessa orättvisor. Varför skall de behöva leva i fattigdom och se hur de missgynnas när det gäller att få tillgång av Sveriges välfärd. Eventuellt så skulle demonstrationerna kunna börja här för att få till ett regim bytte även i Sverige.
Som svensk boende i Thailand upplever jag dessa diskrimineringar hela tiden.
Skickar med en länk som beskriver hur fattigt det är i Sverige. Du som har en slant över kan även sätta in ett bidrag där.
http://www.fattiga.se/news.php
När jag var inne på deras sida hittade jag
http://www.levabilligt.se/news.php konstigt där nämns inget om att flytta till Thailand eller något annat U land det skulle ju avsvärt förändra levnadskostnaderna De skulle slippa att betala skatt helt och hållet på alla tjänster och varor.
Orkade inte läsa länkarna men kan gissa vad man kommer fram till i dessa.
Angående fattigdom så är det som det är. Vissa har alla möjligheter att inte leva i fattigdom, men likförbannat så klarar dom av att ordna sig en ekonomi som är bedrövlig.
Sedan så verkar det bara finnas rättigheter i Sverige, skyldigheter vet inte folk vad det är.
Detta med socialism är väl fint i teorin, men det börjar gå överstyr med det socialistiska systemet. Anledningen till det kanske är att människan av naturen är en lat varelse.
Hela Sveriges socialistiska system gränsar till ren och skär kommunism, vilket också är bra i teorin. Men även här så är realiteten som bekant en helt annan saga.
Ren kapitalism är kanske inte heller en drömvärld, blandekonomi är väl bästa kompromissen så länge man inte glider över mot kommunism.
Verkligheten i Sverige idag är lite lätt kommunistisk och skillnaden mellan kommunism och kapitalism kan enkelt beskrivas på detta sätt.
-I kommunismen så är det viktiga att alla ska komma i mål samtidigt. Det spelar ingen roll hur fort du springer, hur hårt du kämpar eller hur mycket du jobbar. Alla kommer i mål samtidigt och det är det som är viktigt.
Alltså slutar folk att kämpa och anstränga sig, det ger ingenting ändå. Vi är lata som sagt och utan incitament så stoppar man med att kämpa och utveckla sig själv och producerar så lite som möjligt.
-Kapitalismen, då?
Jo här är det viktigaste (bör det vara) att alla ska starta samtidigt. Sedan springer man så fort som möjligt och får således det man gör sig förtjänt av. Här är det viktigt att alla ska ha samma start, eller utgångsmöjligheter. Det har vi i Sverige, skolan är gratis och många andra saker är gratis. Att sedan inte alla människor är lika skapta, det är ett faktum som varken kommunism eller kapitalism kan göra något med.
Problemet är att kommunismen vill att alla ska vara lika. Men man kanske ska beskriva det som att ingen ska vara bättre än någon annan. Lättaste sättet är att anpassa alla till den svagaste individen. För att göra en korkad människa till raketforskare är näst intill omöjligt.
Socialismen vi driver i Sverige börjar likna kommunism. Problemet med socialism är som bekant att det alltid är någon annans pengar som ska användas. Men även någon annans pengar kan också ta slut.