Vad gör ni ThaiSnack:are just nu?

 
Känner igen mig ganska väl, fyllan började ofta när jag mådde bra och slutade först när man var tvungen.
Tid kan vara en orsak, alltså att man har tid att kröka utan att ett jobb eller annat stoppar en.
Själv hade jag både tid, råd och inte hade familj, så det gick under lång tid innan det kom anledningar nog att lägga ner skiten.
Innan det blev riktigt kasst fanns det inte en chans att man skulle tro att man en dag inte ville ha skiten längre.
Var inte ovanlig att starta dagen med en kaskadspya kraftig nog för att få näsblod, samtidigt som man hängde över muggen och blandade blod och spya så var tankarna inte på hur sjukt det var utan på vart spriten stod.
Känslan när man sväljer första klunken efter dom morgonrutinerna var oerhört varm, ett lugn som sprider sig i hela kroppen i stort sett direkt. Skrämmande när man tittar på det i efterhand men normalt i det läget. Inget vackert där.

Tryck in i skallen på dig själv att det som är normalt för dig, kommer sannolikt ses som normalt även för dina grabbar och i den sitsen där fylla eller värre blir normalt vill du inte föra vidare. Du berättar om hur din lille grabb springer efter dig och vill vara hos dig. Lägger du inte ner och ändrar beteende är det som att du håller han i handen och leder han mot sin framtid att gå i samma fotspår.

Man mår skit när man landar, det tar några dagar att komma in i matchen igen och sedan när du börjar må bra igen är det närmare en ny fylla, eller hur? Vissa av oss har det svårare än andra när det finns för mycket tid, nästan som att vi vill göra det svårare än det behöver vara för oss själva.
För mig funkar det att ta en eller några bärs, gör det vid speciella möten någon enstaka gång då och då, men passerar jag 4-5 bärs vet jag inte i vilken världsdel rejset slutar i.

@kurant är spot on här, svårt att stoppa det om man inte ser tillräckliga skäl eller får hjälp.
Min uppfattning är att man måste ändra sin inställning till alkohol, se vilka problem den skapar och se skiten för vad den är och gör med en del av oss och de vi bryr oss om. Granska dig själv, hårt, det är du som behöver förändras/räddas och på köpet räddar du förhoppningsvis även din familj.

Alla har som @Inka säger sin botten att nå innan man kan resa på sig igen, fundera lite på om tristess/ensamhet tillfälligt har fått ner dig eller vad det är. Lös jobbsituationen, hyr in en nanny/maid som sagt och acceptera för h*****e inte att en hemmafru missköter grabbarna/hemmet vare sig du är hemma eller borta. Låter helt snett där.
Testa AA, inte min grej men det funkar för en del.

/ SatanG
Läser att du upplevt samma, jag jobbar med det och skall försöka göra som dig, det du skriver hjälper.....
 
Känner igen mig ganska väl, fyllan började ofta när jag mådde bra och slutade först när man var tvungen.
Tid kan vara en orsak, alltså att man har tid att kröka utan att ett jobb eller annat stoppar en.
Själv hade jag både tid, råd och inte hade familj, så det gick under lång tid innan det kom anledningar nog att lägga ner skiten.
Innan det blev riktigt kasst fanns det inte en chans att man skulle tro att man en dag inte ville ha skiten längre.
Var inte ovanlig att starta dagen med en kaskadspya kraftig nog för att få näsblod, samtidigt som man hängde över muggen och blandade blod och spya så var tankarna inte på hur sjukt det var utan på vart spriten stod.
Känslan när man sväljer första klunken efter dom morgonrutinerna var oerhört varm, ett lugn som sprider sig i hela kroppen i stort sett direkt. Skrämmande när man tittar på det i efterhand men normalt i det läget. Inget vackert där.

Tryck in i skallen på dig själv att det som är normalt för dig, kommer sannolikt ses som normalt även för dina grabbar och i den sitsen där fylla eller värre blir normalt vill du inte föra vidare. Du berättar om hur din lille grabb springer efter dig och vill vara hos dig. Lägger du inte ner och ändrar beteende är det som att du håller han i handen och leder han mot sin framtid att gå i samma fotspår.

Man mår skit när man landar, det tar några dagar att komma in i matchen igen och sedan när du börjar må bra igen är det närmare en ny fylla, eller hur? Vissa av oss har det svårare än andra när det finns för mycket tid, nästan som att vi vill göra det svårare än det behöver vara för oss själva.
För mig funkar det att ta en eller några bärs, gör det vid speciella möten någon enstaka gång då och då, men passerar jag 4-5 bärs vet jag inte i vilken världsdel rejset slutar i.

@kurant är spot on här, svårt att stoppa det om man inte ser tillräckliga skäl eller får hjälp.
Min uppfattning är att man måste ändra sin inställning till alkohol, se vilka problem den skapar och se skiten för vad den är och gör med en del av oss och de vi bryr oss om. Granska dig själv, hårt, det är du som behöver förändras/räddas och på köpet räddar du förhoppningsvis även din familj.

Alla har som @Inka säger sin botten att nå innan man kan resa på sig igen, fundera lite på om tristess/ensamhet tillfälligt har fått ner dig eller vad det är. Lös jobbsituationen, hyr in en nanny/maid som sagt och acceptera för h*****e inte att en hemmafru missköter grabbarna/hemmet vare sig du är hemma eller borta. Låter helt snett där.
Testa AA, inte min grej men det funkar för en del.

/ SatanG
Jag vågar inte åka och jobba, för vet inte hur barnen kommer tas om hand..... Jag gillade inte vad jag såg när jag kom hem....
 
Jag tog ju ner äldste pojken när han var 4 år, det kurant skriver är skitsnack, jag har alltid prioritet ungarna, det har väl vart min grej, jag har hängt med dom på det mesta, men nu idag och några dagar hamna jag i alkoholen.......
 
Har ingen, trodde vi hade men jabba förstörde han....
Men är din fru verkligen så oförstående när/om du pratar med henne? Hon måste ju kunna ta familjen framåt då du är på jobb Så jäkla svårt är det inte. Har du berättat för henne hur du tänker? Ställ ultimatum på dig själv men också på din fru. Ställer hon inte upp på att vara en normal förälder så är det nog dags att separera. Jag tror på att kämpa tillsammans och få en bättre tillvaro. Att bryta upp och börja på nytt är också jobbigt.
 
Men är din fru verkligen så oförstående när/om du pratar med henne? Hon måste ju kunna ta familjen framåt då du är på jobb Så jäkla svårt är det inte. Har du berättat för henne hur du tänker? Ställ ultimatum på dig själv men också på din fru. Ställer hon inte upp på att vara en normal förälder så är det nog dags att separera. Jag tror på att kämpa tillsammans och få en bättre tillvaro. Att bryta upp och börja på nytt är också jobbigt.
Hon bryr sig inte, jag tar hand om barnen och huset, dricker jag par kvällar som nu går det åt helvette.
Det är jag som städar och tvättar, är jag off en dag så sköts ingenting...
 
Hon bryr sig inte, jag tar hand om barnen och huset, dricker jag par kvällar som nu går det åt helvette.
Det är jag som städar och tvättar, är jag off en dag så sköts ingenting...
Ja om du verkligen har försökt få henne att ändra sig och det fortfarande inte händer något så får du förklara för henne att du kommer göra allt i din makt för att lämna henne och ta med lillgrabben till Sverige. Fattar hon inte då så är det nog kört skulle jag säga.
 
Jag kör barnen till skolan, jag väcker, stryker och ger frukost....
Frugan ligger typ och gör inte ett skit..
Verkligen tråkigt att höra. Så har hon väl inte alltid varit? Vad har ändrats? Pandemin har gjort många familjer och människor olyckliga. Säkert har du funderat på vad som ändrats. Jag letar halmstrån men försöker bara hjälpa. Skall du prata med henne så se till att båda är nyktra och att ni kan tala ostört. Detta måste ju bara påverka barnen. Dom är inte dumma du vet.
 
Ja om du verkligen har försökt få henne att ändra sig och det fortfarande inte händer något så får du förklara för henne att du kommer göra allt i din makt för att lämna henne och ta med lillgrabben till Sverige. Fattar hon inte då så är det nog kört skulle jag säga.
Jag håller med dig. Vi har en fördelning här hemma. Jag är morgonpigg och fixar frukost och skolgång på morgonen. Hon har valt att tvätta. Matlagning sköter hon och dottern för det mesta, jag ibland. Disken hjälps alla åt med liksom städning. Det funkar utmärkt.

Vi har inget schema men kan det vara ett alternativ?
 
Verkligen tråkigt att höra. Så har hon väl inte alltid varit? Vad har ändrats? Pandemin har gjort många familjer och människor olyckliga. Säkert har du funderat på vad som ändrats. Jag letar halmstrån men försöker bara hjälpa. Skall du prata med henne så se till att båda är nyktra och att ni kan tala ostört. Detta måste ju bara påverka barnen. Dom är inte dumma du vet.
Jo har alltid varit så, kanske mitt fel från början då jag gillade barnens skola när dom gick på The Regent och hänga där, kolla fotbollen när dom spela...
Hon är skitslapp, och hennes morsa säger skärp dig....
 
Äktenskap är sällan spikraka. Jag och frugan har rykt ihop några gånger. Oftast har jag rätt, påstår även hon när krutröken har lagt sig. När jag har varit riktigt förbannad så har jag sagt att ställ upp på kraven eller dra. Ibland måste man dra det till sin spets för att se var man har folk. Hon har valt att stanna som tur är :)
 
Jag håller med dig. Vi har en fördelning här hemma. Jag är morgonpigg och fixar frukost och skolgång på morgonen. Hon har valt att tvätta. Matlagning sköter hon och dottern för det mesta, jag ibland. Disken hjälps alla åt med liksom städning. Det funkar utmärkt.

Vi har inget schema men kan det vara ett alternativ?
Här hemma är det väl mer jag gör allt....
 
När jag kom hem så vart jag så trött, jag vek mina tröjor och yngstes, äldste fick hänga in sitt och gick bra, hade 3 korgar med kärringens kläder, hände inte ett skit, sluta med att jag köpte 100 galgar för trött på se det stående i korgar.
Hon gör inget så idag är det jag och äldste pöjken som hänger upp kläder..
 
När jag kom hem så vart jag så trött, jag vek mina tröjor och yngstes, äldste fick hänga in sitt och gick bra, hade 3 korgar med kärringens kläder, hände inte ett skit, sluta med att jag köpte 100 galgar för trött på se det stående i korgar.
Hon gör inget så idag är det jag och äldste pöjken som hänger upp kläder..
Är det sant, jag tvivlar inte, så måste dagarna vara otroligt långa och tråkiga för henne. Nej jag håller med, ställ ultimatum men först när du har satt korken på flaskan och låtit den sitta kvar ett antal dagar. Att försöka lösa problem på fyllan fungerar inte. Det var mitt råd och observera att jag inte är expert på något sätt.
 
 

Liknande trådar

Svar
5
Visningar
2 K
Anonymius
A
M
Svar
7
Visningar
2 K
Anonym
A
A
Svar
1
Visningar
2 K
Anonym
A
 
Tillbaka
Topp