I dag har jag utfört veckans sista farfarsjobb med en son och två barnbarn två och fyra år. Eftersom det inte var sol utan rätt blåsigt och tunga moln blev det först Sjöfartsmuseet. Ett stort hus och glest mellan besökarna vilket möjliggjorde att barnen kunde springa mycket. Efter mycket spring blev det mat. Lasagne för de flesta. I matsalen satt massa amrisar. Det framgick inte om de var besökare eller lasagneälskare. Amerikanska ambassaden ligger ju nästan granne. Behållningen för mig var alla fina modeller och utställningen om Ostindiska Kompaniet. Tycker att det var imponerade av våra förfäder på 1700-talet att kunna segla till Kanton från Göteborg utan ordentliga sjökort. Dessutom var de tvungna att segla långa vägen runt Afrika. En del energiska skeppare gjorde egna sjökort över hamnarna.
Vi omgrupperade till Polismuseet, som var som ett stort och mycket tättbefolkat dagis. Polisen verkar försöka lära barnen trafik redan från späd ålder. Alla var snälla och vänliga men det är lätt att få skavsår i öronen av alla entusiastiska skrik.
Pratade med blivande poliser och fick höra att man ville ha lönehöjningar för att stanna kvar. Polishögskolan verkar mer populär än yrket. Visar att utbildningen är bra och att det är lätt att hitta andra och roligare jobb om man vill.
Resten av dagen ska jag ägna åt att vara social via telefonen och att städa bort skräp.
Vi omgrupperade till Polismuseet, som var som ett stort och mycket tättbefolkat dagis. Polisen verkar försöka lära barnen trafik redan från späd ålder. Alla var snälla och vänliga men det är lätt att få skavsår i öronen av alla entusiastiska skrik.
Pratade med blivande poliser och fick höra att man ville ha lönehöjningar för att stanna kvar. Polishögskolan verkar mer populär än yrket. Visar att utbildningen är bra och att det är lätt att hitta andra och roligare jobb om man vill.
Resten av dagen ska jag ägna åt att vara social via telefonen och att städa bort skräp.