Just nu stickar jag på en mössa till B. Vi åker ju hem om drygt en vecka och kanske behövs den i det blåsiga Malmö!
Sedan vi kom hem från Sabah har vi tagit det lite lugnt. Slöat, läst, handarbetat (jag), och badat.
När havet är för vågigt så smygbadar vi i någon fin pool! Vår är fortfarande obrukbar. Det finns ett par stycken som är helt klara o rena. Men fler av poolerna vid olika condon (lägenhetshotell) är inte rena. Folk är för snåla att sätta på reningsverken.
Senast vi var och badade vid VIP-condo var det flera yngre svenska familjer där, med barn. Gnälliga barn. Ungtrollen har sol, pool och bad. Föräldrarna passar upp dem hela tiden. Ändå gnäller och gnölar de. Trist.
Nu börjar vi bli riktigt många svenska familjer här! Trevliga människor! K och A bodde i en liten bungalow på en ö i söder. De ville ha närmare till Bangkok och kom hit till Rayongstranden för att kolla läget. De tog taxi och åkte runt och tittade på objekt.Efter 1 vecka hittade de HUSET ca 50 m från hotellet de bodde på! De slog till och hyrde det. På tisdagen åkte de hem till sin ö och packade. På söndagen åkte de därifrån med massor av packning, på måndagen var de här! Snabba puckar!! Snart blir det kanelbullefest hos dom!
Vi fick ett tips om en sevärdhet några mil härifrån. Brookside Valley. I lördags åkte vi med R o B i deras bil och kollade. Helt otroligt område. En resort anläggning med massor av små stugor på området. I massor av färger! Lila, knallblå och rosalila. Gulliga små hus på mellan 1 och 3 rum. En del välhållna med fina trädgårdar, en del i sämre skick. De är till salu och många ägs av Bangkokfamiljer som har dem som sommarnöjen. Bra restaurang på området, där vi åt lunch. Rent o fint. Inget skräp någonstans. Stället ligger som namnet anger i en dal. I botten en sjö och anläggningen är byggd runt den. Härlig, frisk luft.
Den sista biten av vägen dit var ett äventyr! Tvärbrant, lång backe, med en kurva mitt i. Bilen orkade knappast opp!
Vi och 2 andra svenska par planerde att åka dit. Med moppe! Som tur (!) var fick R ont i ryggen och trodde inte att han skulle klara en såpass lång moppefärd. I stället tog vi bathbussen in till Rayong och leasade en egen bathbuss. För 700 B lovade han att köra oss dit, vänta medan vi såg oss omkring och åt lunch och köra oss hem. Bra pris! Delat på 6 personer.
När vi kom till "mördar"backen konstaterades att ingen av mopparna hade klarat den!
De andra blev lika imponerade som vi blev, någon dag innan. Mycket god mat till mycket bra pris. Men det tog lång tid att få den och en del beställningar glömdes bort. En servitör förstod inte en beställning så han engagerade en svensk, med kunskaper i språket för att få klarhet. Jo, problemet var om man ville ha riset på samma tallrik som räkorna eller på ett fat bredvid! "Det spelar väl för f@n ingen roll", sa R. Men det översatte inte tolken!
Det hände en hemsk sak för några dagar sedan.
Längs stranden brukar det gå elefanter, med förare. Man ska köpa en påse socker- rör av dem och mata elefanten med dem.
En thaidam, som var på stranden med sin tyske sambo köpte en påse. Elefanten blev tokig och anföll henne. Hon skadades så svårt att hon senare avled på sjukhuset i Rayong.
Det var en elefant på ca 2 år. Man tror att den blivit galen av värmen. Till saken hör också att förarna ofta misshandlar elefanterna "i uppfostringssyfte".
I Baan Phe har en svensk man (P) tillsammans med sin thaifru öppnat ett kafé med underbart gott kaffe. Nu väntar vi bara att A (hon från ön) ska börja baka och sälja dit. Så det blir gott kaffebröd också!
När vi kommer hem ska jag skriva och berätta för er om vår 2 månader långa Indonesienres som vi gjorde 1990. Jag måste ha tillgång till dagboken!
Vi hörs!