Det blev totalt stopp i färjeterminalen.
Bara fullvaccinerade får checka in.
Travelpass dög inte.
Men efter en halvtimme kom en uniformerad kvinna och bad om våra Id kort.
En kort väntan och skriva under några papper så fick vi komma in i kylan i form av aircond.
Nu har en kusin bokat swabtest vid ankomst.
Inte rättvist för min charm ger mig fördelar som andra inte får.
Fortsätter att vara spännande...
Fortsättningen blev spännande.
Strax före 18.00 kom en uniformerad man och sa att vi inte skulle få åka med färjan och måste lämna terminalen.
Vi var inte fullvaccinerade.
Rådet vi fick var att åka tillbaka till Legazpi och ordna en andra dos om två veckor.
Nu var det sent och bussar hade slutat gå.
Frun ville vi skulle åka MC taxi de tre milen över bergen men jag vägrade så vi tog in på ett lodging house nära terminalen.
En enkel middag och jag somnade.
Vi blev väckta 22.30 av att telefonen ringde.
Frun gick i väg och kom tillbaka med biljetter till färjan vid midnatt.
Vi hade fått hjälp hemifrån via vår mäktiga moster som engagerat kommunchefen att ringa till myndigheterna i Masbate city som i sin tur kontaktade hamnmyndigheten där vi var strandade.
Ett snabbtest vid ankomst och vi var hemma i lägenheten 08.00.
Fortfarande 300 strandade där men vi kom hem.
Värdefullt med goda inflytelserika kontakter i släkten.
Det kunde blivit fyra veckors semester där..