Själv sitter jag inomhus under AC:n. 35 gr ute (Nonthaburi), vilket är i mesta laget för mig. Har dock tillbringat några dar på Terminal 21 inne i centrala Bangkok, vilket var otroligt skönt. Nu till något annat, nämligen ormar. I går var frun och några släktingar på väg hem från templet och då i ficklampans sken krälade en sån här gynnare över vägen.
Jag vet att de finns i trädgården, men har aldrig lyckats se någon.
Svärmor som har nerver av stål tog inte särskilt allvarligt på händelsen. Hon säger att det under hennes livstid inte är någon som blivit biten. Barnen springer ju och leker på den här vägen barfota så det låter ju otroligt att det aldrig hänt nåt.
Sjäv tar jag dock det säkra före det osäkra och undviker trädgårdsarbete och går inte ut efter mörkrets inbrott
. Blir man biten av en cobra så har man (enligt google) 20-30 min på sig att hitta en läkare som förhoppningsvis har motgift. Annars så är det bara att sätta på sig vingarna och flaxa upp till Sankte Per.
Thailändare verkar ha en avslappnad inställning till ormar överlag. För några dar sedan besökte vi en kompis till frun som har köpt en farm i Korat. När han var och bökade i sin marijuanaodling för att riva av blommor (rökte efter 49 år min andra joint i livet. Jävlar vilka grejer, blev på ett lysande humör och bestämde mig genast för att köpa ett hus i Korat och börja odla gräs. Nyktrade som tur var till ganska fort) dök det upp en stor grön orm som var giftig enligt honom. Jag höll på att skita ner mig men han bara skrattde.
För några år sen stod jag på plattaltanen och rökte då det hoppade fram en groda och efter grodan kom det en lång svart orm några dec från min fot. Även den var giftig enligt grannen som dock letade upp ormen och avlivade den. Han hade redan ett metspö med en elsladd på och sedan satte han i kontakten och tröck andra ändan av sladden på ormen.
Annars är det nedräkning nu, bara några dar till hemresa. 1 grad kallt hemma, vilket låter bra, det är ju så vädret ska vara. Få svensk hemlagad mat och få ordning på magen igen är ju nåt som jag också drömmer om. Anonymiteten i radhusområdet är ju också nåt som man längtar till. I motsats till det thailändska livet där du ständigt är omgiven av en massa släktingar/grannar. Det var en norrländsk standupkomiker som väldigt bra beskrev den svenska mentaliteten så här " alla dessa jävla invandrare som kommer hit och skaffar sig en massa vänner. Själv har jag bott här i åtta år och känner inte en käft. Det är ju så det ska va".
MVH
Lilla Fridolf
