Ja alla historier är ju förmodligen 100% sanna.
Alla dom historier jag ex berättat i minnestråden både här och på maipenrai är helt sanna historier utan skarvande,överdrifter eller lögner. Det var så min tid i Thailand var. Jag har ett ganska bra minne så jag missar inget. Givetvis har tiden sen mitten på 90 talet numera blivit väldigt lång så vissa saker har jag givetvis glömt men dom stora dragen minns jag fortfarande med god exakthet.
Ett minne är att det fanns ett barområde på second road ca 50 meter från soi 8 och på den tiden när man satt i första baren så på andra sidan av Second Road stod en rad av krockade bilar. Det tyckte jag alltid var märkligt att man inte transporterade bort dom krockskadade fordonen. Där fick turisterna i barerna sitta och titta på en rad med skrotbilar. Det hade jag och min kompis Per-Ola alltid roligt åt på fyllan.
Frukosten brukade vi äta på restaurang Domicil strax efter soi 8 och första åren höll vi alltid till i baren som vi kallade mama san baren. Numera har man byggt ett varuhus mellan soi 8 och soi 9. På 90 talet fanns där ett stort barområde med ca 10 barer och vi brukade hålla till i den första baren från åttan räknat. Senare blev det mest att man höll till på soi 8 i en bar som hette Vicky baren och som ägdes av en amerikansk man som var alkis och enbart drack tee.
Där tillbringade man många nätter med att spela biljard och dart och där träffade jag Toy som jag senare åkte med hem till hennes familj i Kaempaeng Phet.
Men min största kärlek hette Gee och henne mötte jag i Mama san baren och vi tillbringade lång tid tillsammans. Jag älskade henne och jag tror hon älskade mig med. Hon brydde sig om mig på riktigt utan att ljuga eller spela ett spel.
Efter barperioden kom tiden på alla skolorna och jobben som lärare där jag mötte och levde med så många fina och vänliga människor som verkligen brydde sig om att man skulle må bra och vara lycklig och glad.
Där var Grace från Filipinerna som var gift med Richard från Florida. Där var Somjai och Noi och Tu och min bäste manlige kompis yogaläraren Manuch.
Jag skulle kunna skriva fem böcker om den tiden och dom människorna jag mötte och tyckte väldigt mycket om men några tror ju att jag ljugit ihop allting. Så jag behåller allt det vackra inom mig i minnet. Jag vet sanningen och det räcker.
BTT