För- och nackdelar med en flytt till Thailand

 
Jag tror också det är stor skillnad att ha barn tillsammans. Men kärlek måste ju även vårdas.

har man kanske inte haft relation innan kan det vara svårt att vet hur man ska bete sig. Men så klart måste man också vara lyhörd mot sin respektives kultur och tankar. kör man sitt eget race får man väl skylla sig själv.

Sen ibland ska man nog inte brusa upp för snabbt utan fundera igenom saken ur hennes perspektiv innan man höjer rösten ... bara för man inte tycker samma har hon kanske inte fel. Sen upplever jag att en thai behöver mer stöd, det kan ju vara naturligt när man kommer till nytt land, ny kultur, nytt språk, men i Thailand är de vana att bli "styrda" och mannen och föräldrar bestämmer ....
 
Jag tror också det är stor skillnad att ha barn tillsammans. Men kärlek måste ju även vårdas.

har man kanske inte haft relation innan kan det vara svårt att vet hur man ska bete sig. Men så klart måste man också vara lyhörd mot sin respektives kultur och tankar. kör man sitt eget race får man väl skylla sig själv.

Sen ibland ska man nog inte brusa upp för snabbt utan fundera igenom saken ur hennes perspektiv innan man höjer rösten ... bara för man inte tycker samma har hon kanske inte fel. Sen upplever jag att en thai behöver mer stöd, det kan ju vara naturligt när man kommer till nytt land, ny kultur, nytt språk, men i Thailand är de vana att bli "styrda" och mannen och föräldrar bestämmer ....
Kloka ord @Janne visst är det en kulturkrock för båda parter. Själv hade jag aldrig haft ett långvarigt förhållande innan jag träffade min fru vilket nog trots allt har varit till hjälp eftersom jag inte har haft något att jämföra med. På så sätt har jag nog haft lättare att jämka och acceptera att vi såg olika på saker och ting. Och samma sak för frugan som aldrig hade varit med en farang tidigare.

Vi har fixat och hanterat våra kulturella skillnader och jag är övertygad om att dom flesta kan göra det om bara vilja och anpassningsförmåga finns.
 
Senast redigerad av en moderator:
Berra skrev : Åldersskillnad är bara en siffra som ofta är betydelselös.

Nu tror jag du försöker lura dig själv Berra . Det är inte alls betydelselöst:)
 
Berra skrev : Åldersskillnad är bara en siffra som ofta är betydelselös.

Nu tror jag du försöker lura dig själv Berra . Det är inte alls betydelselöst:)
Det är självklart att en stor åldersskillnad på över 25 år har betydelse.Dom har olika intressen och livserfarenhet och ser på saker på helt olika sätt.När kvinnan är i si bästa ålder får hon ta hand om en gaggig åttioåring och i värsta fall också ostyriga tonåringar.Stackars thailändska kvinnor men dom blir ju försörjda av en ATM.
 
Berra , 1990 var jag 40 år , då träffade jag en tjugo år gammal Finsk tjej , en bra intelligent tjej som jag verkligen älskade under 17 år , vi har nu ett barn som idag är 14 år , orsaken till att vi inte lever ihop idag är just ålderskillnaden , så tro inget annat Berra ...du lurar bara dig själv . Mitt ex ville ha ett barn till då jag var 55 år , jag anser inte att vi män skall sätta barn till värden som får gå till skolan med en man som alla tror är barnets Far/morförälder , det är min syn på detta , jag nekade min dåvarande fru ett barn till , detta ledde då till en skilsmässa ,hon var då 37 år och den biologiska klockan tickade , tror du att man kan stänga av den Berra ..?. IOFS så har ju din fru barn tidigare och kanske är nöjd så , men tro inte att ålderskillnad är betydelselöst ...... Många före har gjort det misstaget ..
 
Där har du fel Phonta. Jag var 41 då jag fick mitt sista barn. 6 månader senare kom mitt barnbarn. Så dom växte upp tillsammans och gick i samma klass tills dom började på gymnasiet. var inga problem att jag var både pappa och morfar på samma gång i skolan. Alla föräldrar och även alla man träffade tyckte det var kul. Så att vara äldre och få ett barn och samtidigt ett barn barn var bara positivt
 
Där har du fel Phonta. Jag var 41 då jag fick mitt sista barn. 6 månader senare kom mitt barnbarn. Så dom växte upp tillsammans och gick i samma klass tills dom började på gymnasiet. var inga problem att jag var både pappa och morfar på samma gång i skolan. Alla föräldrar och även alla man träffade tyckte det var kul. Så att vara äldre och få ett barn och samtidigt ett barn barn var bara positivt
Håller med dig jag var 48 när jag fick mitt senaste barn och kan tycka det är en fördel med en tryggare förälder och oftast lättare att prata med pedagogerna och lärarna.

Ser flest fördelat att ha yngre fru. Visst har vi inte samma värderingar men snarare med kultur än ålder. Kanske svårare med större åldersskillnad om man kommer från samma kultur, vad vet jag.

Men visst man får ju inte gubba till sig, men det är ju ingen risk med småbarn och ung fru :D
 
Där har du fel Phonta. Jag var 41 då jag fick mitt sista barn. 6 månader senare kom mitt barnbarn. Så dom växte upp tillsammans och gick i samma klass tills dom började på gymnasiet. var inga problem att jag var både pappa och morfar på samma gång i skolan. Alla föräldrar och även alla man träffade tyckte det var kul. Så att vara äldre och få ett barn och samtidigt ett barn barn var bara positivt
Men Halllåååå "!! Vakna nu för fn.:) 41 år är väl inte gammal , nu menar jag +55 eller alltför ofta här nere gubbar på 65-70 som lyckats få till en droppe på rätt ställe , (tror de i alla fall ) Går runt med en 25 åring och är själva så djäkla skröpliga så man mår illa av att tänka på barnet .. Kan ju hoppas att farsan tryggar barnets uppväxt ekonomiskt och att hon då kan ta sig en kille i mer passande ålder ..
 
Inte sjutton är det någon risk att min familj blir utfattiga vid mitt frånfälle, det har jag sett till. Och jag hävdar fortfarande, med en dåres envishet, att ålder bara är en siffra. Vi är en lycklig familj med framtidstro, genom den kommande flytten till Thailand tryggar jag frugans och barnens framtid.

Ju mer jag tänker på det desto bättre känns det. Min älskling trivs inte i Sverige och det respekterar jag. Man är två i ett äktenskap och då måste man ta hänsyn till varandras åsikter. Sen kan vi stöta och blöta detta i all oändlighet men jag står för min åsikt och viker inte från det jag anser är rätt.
 
Är nog inne på Phonta:s linje här, jag vill inte att någon ska behöva ta hand om mig när jag blir gammal och gaggig. Min förhoppning är att vi ska bli gaggiga tillsammans ( 6 år skiljer oss ).
Men samtidigt är det en annan känsla för familjen i Thailand, man tar hand om varandra på ett helt annat sätt än i Sverige. Förvisso gäller detta mestadels gamla föräldrar men steget är nog inte långt till att ta hand om en gammal make.

Jag tog upp just detta med frugan en gång, men hon ville inte prata om det. Hon började gråta och underförstått tyckte hon att det var märkligt att jag tog upp en så självklar sak. Sen satt vi där och snyftade tillsammans.
 
Men samtidigt är det en annan känsla för familjen i Thailand, man tar hand om varandra på ett helt annat sätt än i Sverige. Förvisso gäller detta mestadels gamla föräldrar men steget är nog inte långt till att ta hand om en gammal make.
Gumman min frågade mig varför inte vi tog hand om föräldrarna som dom gör och hälsar på dom hela tiden när hon var här, det tyckte hon var konstigt att vi inte gjorde
 
Men samtidigt är det en annan känsla för familjen i Thailand, man tar hand om varandra på ett helt annat sätt än i Sverige. Förvisso gäller detta mestadels gamla föräldrar men steget är nog inte långt till att ta hand om en gammal make.

Jag tog upp just detta med frugan en gång, men hon ville inte prata om det. Hon började gråta och underförstått tyckte hon att det var märkligt att jag tog upp en så självklar sak. Sen satt vi där och snyftade tillsammans.

Jag har en lite äldre kompis uppe i Pai som hade slutat svara på e-post innan jag åkte ned senaste gången, så vi åkte dit och hälsade på honom på vinst och förlust. Det visade sig att han hade fått en stroke och förlorat det mesta av både sitt tal och sin rörlighet, men hans fru fanns fortfarande vid hans sida och tog hand om honom.

Du blir säkert omhändertagen du också, tror jag. :)
 
Men samtidigt är det en annan känsla för familjen i Thailand, man tar hand om varandra på ett helt annat sätt än i Sverige. Förvisso gäller detta mestadels gamla föräldrar men steget är nog inte långt till att ta hand om en gammal make.

Jag tog upp just detta med frugan en gång, men hon ville inte prata om det. Hon började gråta och underförstått tyckte hon att det var märkligt att jag tog upp en så självklar sak. Sen satt vi där och snyftade tillsammans.
Jag har en lite äldre kompis uppe i Pai som hade slutat svara på e-post innan jag åkte ned senaste gången, så vi åkte dit och hälsade på honom på vinst och förlust. Det visade sig att han hade fått en stroke och förlorat det mesta av både sitt tal och sin rörlighet, men hans fru fanns fortfarande vid hans sida och tog hand om honom.

Du blir säkert omhändertagen du också, tror jag. :)

De är väl just de här jag vill bespara min fru !! blir jag gaggig eller en "grönsak" ska väl för F.. inte hon behöva sluta att leva för de. Är det stor åldersskillnad ökar förutsättningen att jag utsätter henne för detta skitgöra och de vill jag inte göra, jag älskar henne för mycket för det.
 
De är väl just de här jag vill bespara min fru !! blir jag gaggig eller en "grönsak" ska väl för F.. inte hon behöva sluta att leva för de. Är det stor åldersskillnad ökar förutsättningen att jag utsätter henne för detta skitgöra och de vill jag inte göra, jag älskar henne för mycket för det.
Det värsta är tyvärr att man kan bli en "grönsak" även i yngre år, även om risken naturligtvis ökar med stigande ålder. Men man kan minska risken genom ett sunt leverne och genom att hålla koll på sin hälsa inklusive blodtrycket. Ett förhöjt blodtryck ökar risken dramatiskt att drabbas av en stroke eller hjärtinfarkt.

Jag älskar också min fru och mina barn över allt annat därför går jag på årliga kontroller. Dom som känner mig vet att jag talar sanning, min livsstil förändrades drastiskt när jag träffade tiirak och vi tog hit hennes barn och fick en son tillsammans.
 
Det värsta är tyvärr att man kan bli en "grönsak" även i yngre år, även om risken naturligtvis ökar med stigande ålder. Men man kan minska risken genom ett sunt leverne och genom att hålla koll på sin hälsa inklusive blodtrycket. Ett förhöjt blodtryck ökar risken dramatiskt att drabbas av en stroke eller hjärtinfarkt.

Jag älskar också min fru och mina barn över allt annat därför går jag på årliga kontroller. Dom som känner mig vet att jag talar sanning, min livsstil förändrades drastiskt när jag träffade tiirak och vi tog hit hennes barn och fick en son tillsammans.

Om du tidigare levt osunt och lyckats ändrat din livstil, så är det bara att gratulera dej och din familj.
 
Mina åsikter är, som de flestas åsikter mer, baserade på "mitt tyckande" och inte på fakta taget från någon bok men nått facit - det finns inte - mer beroende på ens individuella situation. Thailand är världens bästa land att bosätta sig i. Det tycker jag. Efter tre år tycker jag fortfarande så och rangordnar mina skäl enligt nedan. Flytta så snabb du kan blir mitt råd. Men räkna på, om du skall mantalsskriva dig här, dig ur skattesynpunkt.

Min rangordning - flytta från Sverige för detta är bättre i Thailand - och skynda dig!

1. Klimatet. Underbart i Chiangmai, trots problem i mars-april med rök.
2. Kvinnan (jag vill ha stabilt känslomässigt förhållande - inte //// runt) min kvinna är omtänksam, stark med överlevnadsinstinkt
3. Låga levnadskostnader utom vid köp av boende och bil.
4. Vacker natur och billiga kommunikationer dit.
5. Rikt och spännande kulturutbud i större städer
6. Frihet - jo, trots diktaturstat så känner jag mig friare än i Sverige. Där styr regler. Här free style.
7. Pressfrihet med helt öppet o bra Internet
8. Thailändare är glada oavsett vad alla säger - så det gör mig glad också

- Jag bortser ifrån immigrationsbyråkratin
- jag bortser försäkringsfrågan (ha buffert på banken för akut sjukdom anlita bara statliga sjukhus samt teckna olycksfallsförsäkring som gäller vid MC-bilolyckshändelse)
- Jag bortser också från att jag alltid måste gömma mig, när min fru skall betala något där ett farangtryne höjer prisbilden.
- Jag bortser också från språket som är svårt att förstå. Jag skäms däremot att så få faranger lär sig Thai. Vi kräver det av alla som vill bosätta sig i Sverige. Men aldrig hör jag Thai klaga på de en farang som ej talar Thai.
- jag bortser från diktaturstat och ser fram emot fria val

I slutet av april måste jag till Sverige - gissa om jag skulle vilja stanna......
 
Senast redigerad av en moderator:
Mina åsikter är, som de flestas åsikter mer, baserade på "mitt tyckande" och inte på fakta taget från någon bok men nått facit - det finns inte - mer beroende på ens individuella situation. Thailand är världens bästa land att bosätta sig i. Det tycker jag. Efter tre år tycker jag fortfarande så och rangordnar mina skäl enligt nedan. Flytta så snabb du kan blir mitt råd. Men räkna på, om du skall mantalsskriva dig här, dig ur skattesynpunkt.

Min rangordning - flytta från Sverige för detta är bättre i Thailand - och skynda dig!

1. Klimatet. Underbart i Chiangmai, trots problem i mars-april med rök.
2. Kvinnan (jag vill ha stabilt känslomässigt förhållande - inte //// runt) min kvinna är omtänksam, stark med överlevnadsinstinkt
3. Låga levnadskostnader utom vid köp av boende och bil.
4. Vacker natur och billiga kommunikationer dit.
5. Rikt och spännande kulturutbud i större städer
6. Frihet - jo, trots diktaturstat så känner jag mig friare än i Sverige. Där styr regler. Här free style.
7. Pressfrihet med helt öppet o bra Internet
8. Thailändare är glada oavsett vad alla säger - så det gör mig glad också

- Jag bortser ifrån immigrationsbyråkratin
- jag bortser försäkringsfrågan (ha buffert på banken för akut sjukdom anlita bara statliga sjukhus samt teckna olycksfallsförsäkring som gäller vid MC-bilolyckshändelse)
- Jag bortser också från att jag alltid måste gömma mig, när min fru skall betala något där ett farangtryne höjer prisbilden.
- Jag bortser också från språket som är svårt att förstå. Jag skäms däremot att så få faranger lär sig Thai. Vi kräver det av alla som vill bosätta sig i Sverige. Men aldrig hör jag Thai klaga på de en farang som ej talar Thai.
- jag bortser från diktaturstat och ser fram emot fria val

I slutet av april måste jag till Sverige - gissa om jag skulle vilja stanna......
:thumbsup::nod::clap_tranparent::beer::upanddown:
 
  • Like
Reactions: jp
Mina åsikter är, som de flestas åsikter mer, baserade på "mitt tyckande" och inte på fakta taget från någon bok men nått facit - det finns inte - mer beroende på ens individuella situation. Thailand är världens bästa land att bosätta sig i. Det tycker jag. Efter tre år tycker jag fortfarande så och rangordnar mina skäl enligt nedan. Flytta så snabb du kan blir mitt råd. Men räkna på, om du skall mantalsskriva dig här, dig ur skattesynpunkt.

Min rangordning - flytta från Sverige för detta är bättre i Thailand - och skynda dig!

1. Klimatet. Underbart i Chiangmai, trots problem i mars-april med rök.
2. Kvinnan (jag vill ha stabilt känslomässigt förhållande - inte //// runt) min kvinna är omtänksam, stark med överlevnadsinstinkt
3. Låga levnadskostnader utom vid köp av boende och bil.
4. Vacker natur och billiga kommunikationer dit.
5. Rikt och spännande kulturutbud i större städer
6. Frihet - jo, trots diktaturstat så känner jag mig friare än i Sverige. Där styr regler. Här free style.
7. Pressfrihet med helt öppet o bra Internet
8. Thailändare är glada oavsett vad alla säger - så det gör mig glad också

- Jag bortser ifrån immigrationsbyråkratin
- jag bortser försäkringsfrågan (ha buffert på banken för akut sjukdom anlita bara statliga sjukhus samt teckna olycksfallsförsäkring som gäller vid MC-bilolyckshändelse)
- Jag bortser också från att jag alltid måste gömma mig, när min fru skall betala något där ett farangtryne höjer prisbilden.
- Jag bortser också från språket som är svårt att förstå. Jag skäms däremot att så få faranger lär sig Thai. Vi kräver det av alla som vill bosätta sig i Sverige. Men aldrig hör jag Thai klaga på de en farang som ej talar Thai.
- jag bortser från diktaturstat och ser fram emot fria val

I slutet av april måste jag till Sverige - gissa om jag skulle vilja stanna......
Mycket bra inlägg, huvudet på spiken. Man måste vara anpassningsbar.
 
De är väl just de här jag vill bespara min fru !! blir jag gaggig eller en "grönsak" ska väl för F.. inte hon behöva sluta att leva för de. Är det stor åldersskillnad ökar förutsättningen att jag utsätter henne för detta skitgöra och de vill jag inte göra, jag älskar henne för mycket för det.

Det är nog individuellt hur man ser på det. Det kan också vara förknippat med starka positiva känslor att ta hand om någon som behöver en. Speciellt då om man har en massa fina minnen ihop sedan tidigare.
 
 

Liknande trådar

R
Svar
7
Visningar
2 K
R
 
Tillbaka
Topp