Man räknar med om träden är 2 år gödslar man 200 gr 3 gånger per år vid regnperioden och är de 3 år är det 300 gr. Det här beror också på vilken handelsgödsel man använder. De här som säljer handelsgödsel de stora shoparna är kunniga vad som är bra handelsgödsel. Det har funnits skojare som sålt kopior och innehållet inte varit det riktiga, men de stora shoparna befattar sig inte med sådant. Det som kostar i handelsgödseln är nitratet som till stor del importeras från Norge, därför kan sägas dyr gödsel är bra, mycket billig är inte bra.
Det här gummifältet du visar bild på verkar de har kört med en järnbuffel tvärs över raderna för att få bort ogräset och fältet är helt platt. En risk finns vid större regn kan det bildas vatten som gör att rötterna kvävs om det inte kan rinna undan.
Om du ser bild #46 kan du se att marken lutar mot centrum från träden, som gör att träden kan inte kvävas av vatten.
Alternativet för handelsgödsel av gummifält är kogödsel eller buffalogödsel, men absolut inte hönsgödsel.
Vad gäller sockerrör ett bra gödningämne är hönsgödsel som också blir mycket billigare än handelsgödsel. Jag känner till en sockerrörsodlare han använder endast hönsgödsel och får skördar på 10 ton per rai som är mycket bra, många kommer inte upp i mer än 4-5 ton. Hönsgödseln är den näringsrikaste naturgödseln och innehåller mycket nitrat=kväve. De här stora broilerfarmarna täcker golvet med risskal innan kycklingarna tas in och sedan när broilern går till slakt kör de in med lastmaskin och rensar lokalen, därför finns det hela berg med hönsgödsel. Mycket lämplig gödsel för tapioca och sockerrör, på senare tid har de börjat göra pellets av hönsgödseln, som är en mycket bra ide.
Problemet med socker är när det skördas är det långa köer till millarna det kan var 200 lastbilar i kö och får vänta i 2-3 dygn innan de kan tömma lasten.
Tranporten är dyr och odlingen får inte ligga för långt från millen. Sedan börjar det bli svårt att få folk som cuttar sockerrör, det finns maskiner som cuttar men de är dyra i inköp och många har små fält, som försvårar rationell drift.
Ogräsbekämpningen som görs inne i fältet med handspruta är inte hälsosam, thaiarna sätter endast en T-shirt som mask och inne i odlingen är det vindstilla med höga rör, som gör att de inandas de här giftet, eftersom de använder inte skyddmask.
Det finns speciella traktorer som sprutar och går ovanför sockerrören, men det är endast de stora odlarna som har sådana traktorer.
