Religon och medlemskap i Svenska kyrkan

[gunnarg]

Buddhismen är ingen religion utan en livsfilosofi.

 

[Anonym]

Buddhismen är ingen religion utan en livsfilosofi.

Så uppfattade jag Buddismen innan jag träffade min fru fast nu har jag ändrat uppfattning, kan inte ta på direkt varför men det är mycket mer än en livsåskådning och det räknas in bland religoner i officiella sammanhang.

 

[Sir One]

Det där är exakt huvudet på spiken, Janne. Sir One skriver "men du vet inte". Ett i sanning mycket märkligt uttalande för det är ju omöjligt för någon att veta, eller hur? Kyrkan har en viktig funktion att fylla och man behöver inte tro på en specifik gud för att finna trygghet och lugn i kyrkan i svåra situationer.

Jag vill inte påstå att jag är särskilt religiös, men tillräckligt för att inte lämna kyrkan. Jag hyser t ex största respekt för Buddhismen och vad den står för och hindrar inte på något sätt min fru och barnen att utöva sin tro. Tvärtom!

Här håller jag med Berra. Man kan uppleva ett lugn och även ett välbehag i kyrkan men, i mitt fall, beror inte detta på någon kristen upplevelse. Tro det eller ej men jag kan besöka kyrkor även när det inte är fråga om begravning eller annat som försiggår i kyrkan. Det är skönt att knata in, sitta ner en stund för att vila benen eller själen.
Helt rätt att kyrkan kan fylla en viktig funktion för folk som har hamnat en livskris, eller snarare kyrkans personal har här en uppgift som dom ofta med bravur genomför. Detta har dock inte med religion att göra utan är grundat på ren medmänsklighet.
Jag har full respekt för religiösa människor vare sig de är kristna, muslimer, buddister eller vad det än är. Jag delar bara inte tron på att det finns en gud. Jag delar däremot vissa uttryck som kan återfinnas i olika religioner, framför allt att du ska behandla anda som du själv vill bli behandlad. Tyvärr så har inte alla kristna följt detta budord genom åren utan har sett sig själva som förmer med rätt att våldföra sig på andra folk både fysiskt och idémässigt i ett hegemonisträvande.

 

[Berralund]

Här håller jag med Berra. Man kan uppleva ett lugn och även ett välbehag i kyrkan men, i mitt fall, beror inte detta på någon kristen upplevelse. Tro det eller ej men jag kan besöka kyrkor även när det inte är fråga om begravning eller annat som försiggår i kyrkan. Det är skönt att knata in, sitta ner en stund för att vila benen eller själen.
Helt rätt att kyrkan kan fylla en viktig funktion för folk som har hamnat en livskris, eller snarare kyrkans personal har här en uppgift som dom ofta med bravur genomför. Detta har dock inte med religion att göra utan är grundat på ren medmänsklighet.
Jag har full respekt för religiösa människor vare sig de är kristna, muslimer, buddister eller vad det än är. Jag delar bara inte tron på att det finns en gud. Jag delar däremot vissa uttryck som kan återfinnas i olika religioner, framför allt att du ska behandla anda som du själv vill bli behandlad. Tyvärr så har inte alla kristna följt detta budord genom åren utan har sett sig själva som förmer med rätt att våldföra sig på andra folk både fysiskt och idémässigt i ett hegemonisträvande.

Det är just pga den viktiga funktion kyrkans personal fyller i livskriser som gör att jag inte lämnar kyrkan.

I mitt yrke har kyrkan också varit väldigt hjälpsam genom Sjömanskyrkorna, inte religionsmässigt utan som en kontakt med land där man kunde ta en fika, ringa hem, åka på utflykter mm. Alla var ju faktiskt inte enbart intresserade av att dyka in på första schappet i full stridsmundering, supa sig full mm mm. Nu pratar jag om svunna tider, idag finns det knappt någon tid för sådant alls.

Sådan är min relation till kyrkan och så kommer den att förbli. Och handen på hjärtat - visst är det vackert och högtidligt att besöka julottan en tidig juldagsmorgon.

 

[Anonym]

Jag för egen del går heller första advent än julotta då det är på tok för tidigt med julotta ... gäsp!

Visst är det en annan sak du skriver om Sir One, men det kan jag tycka vara skönt speciellt när man är utomlands och det är många intryck, att sätta sig i en kyrka och slappna av är skönt. I Sverige blir det dock sällan. Nu för tiden går jag nog bara till en svensk kyrka vid advent eller om det är dop, bröllop, begravning etc.