Inte så.konstigt. Taxan baseras på att man betalar i proportion till sin inkomst. Men har man hög inkomst betalar man inte mer.
Sorry inte med på logiken men kanske @apknug kommer med ett svar som jag förstår.
Men dagis/fritids är ju inget man betalar för och automatiskt har barnpassning. Är väl lite olika regler i olika kommuner men i min kommun så får man endast lämna sitt/sina barn max 15 timmar/vecka om man inte jobbar eller studerar. Priset är ändå detsamma. Förstår inte riktigt vad ni hänger upp er på.
Om du tittar på avgifter för Habo kommun som någon har länkat till ovan så ser du att avgiften är 3% av inkomsten.
Håbo kommun och jag som länkade.
Det försätter att de betalar skatt i Sverige iof.
Om du ens orkar försöka ta dig upp på barikaderna kommer städerskan som inte har råd att åka och hänga i Thailand halva året putta ner dig.
Hon har säkert råd om hon köpte en Tesla med fet elbilsbonus (miljö premie) och sen sålde den till Norge.
Tåget har gått helt klart, men jag känner några som gjort sig en hacka när det gick.
Norge är väl inte rätt land att sälja elbil till, dom har väl Europas billigaste elbilsmarknad på grund av statsbidrag.
www.dagensps.se
Lite OT men blev så inspirerad av fotona, så skall en tomt se ut, inte ett grässtrå, bra inspirationFrugan är väldigt anti-tempel och hade nog inte besökt ett tempel sedan hennes mormors död för fem år sedan när hon, tillsammans med sin mor, besökte Wat Sothorn (det stora templet i Chachoengsao) i september. Wat Sothon är det templet dit thailändare från hela landet söker sig för att be om lycka angående universitetsansökningar och när svärmor, trots att hon är en relativt enkel kvinna, fick höra att hennes enda barnbarn ansökt till Cambridge så hade frugan inget val. Löftet var 999 ägg samt en visst antal frukter. Frugans krav var dock att äggen skulle delas ut i byn och inte ges till templet, och det tyckte den gode munken var en fair deal. Varken jag eller dottern brydde oss om att åka dit; dels är vi inte buddhister och dels var ansökan inte riktigt seriös. Dottern hade aldrig planerat att söka in till Cambridge och även om hon hade högsta betyg i GCSE och predicted (förutspådda) betyg för IB så läste hon helt fel ämnen och borde inte ha någon chans.
Hon fick sitt offer letter förra tisdagen så förra onsdagen åkte jag och frugan hem till byn efter att lämnat dottern på skolan 07:00. Även om varken jag eller frugan är buddhister så är ett löfte ändå ett löfte. Inköp av ovanliga frukter på marknaden och hemma i byn 08:30,. Där låg 999 ägg uppradade och svärmor samt syskon, kusiner och grannar redo för en snabb ceremoni då jag hade ett möte med Kina klockan 12.
Frugan postade nedanstående, samt givetvis många fler, bilder på FB och fick givetvis bara jättepositiva reaktioner; jag har några av de mindre aktiva medlemmarna på TS på FB så de kan konfirmera
Framförallt var det säkert 50 kommentarer om hur gulligt det var med en Farang som respekterade thailändsk kultur. Det tog dock bara några dagar så sipprade det ut att åtminstone två av de kvinnor som kommenterat hur gulligt det var ändå kommenterat till andra väninnor hur arrogant jag var som inte tog av mig skorna och dessutom hade solglasögon på mig.
Jag har nog ingen bra conclusion men antar att det visar på hur lätt det är att bli generellt accepterad i Thailand men hur omöjligt det är att bli älskad av alla. Det gäller dock givetvis överallt, även hemma i Tibro antar jag.
Frugan är väldigt anti-tempel och hade nog inte besökt ett tempel sedan hennes mormors död för fem år sedan när hon, tillsammans med sin mor, besökte Wat Sothorn (det stora templet i Chachoengsao) i september. Wat Sothon är det templet dit thailändare från hela landet söker sig för att be om lycka angående universitetsansökningar och när svärmor, trots att hon är en relativt enkel kvinna, fick höra att hennes enda barnbarn ansökt till Cambridge så hade frugan inget val. Löftet var 999 ägg samt en visst antal frukter. Frugans krav var dock att äggen skulle delas ut i byn och inte ges till templet, och det tyckte den gode munken var en fair deal. Varken jag eller dottern brydde oss om att åka dit; dels är vi inte buddhister och dels var ansökan inte riktigt seriös. Dottern hade aldrig planerat att söka in till Cambridge och även om hon hade högsta betyg i GCSE och predicted (förutspådda) betyg för IB så läste hon helt fel ämnen och borde inte ha någon chans.
Hon fick sitt offer letter förra tisdagen så förra onsdagen åkte jag och frugan hem till byn efter att lämnat dottern på skolan 07:00. Även om varken jag eller frugan är buddhister så är ett löfte ändå ett löfte. Inköp av ovanliga frukter på marknaden och hemma i byn 08:30,. Där låg 999 ägg uppradade och svärmor samt syskon, kusiner och grannar redo för en snabb ceremoni då jag hade ett möte med Kina klockan 12.
Frugan postade nedanstående, samt givetvis många fler, bilder på FB och fick givetvis bara jättepositiva reaktioner; jag har några av de mindre aktiva medlemmarna på TS på FB så de kan konfirmera
Framförallt var det säkert 50 kommentarer om hur gulligt det var med en Farang som respekterade thailändsk kultur. Det tog dock bara några dagar så sipprade det ut att åtminstone två av de kvinnor som kommenterat hur gulligt det var ändå kommenterat till andra väninnor hur arrogant jag var som inte tog av mig skorna och dessutom hade solglasögon på mig.
Jag har nog ingen bra conclusion men antar att det visar på hur lätt det är att bli generellt accepterad i Thailand men hur omöjligt det är att bli älskad av alla. Det gäller dock givetvis överallt, även hemma i Tibro antar jag.
Kul initiativ och bra övk med den munken om äggen. Smart och snyggt att ta seden dit man kommer med.
Vad har hon då läst för DP-ämnen på IB om hon läst helt fel ämnen för English Literature på universitetet?
