Skolor i Thailand och Sverige

 
Hej

Självklart får du och jag ha våra personliga åsikter om både urval och resultat, men det viktiga är väl att Regeringar och ansvariga myndigheter tar resultaten på allvar och säger sig vara villiga att vidta åtgärder för att förbättra resultaten.

Mvh isan lover
Självklart får du har personlig åsikt och tycka att 1 + 1 = 2,7.
Statistik är en del av matematiken.
 
Hur vet du att jag inte kan/arbetar med statistik?
Detta slumpmässiga relativt stora urval är represantivt.
Hela undersökningen bygger på det.
Samma för alla länder som delgater.
Det är inte alls samma för alla länder som deltar.
Har varit mycket på nyheterna tidigare att grannländerna runt Thailand får själva välja vilka skolor som skall delta i undersökningen.
Det får inte Thailand och dom protesterade mot det 2018 och tom hotade med att dra sig ur Pisaundersökningen ett tag pga att grannländerna behandlades annorlunda.
 
Jag tycker det är bra med privata skolor men de bör vara non-profit, precis som Asiens bästa internationella skolor och världens bästa universitet är. Ska en skola vara for-profit så ska inte skattebetalarna behöva stå för den vinsten, den får de ta från elevernas föräldrar.

Vi svenskar har igen varit naiva och våra företrädare har igen varit dåliga både på att köpa, sälja och kravspecificera. Precis som med äldrevård, flyktingmottagning etc så kan vilken obildad tjomme som helst kliva in i skolvärlden och bli mångmiljonär; finns väl inte någon med ett IQ över 80 som inte blivit rik. Hade staten köpt och sålt till rätt pris, samt ställt rimliga krav, så borde givetvis hälften av skolorna kånkat och max 1 av 10 ägare blivit riktigt rik; precis som det fungerar i den riktiga företagsvärlden.
 
Hej


Mvh isan lover

Jag tror att Sveriges och Thailands dåliga resultat beror på helt olika saker dock. Sverige har riktigt bra resultat i skolor med få eller inga första och andra generationens invandrare, medans dessa invandrare samt skolor i utsatta områden har extremt dåliga resultat. Det tyder ändå på att vår skolplan, vårt utlärningasätt och våra lärare i grunden är bra men att det inte finns resurser och kunskap att snabbt få invandrare på banan (att det dessutom kan finnas attitydproblem etc bland vissa invandrare lämnar vi för en annan tråd).

I Thailand tror jag att själva läroplanen, utlärningssättet och lärarna är problemet; de är helt enkelt för dåliga. Det går inte heller att skylla på att Thailand är fattigt för Thailand har en väldigt hög utbildningsbudgeten, varav dock 30% försvinner på vägen.

Thailand har dock en av världens högsta andel studenter med examen från världens absoluta toppuniversitet; nästan inga av dessa studenter har dock tragglat sig genom det thailändska skolsystemet.
 
Jag tror att Sveriges och Thailands dåliga resultat beror på helt olika saker dock. Sverige har riktigt bra resultat i skolor med få eller inga första och andra generationens invandrare, medans dessa invandrare samt skolor i utsatta områden har extremt dåliga resultat. Det tyder ändå på att vår skolplan, vårt utlärningasätt och våra lärare i grunden är bra men att det inte finns resurser och kunskap att snabbt få invandrare på banan (att det dessutom kan finnas attitydproblem etc bland vissa invandrare lämnar vi för en annan tråd).

I Thailand tror jag att själva läroplanen, utlärningssättet och lärarna är problemet; de är helt enkelt för dåliga. Det går inte heller att skylla på att Thailand är fattigt för Thailand har en väldigt hög utbildningsbudgeten, varav dock 30% försvinner på vägen.

Thailand har dock en av världens högsta andel studenter med examen från världens absoluta toppuniversitet; nästan inga av dessa studenter har dock tragglat sig genom det thailändska skolsystemet.
Hej

Hållet med helt, en klockren analys.

Mvh isan lover
 
Jag tror att Sveriges och Thailands dåliga resultat beror på helt olika saker dock. Sverige har riktigt bra resultat i skolor med få eller inga första och andra generationens invandrare, medans dessa invandrare samt skolor i utsatta områden har extremt dåliga resultat. Det tyder ändå på att vår skolplan, vårt utlärningasätt och våra lärare i grunden är bra men att det inte finns resurser och kunskap att snabbt få invandrare på banan (att det dessutom kan finnas attitydproblem etc bland vissa invandrare lämnar vi för en annan tråd).

I Thailand tror jag att själva läroplanen, utlärningssättet och lärarna är problemet; de är helt enkelt för dåliga. Det går inte heller att skylla på att Thailand är fattigt för Thailand har en väldigt hög utbildningsbudgeten, varav dock 30% försvinner på vägen.

Thailand har dock en av världens högsta andel studenter med examen från världens absoluta toppuniversitet; nästan inga av dessa studenter har dock tragglat sig genom det thailändska skolsystemet.
Nu läser jag att nästan alla länder har fått kraftigt sänkta poäng i sina resultat.
Australien, Nya Zeeland och Kanada talar om katastrofala nergångar i kunskap mot resultat 2003 och 2012.
Kanada har tappat 35 poäng sedan 2003 men är ändå topp 10.
Även USA och europeiska länder får färre poäng men de flesta behåller sina placeringar

Kan det vara att proven haft en högre svårighetsgrad denna gång?
I så fall blir det svårt att använda testerna i fortsättningen.

Matematik kan jag delvis förstå när huvudräkning blivit ersatt av miniräknare och smartphones.
Uppehåll i studierna för pandemin kan ha haft påverkan.
 
Nu läser jag att nästan alla länder har fått kraftigt sänkta poäng i sina resultat.
Australien, Nya Zeeland och Kanada talar om katastrofala nergångar i kunskap mot resultat 2003 och 2012.
Kanada har tappat 35 poäng sedan 2003 men är ändå topp 10.
Även USA och europeiska länder får färre poäng men de flesta behåller sina placeringar

Kan det vara att proven haft en högre svårighetsgrad denna gång?
I så fall blir det svårt att använda testerna i fortsättningen.

Matematik kan jag delvis förstå när huvudräkning blivit ersatt av miniräknare och smartphones.
Uppehåll i studierna för pandemin kan ha haft påverkan.

Det är givetvis svårt att göra proven exakt lika svåra varje år, särskilt som de måste ändra frågorna så att inte resultatkåta skolor ska sitta och öva på gamla tester, så kanske var det lite svårare i år.

Covidnedstängningen spelar nog in, dessa ungar var 12-13 år då och kanske inte mogna nog för onlinestudier.

Jag tror också att mer tekniska hjälpmedel och en friare, mer uppsökande, undervisning gynnar de elever som är intelligenta och ambitiösa men missgynnar de som är svagare och mindre ambitiösa. Och tveklöst är det fler som tillhör den andra gruppen vilket drar ner snittet. Samma trend har setts bland GCSE (brittiska testet för 16-åringar) och IB (18-åringar, ffa på internationella skolor); fler får riktigt höga betyg men de lägre betygen blir allt lägre.
 
Jag tycker det är bra med privata skolor men de bör vara non-profit, precis som Asiens bästa internationella skolor och världens bästa universitet är. Ska en skola vara for-profit så ska inte skattebetalarna behöva stå för den vinsten, den får de ta från elevernas föräldrar.

Vi svenskar har igen varit naiva och våra företrädare har igen varit dåliga både på att köpa, sälja och kravspecificera. Precis som med äldrevård, flyktingmottagning etc så kan vilken obildad tjomme som helst kliva in i skolvärlden och bli mångmiljonär; finns väl inte någon med ett IQ över 80 som inte blivit rik. Hade staten köpt och sålt till rätt pris, samt ställt rimliga krav, så borde givetvis hälften av skolorna kånkat och max 1 av 10 ägare blivit riktigt rik; precis som det fungerar i den riktiga företagsvärlden.

Kravspecifikationer är viktigt. Har man en vettig sådan så är det dessutom väldigt mycket enklare att komma upp med estimat för driften.
 
Nu läser jag att nästan alla länder har fått kraftigt sänkta poäng i sina resultat.
Australien, Nya Zeeland och Kanada talar om katastrofala nergångar i kunskap mot resultat 2003 och 2012.
Kanada har tappat 35 poäng sedan 2003 men är ändå topp 10.
Även USA och europeiska länder får färre poäng men de flesta behåller sina placeringar

Kan det vara att proven haft en högre svårighetsgrad denna gång?
I så fall blir det svårt att använda testerna i fortsättningen.

Matematik kan jag delvis förstå när huvudräkning blivit ersatt av miniräknare och smartphones.
Uppehåll i studierna för pandemin kan ha haft påverkan.

Vi tar en klassiker som även fjällgeten förstår.

IMG_9844.jpeg
 
Kravspecifikationer är viktigt. Har man en vettig sådan så är det dessutom väldigt mycket enklare att komma upp med estimat för driften.

Mycket viktigt men tämligen avancerat. Är inte helt säker på att Anna-Lisa på kommunalkontoret i Filipstad eller Göran på ditot i Ronneby har full koll på det för ett 100-miljonersprojekt. Och det blir ju inte lättare när deltidspolitiker tagit ut riktningen och satt ramarna.
 
Mycket viktigt men tämligen avancerat. Är inte helt säker på att Anna-Lisa på kommunalkontoret i Filipstad eller Göran på ditot i Ronneby har full koll på det för ett 100-miljonersprojekt. Och det blir ju inte lättare när deltidspolitiker tagit ut riktningen och satt ramarna.

Nej, var man/kvinna har sin plats.
Problemet är väl att folk ofta är för upptagna med vem som bestämmer. Vad man bestämmer är sekundärt.
 
Mycket viktigt men tämligen avancerat. Är inte helt säker på att Anna-Lisa på kommunalkontoret i Filipstad eller Göran på ditot i Ronneby har full koll på det för ett 100-miljonersprojekt. Och det blir ju inte lättare när deltidspolitiker tagit ut riktningen och satt ramarna.
Fast huvudlinjerna för hur man ska / får driva en skola sätt inte av Anna-Lisa på kommunalkontoret i Filipstad eller Göran på ditot i Ronneby eller någon deltidspolitiker.

Därmed inte sagt att det inte finns problem med styrningen.
 
Nej, var man/kvinna har sin plats.
Problemet är väl att folk ofta är för upptagna med vem som bestämmer. Vad man bestämmer är sekundärt.

Jag tror att det största problemet är att vi som har barn i skola idag är födda på 70- och 80-talet; en tid då alla gick i närmaste statliga/kommunala skola och undervisningen verkade OK (det var den dock inte, den var erbarmligt dålig, men de flesta andra länder var ännu sämre). Vi är barn av fritidsgårdar och fotbollsklubbar och det var där våra föräldrar lade sitt engagemang, absolut inte i skolan. Vi ärvde det och körde på i samma hjulspår utan att märka att andra delar av världen, främst Asien men även delar av Europa, sprang förbi oss. När vi yrvaket ryckte till så skrek alla ”friskola” utan att riktigt förstår hur och varför det skulle bli bättre.

En bra skola kräver engagerade föräldrar och det är inte ett möte om året utan timmar varje månad; och det tror jag inte många svenskar är redo för än; det måste nog bli ännu sämre först.
 
Fast huvudlinjerna för hur man ska / får driva en skola sätt inte av Anna-Lisa på kommunalkontoret i Filipstad eller Göran på ditot i Ronneby eller någon deltidspolitiker.

Därmed inte sagt att det inte finns problem med styrningen.

Så är det givetvis men skolorna som säljs ut och utbildningen som köps in är ändå på kommunal nivå så i realiteten är det glada amatörer som gör affärer med slipade riskkapitalister; och det är inga bra odds för skattebetalarna.

Jag är, igen och för tydlighetens skull, inte emot privatskolor. Min dotter har gått på privatskola sedan hon var tre år. Dock non-profit och personligen är det viktigt; betalar mycket hellre en hög skolavgift när jag vet att varenda Baht går tillbaka till utbildningen.
 
Det är givetvis svårt att göra proven exakt lika svåra varje år, särskilt som de måste ändra frågorna så att inte resultatkåta skolor ska sitta och öva på gamla tester, så kanske var det lite svårare i år.

Covidnedstängningen spelar nog in, dessa ungar var 12-13 år då och kanske inte mogna nog för onlinestudier.

Jag tror också att mer tekniska hjälpmedel och en friare, mer uppsökande, undervisning gynnar de elever som är intelligenta och ambitiösa men missgynnar de som är svagare och mindre ambitiösa. Och tveklöst är det fler som tillhör den andra gruppen vilket drar ner snittet. Samma trend har setts bland GCSE (brittiska testet för 16-åringar) och IB (18-åringar, ffa på internationella skolor); fler får riktigt höga betyg men de lägre betygen blir allt lägre.
Finns andra sätt att se än ett medelvärde i ett land.

Man kan se hur många som har goda eller riktigt bra kunskaper i ett ämne.

I Kanada har 12% av eleverna goda kunskaper i matematik.
Det är ändå ett topp tio land.

Singapore har 41%
Hong Kong 27%
Japan och Sydkorea 23%.
 
Jag tror att det största problemet är att vi som har barn i skola idag är födda på 70- och 80-talet; en tid då alla gick i närmaste statliga/kommunala skola och undervisningen verkade OK (det var den dock inte, den var erbarmligt dålig, men de flesta andra länder var ännu sämre). Vi är barn av fritidsgårdar och fotbollsklubbar och det var där våra föräldrar lade sitt engagemang, absolut inte i skolan. Vi ärvde det och körde på i samma hjulspår utan att märka att andra delar av världen, främst Asien men även delar av Europa, sprang förbi oss. När vi yrvaket ryckte till så skrek alla ”friskola” utan att riktigt förstår hur och varför det skulle bli bättre.

En bra skola kräver engagerade föräldrar och det är inte ett möte om året utan timmar varje månad; och det tror jag inte många svenskar är redo för än; det måste nog bli ännu sämre först.

Ja, den dåliga skolan är en kultur som har skapats av det svenska folket med tillhörande ledare.
Jag själv tyckte att skolan egentligen var rätt värdelös och blev trött på systemet i slutet av mellanstadiet, men framför allt under tiden på högstadiet.
Idag har man inte ens ”särskild” och ”allmän” matematik och engelska, verkar det som.
Nu ska man anpassa sig till den absolut lägst presterande elev.
 
Ja, den dåliga skolan är en kultur som har skapats av det svenska folket med tillhörande ledare.
Jag själv tyckte att skolan egentligen var rätt värdelös och blev trött på systemet i slutet av mellanstadiet, men framför allt under tiden på högstadiet.
Idag har man inte ens ”särskild” och ”allmän” matematik och engelska, verkar det som.
Nu ska man anpassa sig till den absolut lägst presterande elev.
Begåvade elever blir i regel bestraffade och diskriminerande på samma sätt som de som inte hänger med.

Ordet LAGOM är en helsvensk uppfinning.
 
Finns andra sätt att se än ett medelvärde i ett land.

Man kan se hur många som har goda eller riktigt bra kunskaper i ett ämne.

I Kanada har 12% av eleverna goda kunskaper i matematik.
Det är ändå ett topp tio land.

Singapore har 41%
Hong Kong 27%
Japan och Sydkorea 23%.

Vilket ligger i linje med det jag skrev om GCSE och IB-resultaten; de riktigt bra eleverna blir allt bättre. I Östasien skäms man inte över att dela upp elever efter förmåga och låta de bästa köra på, i Väst är det väldigt känsligt.

Som jag skrivit tidigare, min dotter uppmanades av skolan att inte nämna sitt thailändska medborgarskap i ansökningen till Cambridge, de har redan alldeles för många asiatiska studenter så att bara säga att hon är svensk ökar hennes chanser och gör henne närmast exotisk.

I extrema länder som Singapore, HK, Taiwan och Korea avgörs dina akademiska karriär redan i 10-årsåldern; har du inte inlärningsförmågan och viljan att plugga 12 timmar om dagen så anses det relativt meningslöst att lägga några större resurser på dig.
 
Vilket ligger i linje med det jag skrev om GCSE och IB-resultaten; de riktigt bra eleverna blir allt bättre. I Östasien skäms man inte över att dela upp elever efter förmåga och låta de bästa köra på, i Väst är det väldigt känsligt.

Som jag skrivit tidigare, min dotter uppmanades av skolan att inte nämna sitt thailändska medborgarskap i ansökningen till Cambridge, de har redan alldeles för många asiatiska studenter så att bara säga att hon är svensk ökar hennes chanser och gör henne närmast exotisk.

I extrema länder som Singapore, HK, Taiwan och Korea avgörs dina akademiska karriär redan i 10-årsåldern; har du inte inlärningsförmågan och viljan att plugga 12 timmar om dagen så anses det relativt meningslöst att lägga några större resurser på dig.

Den sista meningen är egentligen tragisk, men det är ungefär så världen fungerar.
Nu har jag gett upp mina ”management positions” för ca 15 år sedan, men jag känner att min privata lilla filosofi tillämpas likadant.

När förmännen hade problem med någon ”ovillig” arbetare på golvet så bad jag helt enkelt förmannen att använda sin energi på de som önskade att producera och de som ville producera. Han hade kunnat använda 100% av sin energi på att passa upp och passa på den motsträviga arbetaren och kanske fått producerat 5cm extra per dag på den gubben.
Lägger han ner 10% av sin energi på de som verkligen gillar att utföra jobbet så får han producerat 5m extra per dag/man och således kan han fort få 100m extra producerat utan att anstränga varesig sig själv eller arbetsstyrkan.
 
Vilket ligger i linje med det jag skrev om GCSE och IB-resultaten; de riktigt bra eleverna blir allt bättre. I Östasien skäms man inte över att dela upp elever efter förmåga och låta de bästa köra på, i Väst är det väldigt känsligt.

Som jag skrivit tidigare, min dotter uppmanades av skolan att inte nämna sitt thailändska medborgarskap i ansökningen till Cambridge, de har redan alldeles för många asiatiska studenter så att bara säga att hon är svensk ökar hennes chanser och gör henne närmast exotisk.

I extrema länder som Singapore, HK, Taiwan och Korea avgörs dina akademiska karriär redan i 10-årsåldern; har du inte inlärningsförmågan och viljan att plugga 12 timmar om dagen så anses det relativt meningslöst att lägga några större resurser på dig.
Ja att även satsa på det barn som är mest begåvad i en familj när förstklassiga utbildningar kostar.

Att äldsta barnet har någon förtur som i väst är annorlunda.
Bortkastade slantar att utbilda medelmåttor när man ändå kan köpa dom bra jobb.
 
 

Liknande trådar

A
Svar
1
Visningar
2 K
A
 
Tillbaka
Topp