Hej jag är ny här men har lång erfarenhet av thai och thailand. Speciellt språket Thai är intresant och väldigt ja vad skall man säga konstigt .
Det roliga med denna tråd är att alla är engagerade, men alla har fel, men ibland rätt. Hoppas att ni förstår vad jag menar.
Först måste vi ta ställning till, var bor vi, Isaan, Phi Phi, Phuket, Pattaya eller var befinner vi oss, olika regioner har olika uttal.
Det andra tycker jag att vi skall inte bråka om språket, för det kan inte ens de mest insatta på universiteten i Bangkok reda ut.
Thai består ju av en hel del olika språk, gamla sådana, Hindu, Sanskrit, Pali, Kinesiska och Khmer, så det är ju inte alltid så lätt.
Tycker ändå att ni här fångat en del i vad är Thai.
Min egen erfarenhet har gjort att jag bara talar som jag kallar det och som Thai även tycker är en bra översättning " พูดภาษาไทยถนน" prata som människor på gatan.
Det är språket som alla förstår, kort koncist och enkelt!
Det jag sett här i denna tråd är att allt är fel
Som här uppräknande av tal är rätt men fel i sin linda. Thai uttalar aldrig T D K P på slutet utan är stumt.
Detta finns i alla språk, upprepa "gick, stått, gått, nått osv", gör det 30 gånger så hör ni att vi inte heller uttalar t, k, d eller p eller vad det nu är, det gör inte heller Thai.
Där k, p, t i svenskan accentueras är i början av ett ord som "kul", här hör ni att ni aspirerar, alltså andas ut när ni säger "kul".
Varför Thai har dessa regler om "stumma konsonanter " som inte uttalas utan stannar uppe i gommen, är på grund av ”sanskrit”, Thai bygger mångt och mycket på Sanskrit och Pali, därav stumma ändelser.
Det var någon här som sa att ”vokaler” styr tonerna, helt fel. Det finns tre konsonantklasser. Låg, hög och Mellan. Vi skall inte blanda ihop dessa klasser med toner, för de har inget med varandra att göra.
Konsonanterna styr alla toner om där inte finns en tonmarkör, ni vet tonmarkörer 4 stycken. Vokaler styr inte toner, men de styr längden på uttalert.
ไปมีได้ = pbai me daai = jag kan inte åka/gå, här uttalas ได้ = daaj när det står efter ett verb ”Låååååångt”.
ไม่ได้ไป = me dai bpai, här uttalas ”daj” kort, så där styr vokaler och det kallas ”stressad vokal eller ostressad vokal.
Sen detta med ”D”, på slutet man kan inte som Lego skriva dubbla ”dd”, hur skall man uttala det? Det menas då att man skall accentuera just ”D”, men eftersom det inte finns i thai att man accentuerar konsonanter i slutet kan man ju inte använda en fonetik eller romanisering med dubblering av konsonanter.
I’m Shy