Bra skrivet! Hade man vetat var känslor kommer ifrån vore livet nog enklare. Ibland kan jag bli sentimental över händelser som egentligen inte borde beröra mig överhuvudtaget. Men det visar kanske på att vi har någon form av "hjärta", låt känslorna komma fram.Rätt rolig läsning faktiskt. Tänk vad en tillhörighet betyder. VI, alltså vi vann allt annat är ointressant.
I andra länder är det samma de hyllar inte oss som vinner eller dom som vinner utan vinst är något man får till sig själv med en hel nation inräknad.
Andra är lagom intresserade. USA hyllar inte Sverige, de har svårt fortfarande skilja oss från en annan europeisk nation.
Jag som saknar rötter för har flyttat hela mitt liv, tillhör väl de resande, har jättesvårt att ryckas med inte ens när Finland vinner.
Vad är det i egentligen som gör idrott så intressant.
Jag har själv idrottar hela mitt liv så frågan är inte ironisk utan på riktigt.
Jag såg olympiaden då thai tynglyftare, tjejer, var så duktiga, kände faktiskt stolthet även då. Mycket märkligt egentligen.
Varifrån kommer dessa känslor?
Vad gäller jänkarnas förmåga att skilja mellan Sverige och alpjoddlarlandet så tror en del säkert att något av länderna mötte sina A- och B lag.
