Livet som expat, fågel, fisk eller mitt i mellan......

[kurant]

Tycker mig se samma saker bland många faranger/expats i Phil som jag såg i Korat och Chaiyaphum.
Deppiga gubbar.

Dom verkar inte ha mycket till liv, man ser ofta samma personer sitta dagarna i ända vid något cafe eller en ölbar.
Det lyser ingen glädje från dom utan mer en deprimerad aura.

Många av de man träffar på shoppingsmalls eller på stan hälsar inte utan tittar hellre ner än möte ens blick.
En minoritet är mycket sociala, söker kontakt och vill prata om allt. Ibland är dom jobbiga men mest trevliga gubbar i den lilla klicken.

Jag får uppfattningen att det är många har som gett upp och passivt lever sin sista tid i SOA. Man ser sällen några kvinnor vid deras sida i stan utan dom verkar ensamma.
Sen finns det en annan ”sort” som kommer in och veckohandlar från landsbygden, där är sällan några muntergökar heller utan damen går i täten och gubben någon meter bakom med hängande huvud.

Många bär förstås på ett kraschat förhållande i bagaget med stora ekonomiska förluster men tror också att efter några år blir tristessen för stor för de som inte har en riktig hobby eller sysselsättning.
Många anpassar sig dåligt till landet och dess språk, kultur och mentalitet. Många dricker alldeles för mycket också.

Livet är inte så enkelt att fixa i en annan kultur om man själv inte kämpar för att trivas.

 

[brt666]

Tycker jag känner igen detta i de "shopping malls" vi har i Gottsunda "Uppsala Sweden" gubbar som sitter och glor, eventuellt rotar de efter pantbara burkar/flaskor, de luktar surt och ser deppiga ut. Sällan någon kvinna vid deras sida. Sen har vi dem som kommer in utifrån "landet" runt om. De är i varierande ålder, kvinnan går dock först och ofta har de ett gäng skrikande ungar i släptåg. Männen hänger dock med huvudet och ser deppade ut. Shopping listan tycks vara begränsad till Icas lågprissortiment. Troligen dricker de för mycket för ibland ser man att mannen försöker smyga ned ett sexpack 3,5r av någon billig ölsort men kvinnan upptäcker det och ersätter med 2,8r, ofta med arg blick och frasen "det räcker för dig". De ser avundsjukt på mig när jag fyller vagnen med godsaker såsom Indian Tonic, konserverad krabba samt Resorb. Resten av inköpen har jag nämligen redan gjort på intillliggande Lidl för halva priset men de saknar dessa essentiella produkter för ett värdigt liv. Familjen får dock inte gå till Lidl eftersom hustrun inte vill att omgivningen skall uppfatta familjen som fattig.
Den enda grupp människor som normalt försöker kommunicera med mig i Gottsunda är de med Romsk bakgrund som sitter utanför affärerna. Deras ordförråd tycks dock vara begränsat till "kråååna" och "pant" så samtalen blir en aning enformiga.

 

[Samet]

Tycker jag känner igen detta i de "shopping malls" vi har i Gottsunda "Uppsala Sweden" gubbar som sitter och glor, eventuellt rotar de efter pantbara burkar/flaskor, de luktar surt och ser deppiga ut. Sällan någon kvinna vid deras sida. Sen har vi dem som kommer in utifrån "landet" runt om. De är i varierande ålder, kvinnan går dock först och ofta har de ett gäng skrikande ungar i släptåg. Männen hänger dock med huvudet och ser deppade ut. Shopping listan tycks vara begränsad till Icas lågprissortiment. Troligen dricker de för mycket för ibland ser man att mannen försöker smyga ned ett sexpack 3,5r av någon billig ölsort men kvinnan upptäcker det och ersätter med 2,8r, ofta med arg blick och frasen "det räcker för dig". De ser avundsjukt på mig när jag fyller vagnen med godsaker såsom Indian Tonic, konserverad krabba samt Resorb. Resten av inköpen har jag nämligen redan gjort på intillliggande Lidl för halva priset men de saknar dessa essentiella produkter för ett värdigt liv. Familjen får dock inte gå till Lidl eftersom hustrun inte vill att omgivningen skall uppfatta familjen som fattig.
Den enda grupp människor som normalt försöker kommunicera med mig i Gottsunda är de med Romsk bakgrund som sitter utanför affärerna. Deras ordförråd tycks dock vara begränsat till "kråååna" och "pant" så samtalen blir en aning enformiga.

555

Du fångar den svenska kärnfamiljen så bra!

 

[Yngern]

Nu när jag varit lite längre därnere har jag också stött på några gifta gubbar av den typen. Samtliga har pengaproblem numera, ändå köpts det öl för 5-10.000 baht per månad. Sparar alla tomma öllådor, man får ju 10 b st för dom. Någon gillar unga brudar trots en till synes trevlig fru.
Samtliga förstår bara något lite thai, efter så många år på plats. Och prata kan dom ännu mindre. Noll vilja att lära sig.
Samtliga bor i det mest deprimerande av hus, rätt nybyggt (där rök väl besparingarna) men på pyttetomter i typiska kåkstäder. Såna där grannhusen ligger typ 3 meter från egna husväggen, med noll utsikt oavsett väderstreck.
(tacka f-n för att det är bättre att hänga på stan dagarna i ända?)
Samtliga är väldigt pratsjuka, och vansinnigt gnälliga över det mesta i thailand. Men dom kanske i all välvilja vill varna/lära en nykomling om allt som är så dåligt

 

[Krille]

Nu när jag varit lite längre därnere har jag också stött på några gifta gubbar av den typen. Samtliga har pengaproblem numera, ändå köpts det öl för 5-10.000 baht per månad. Sparar alla tomma öllådor, man får ju 10 b st för dom. Någon gillar unga brudar trots en till synes trevlig fru.
Samtliga förstår bara något lite thai, efter så många år på plats. Och prata kan dom ännu mindre. Noll vilja att lära sig.
Samtliga bor i det mest deprimerande av hus, rätt nybyggt (där rök väl besparingarna) men på pyttetomter i typiska kåkstäder. Såna där grannhusen ligger typ 3 meter från egna husväggen, med noll utsikt oavsett väderstreck.
(tacka f-n för att det är bättre att hänga på stan dagarna i ända?)
Samtliga är väldigt pratsjuka, och vansinnigt gnälliga över det mesta i thailand. Men dom kanske i all välvilja vill varna/lära en nykomling om allt som är så dåligt

Dessa expats har jag också stött på genom åren. Vet inte om man ska skratta, eller tycka synd om dom. Men nuförtiden brukar jag bara stanna 1 månad åt gången, och då finns ingen tid över till dessa "stackare". Men som du skriver så vill många lära känna och umgås. Och det har ju med språket att göra. Någon jag känner till har bott i Thailand snart 11 år och kan ingen Thailändska, han är som ni skriver ett steg bakom sin fru hela tiden, och då kanske det blir enkelt att lösa sin ensamhet med alkohol. Nej, fy fan, om livet blir så är det bättre och flytta hem, och hoppas på att få en plats på äldreboendet..
Och det här med att de fastboende gärna vill lära de "yngre" är ju rätt kul. De blir tysta när man börjar snacka Thai.

 

[Saxon]

Bodde i Pattis ca 6 år, då var jag under 40, trivdes som fisken, trots fast sällskap. Damen ville dock flytta till Sverige och mig spelar det ingen roll vart jag bor, Nu är dock grabben född i Svedala och rotad med skola och kompisar, annars hade jag gärna flyttat tillbaka . Mycket gnäll även då på många Svenska gubbar, nu är man gubbe själv så kanske även jag skulle gnälla för gnällandets skull?

 

[Isan Lover]

Hej

Håller med om mycket av det som har tagits upp i tidigare inlägg, en hel del falanger verkar inte vara vare sig lyckliga eller sociala, utan är snarare bittra och ensamma, har dåliga erfarenheter och ogillar det mesta i Thailand, befolkningen är idioter, maten oätbar, alla vill bara luras och plocka en på pengar, kvinnorna är bara ute efter pengar och ser en falang som en vandrande ATM o.s.v, har du inte insett detta så lär du göra det när det är din tur att drabbas.

Har själv funderat på detta fenomen många gånger genom åren, det jag har kommit fram till är att en del av dessa människor förmodligen skulle vara lika olyckliga, osociala och ensamma även i Sverige, Tyskland, Danmark eller var dom nu kommer ifrån, dom har helt enkelt ingen social kompetens, är snåla, misstänksamma och griniga, det finns ju knappsst några människor vare sig i hemlandet eller i Thailand som gillar den här typen av människor, men som tur är så är dom inte så många.

En betydligt större andel utgör väl dom som väljer att tillbringa delar av eller hela året i Thailand år efter år utan någon som helst vilja att anpassa sig, lära sig språket, ta till sig seder och bruk, man vill helst fortsätta leva som en Svensk, tala Svenska, äta Svensk mat och följa vad som sker i Sverige via nätet istället för att ställa om till det nya landet, detta innebär ju inte alltid att man blir olycklig eller saknar vänner men man har ju väldigt lite kontakt, förståelse och gemenskap med Thailändarna.

Enligt mig går nästan alla principer och krav vi Svenskar gärna vill ställa på flyktingar och invandrare i Sverige att tillämpa på oss själva när vi vistas eller bor permanent utomlands, när det handlar om invandrare till Sverige så tycker dom flesta att det är självklart att dom så fort som möjligt ska lära sig språket, skaffa jobb och sysselsättning, ta till sig seder och bruk i det nya landet, skaffa ett socialt kontaktnät, ha inhemska vänner och anpassa sig, men samma personer som förespråkar och kräver detta tycker märkligt nog nästan aldrig att dessa krav ska gälla dom själva utomlands, vi ligger ingen till last och kan fortsätta prata och leva Svenskt låter det ofta då, visst kan man se det så, men då ska man inte heller klaga på följderna som kan bli ensamhet, isolation, oförståelse och att man istället för en vän kan komma att ses som lite av en zombie eller vandrande ATM.

Själv tycker jag att det är självklart att försöka lära sig språket i det land man väljer att vistas, åtminstone så gott man kan, det är ju själva nyckeln till integration, lika självklart bör man skaffa en vettig sysselsättning att fylla vardagen med, det kan vara lite vad som helst och inte nödvändigtvis att jobba på en farm, fiska, man kan lära barn i skolan engelska, träna fotbollslag, starta ett företag, odla hemma på tomten, vara aktiv i någon förening, deltaga i byns eller områdets gemensamma aktiviteter, engagera sig socialt och försöka hjälpa andra o.s.v, att bara sitta av tiden med andra falanger i en bar eller på en restaurang håller nog inte i längden och det leder framförallt inte till integration.

Att anpassa sig, ingå i gemenskapen och till allra största delen umgås med Thailändska vänner ger livet en helt annan dimension och öppnar många dörrar, själv skulle jag välja den vägen oavsett vilket land det handlade om och som jag hade valt att vistas i, det handlar både om att få ett bra liv själv och ingå i gemenskapen, men även om att visa respekt för det nya landet och människorna där.

Mvh isan lover

 

[Isan Lover]

Hej

Kanske är det lite av den tristess, problematik och utanförskap nyanlända utlänningar upplever ute i förorterna i Sverige som även drabbar Svenskar utomlands?

Mvh isan lover

 

[Anonyma]

Hej

Håller med om mycket av det som har tagits upp i tidigare inlägg, en hel del falanger verkar inte vara vare sig lyckliga eller sociala, utan är snarare bittra och ensamma, har dåliga erfarenheter och ogillar det mesta i Thailand, befolkningen är idioter, maten oätbar, alla vill bara luras och plocka en på pengar, kvinnorna är bara ute efter pengar och ser en falang som en vandrande ATM o.s.v, har du inte insett detta så lär du göra det när det är din tur att drabbas.

Har själv funderat på detta fenomen många gånger genom åren, det jag har kommit fram till är att en del av dessa människor förmodligen skulle vara lika olyckliga, osociala och ensamma även i Sverige, Tyskland, Danmark eller var dom nu kommer ifrån, dom har helt enkelt ingen social kompetens, är snåla, misstänksamma och griniga, det finns ju knappsst några människor vare sig i hemlandet eller i Thailand som gillar den här typen av människor, men som tur är så är dom inte så många.

En betydligt större andel utgör väl dom som väljer att tillbringa delar av eller hela året i Thailand år efter år utan någon som helst vilja att anpassa sig, lära sig språket, ta till sig seder och bruk, man vill helst fortsätta leva som en Svensk, tala Svenska, äta Svensk mat och följa vad som sker i Sverige via nätet istället för att ställa om till det nya landet, detta innebär ju inte alltid att man blir olycklig eller saknar vänner men man har ju väldigt lite kontakt, förståelse och gemenskap med Thailändarna.

Enligt mig går nästan alla principer och krav vi Svenskar gärna vill ställa på flyktingar och invandrare i Sverige att tillämpa på oss själva när vi vistas eller bor permanent utomlands, när det handlar om invandrare till Sverige så tycker dom flesta att det är självklart att dom så fort som möjligt ska lära sig språket, skaffa jobb och sysselsättning, ta till sig seder och bruk i det nya landet, skaffa ett socialt kontaktnät, ha inhemska vänner och anpassa sig, men samma personer som förespråkar och kräver detta tycker märkligt nog nästan aldrig att dessa krav ska gälla dom själva utomlands, vi ligger ingen till last och kan fortsätta prata och leva Svenskt låter det ofta då, visst kan man se det så, men då ska man inte heller klaga på följderna som kan bli ensamhet, isolation, oförståelse och att man istället för en vän kan komma att ses som lite av en zombie eller vandrande ATM.

Själv tycker jag att det är självklart att försöka lära sig språket i det land man väljer att vistas, åtminstone så gott man kan, det är ju själva nyckeln till integration, lika självklart bör man skaffa en vettig sysselsättning att fylla vardagen med, det kan vara lite vad som helst och inte nödvändigtvis att jobba på en farm, fiska, man kan lära barn i skolan engelska, träna fotbollslag, starta ett företag, odla hemma på tomten, vara aktiv i någon förening, deltaga i byns eller områdets gemensamma aktiviteter, engagera sig socialt och försöka hjälpa andra o.s.v, att bara sitta av tiden med andra falanger i en bar eller på en restaurang håller nog inte i längden och det leder framförallt inte till integration.

Att anpassa sig, ingå i gemenskapen och till allra största delen umgås med Thailändska vänner ger livet en helt annan dimension och öppnar många dörrar, själv skulle jag välja den vägen oavsett vilket land det handlade om och som jag hade valt att vistas i, det handlar både om att få ett bra liv själv och ingå i gemenskapen, men även om att visa respekt för det nya landet och människorna där.

Mvh isan lover

Din jämförelse med invandrare i Sverige och Svenska expats i Thailand är riktigt dålig.
Vi kräver inte att bli omhändertagna, bli försörjda, få bostad, bygga speciella kyrkor till oss mm.
Vi kräver ingenting av Thailand däremot kräver Thailand en hel del av oss.

I princip alla jag känner som bott här en längre tid vill gärna lära sig språket men det är inte alltid så enkelt på ålderns höst när minnet för många inte är vad det en gång var. Sen finns det en hel del som lyckats lära sig språket, dom kan en himla massa ord men ändå förstår Thai inte vad dom säger.
Har man ex problem att skilja på olika toner så är det stört omöjligt att lära sig Thai.

Sen vill jag påstå IL att hade du bott i Hua Hin på heltid så hade du inte umgåtts speciellt mycket med Thai du heller, men uppe i din by där frun bestämt att ni ska bo har du ju inte mycket val.
Hamnar man där uppe och visar sig ha svårt för att lära sig språket så tro fn att livet blir tråkigt, har man dessutom investerat allt man ägde i ett hus man upptäcker att man inte vill bo i så tro fn att man blir deppad.

Många av dom här gubbarna var nog riktiga muntergökar när dom kom hit men även naiva och trodde att dom hamnat i paradiset och att alla Thai vill dom väl, då kan det gå rejält fel.

 

[Isan Lover]

Din jämförelse med invandrare i Sverige och Svenska expats i Thailand är riktigt dålig.
Vi kräver inte att bli omhändertagna, bli försörjda, få bostad, bygga speciella kyrkor till oss mm.
Vi kräver ingenting av Thailand däremot kräver Thailand en hel del av oss.

I princip alla jag känner som bott här en längre tid vill gärna lära sig språket men det är inte alltid så enkelt på ålderns höst när minnet för många inte är vad det en gång var. Sen finns det en hel del som lyckats lära sig språket, dom kan en himla massa ord men ändå förstår Thai inte vad dom säger.
Har man ex problem att skilja på olika toner så är det stört omöjligt att lära sig Thai.

Sen vill jag säga att hade du IL bott i Hua Hin på heltid så hade du inte umgåtts speciellt mycket med Thai, men uppe i din by där frun bestämt att ni ska bo har du ju inte mycket val.
Hamnar man där uppe och visar sig ha svårt för att lära sig språket så tro fn att livet blir tråkigt, har man dessutom investerat allt man ägde i ett hus man upptäcker att man inte vill bo i så tro fn att man blir deppad.

Många av dom här gubbarna var nog riktiga muntergökar när dom kom hit men även naiva och trodde att dom hamnat i paradiset och att alla Thai vill dom väl, då kan det gå rejält fel.

Hej

Själv köper jag inte alls resonemanget att det skulle vara helt annorlunda när Svensksr vistas utomlands jämfört med nör utlänningar kommer till Sverige, innevånare i alla länder förväntar sig att dom som vill bo i deras land och kultur till viss del anpassar sig, könner inte till något land eller kultur där det inte fungerar så här.

Men jag håller med dig om språket, det är betydligt svårare att lära sig nya språk när man blir äldre, språkpedagoger säger ex.vis att om man är 12 år eller äldre när man flyttar till ett nytt land så kommer man sannolikt att kunna höra en viss nyans av brytning resten av livet, men alla kan lära sig något och bara genom att umgås med Thailändare så får man mycket gratis, man kan ju ex.vis sätta som mål att utöka sitt ordförråd med ett ord om dagen, det klarar nog dom flesta.

Vad det gäller Hua Hin så hade vi ju faktiskt ett hus där under 3-4 år, det låg ca 10-15 minuter söder om staden inte långt ifrån stranden i Pranburi, jag umgicks inte med någon falang där heller, alla nära vänner var Thai, samma sak när jag på 80-talet besökte Hua Hin ett flertal gånger, då umgicks jag mest med fiskare och följde med dessa ut på sjön nattetid, samt körde några barrundor med dessa.

I vårt fall var det jag som förespråkade att bygga i byn, frugan var mer inne på havet eller Udon Thani, men jag hade ju levt lantliv under många år tidigare i mitt första äktenskap, jag visste att jag trivdes med det och att dom flesta tjejer gillar att vara nära sin familj, sen är det ju en trygghet att vara omgiven av släkt och vänner.

Dom falanger som bildar familj, lär sig språket hjälpligt, anpassar sig och blir en del av gemenskapen ute i byarna verkar vara både lyckliga, nöjda och glada, träffar en rad såna familjer varje år och njuter av att vara i deras sällskap, men att sitta ute på landet i en by, utan att förstå vad folk säger, utan sysselsättning och utan vänner måste vara något av en mardrömssituation.

Men det absolut säkraste stället att hitta dystra, bittra och besvikna falanger på är ju barer och restauranger som är inriktade på eller drivs av utlänningar, detta gäller både på rena turistorter och i städer som Udon Thani, Nong Khai och Korat m.m, det är väl övriga falangers mardröm att råka på någon av dessa dysterkvistar, som förkunnar att domedagen är nära och snart kommer du att sitta här på baren utblottad och förbanna alla Thailändskor du också.

Mvh isan lover

 

[Nam Falang]

Din jämförelse med invandrare i Sverige och Svenska expats i Thailand är riktigt dålig.
Vi kräver inte att bli omhändertagna, bli försörjda, få bostad, bygga speciella kyrkor till oss mm.
Vi kräver ingenting av Thailand däremot kräver Thailand en hel del av oss.

Ja just detta som är en väsentlig skillnad. Om utlänningar kom till Sverige och bekostade allt själva samt i övrigt sköter sig så hade jag inte känt som jag känner idag. Nä den jämförelsen var verkligen dålig.

 

[Anonyma]

Hej

Själv köper jag inte alls resonemanget att det skulle vara helt annorlunda när Svensksr vistas utomlands jämfört med nör utlänningar kommer till Sverige, innevånare i alla länder förväntar sig att dom som vill bo i deras land och kultur till viss del anpassar sig, könner inte till något land eller kultur där det inte fungerar så här.

Men jag håller med dig om språket, det är betydligt svårare att lära sig nya språk när man blir äldre, språkpedagoger säger ex.vis att om man är 12 år eller äldre när man flyttar till ett nytt land så kommer man sannolikt att kunna höra en viss nyans av brytning resten av livet, men alla kan lära sig något och bara genom att umgås med Thailändare så får man mycket gratis, man kan ju ex.vis sätta som mål att utöka sitt ordförråd med ett ord om dagen, det klarar nog dom flesta.

Vad det gäller Hua Hin så hade vi ju faktiskt ett hus där under 3-4 år, det låg ca 10-15 minuter söder om staden inte långt ifrån stranden i Pranburi, jag umgicks inte med någon falang där heller, alla nära vänner var Thai, samma sak när jag på 80-talet besökte Hua Hin ett flertal gånger, då umgicks jag mest med fiskare och följde med dessa ut på sjön nattetid, samt körde några barrundor med dessa.

I vårt fall var det jag som förespråkade att bygga i byn, frugan var mer inne på havet eller Udon Thani, men jag hade ju levt lantliv under många år tidigare i mitt första äktenskap, jag visste att jag trivdes med det och att dom flesta tjejer gillar att vara nära sin familj, sen är det ju en trygghet att vara omgiven av släkt och vänner.

Dom falanger som bildar familj, lär sig språket hjälpligt, anpassar sig och blir en del av gemenskapen ute i byarna verkar vara både lyckliga, nöjda och glada, träffar en rad såna familjer varje år och njuter av att vara i deras sällskap, men att sitta ute på landet i en by, utan att förstå vad folk säger, utan sysselsättning och utan vänner måste vara något av en mardrömssituation.

Men det absolut säkraste stället att hitta dystra, bittra och besvikna falanger på är ju barer och restauranger som är inriktade på eller drivs av utlänningar, detta gäller både på rena turistorter och i städer som Udon Thani, Nong Khai och Korat m.m, det är väl övriga falangers mardröm att råka på någon av dessa dysterkvistar, som förkunnar att domedagen är nära och snart kommer du att sitta här på baren utblottad och förbanna alla Thailändskor du också.

Mvh isan lover

Att säga att du bodde i Hua Hin när ni hade hus i Pranburi blir ju lite fel och ditt minne sviker när du säger att det var 10-15 min från HH, det är 3 mil i mellan tar minst 30-40 min att köra och i Pranburi finns inga falanger.
Fråga Kurant, han bodde ju där och åkte moppe den långa vägen nästan varje dag för att umgås med svennarna i HH, sen tröttnade han och hyrde ett rum centralt i HH. Han hade nog varit kvar om det inte vore för hans tjej/fru som hade problem med språk och visum.

Dom svennar som bor centralt i HH och umgås mest med Thai är nog enstöringar som inte vågar ha socialt umgänge med landsmän. Samma typer som tittar ner i gatan när dom möter en falang på stan.

 

[Anonyma]

Ja just detta som är en väsentlig skillnad. Om utlänningar kom till Sverige och bekostade allt själva samt i övrigt sköter sig så hade jag inte känt som jag känner idag. Nä den jämförelsen var verkligen dålig.

Som så ofta med IL, han vill väl men slinter på fakta och siffror.

 

[Isan Lover]

Att säga att du bodde i Hua Hin när ni hade hus i Pranburi blir ju lite fel och ditt minne sviker när du säger att det var 10-15 min från HH, det är 3 mil i mellan tar minst 30-40 min att köra och i Pranburi finns inga falanger.
Fråga Kurant, han bodde ju där och åkte moppe den långa vägen nästan varje dag för att umgås med svennarna i HH, sen tröttnade han och hyrde ett rum centralt i HH. Han hade nog varit kvar om det inte vore för hans tjej/fru som hade problem med språk och visum.

Dom svennar som bor centralt i HH och umgås mest med Thai är nog enstöringar som inte vågar ha socialt umgänge med landsmän. Samma typer som tittar ner i gatan när dom möter en falang på stan.

Hej

Om jag inte minns fel så fortsatte vi ca 10-15 minuter på motorvägen efter Hua Hin, sen svängde vi av vid Tesco Lotus och mot havet, längs floden och strandnära bodde det ganska många falanger redan då, vi hade både engelsmän, kanadensare och amerikanare inom någon km radie ifrån vårt hus, flera falanger höll även på att bygga hus i området, huset låg nära floden som går ut på stranden.

Mvh isan lover

 

[Krister]

Din jämförelse med invandrare i Sverige och Svenska expats i Thailand är riktigt dålig.
Vi kräver inte att bli omhändertagna, bli försörjda, få bostad, bygga speciella kyrkor till oss mm.
Vi kräver ingenting av Thailand däremot kräver Thailand en hel del av oss.

I princip alla jag känner som bott här en längre tid vill gärna lära sig språket men det är inte alltid så enkelt på ålderns höst när minnet för många inte är vad det en gång var. Sen finns det en hel del som lyckats lära sig språket, dom kan en himla massa ord men ändå förstår Thai inte vad dom säger.
Har man ex problem att skilja på olika toner så är det stört omöjligt att lära sig Thai.

Sen vill jag påstå IL att hade du bott i Hua Hin på heltid så hade du inte umgåtts speciellt mycket med Thai du heller, men uppe i din by där frun bestämt att ni ska bo har du ju inte mycket val.
Hamnar man där uppe och visar sig ha svårt för att lära sig språket så tro fn att livet blir tråkigt, har man dessutom investerat allt man ägde i ett hus man upptäcker att man inte vill bo i så tro fn att man blir deppad.

Många av dom här gubbarna var nog riktiga muntergökar när dom kom hit men även naiva och trodde att dom hamnat i paradiset och att alla Thai vill dom väl, då kan det gå rejält fel.

Lite imponerad ändå att du orkar läsa igenom hela ILs kommentarer.

 

[Isan Lover]

Lite imponerad ändå att du orkar läsa igenom hela ILs kommentarer.

Hej

En del människor läser kanske både fort och lätt, att ge ett kort svar eller inlägg i en komplex fråga som denna är ju ganska meningslöst.

Mvh isan lover

 

[Anonyma]

Lite imponerad ändå att du orkar läsa igenom hela ILs kommentarer.

Finns inte på kartan, skummade lite snabbt och såg faktafelet direkt

 

[Krister]

Finns inte på kartan, skummade lite snabbt och såg faktafelet direkt

555 tänkte väl det.

 

[Anonyma]

Hej

Om jag inte minns fel så fortsatte vi ca 10-15 minuter på motorvägen efter Hua Hin, sen svängde vi av vid Tesco Lotus och mot havet, längs floden och strandnära bodde det ganska många falanger redan då, vi hade både engelsmän, kanadensare och amerikanare inom någon km radie ifrån vårt hus, flera falanger höll även på att bygga hus i området, huset låg nära floden som går ut på stranden.

Mvh isan lover

Men du umgicks inte med dom.....

 

[Isan Lover]

Men du umgicks inte med dom.....

Hej

Det stämmer men även jag besöker ju restauranger, barer och köpcenter ibland och man kan faktiskt bli tilltalad utan att man känner eller umgås med den personen i såna miljöer, ibland kan man ju dessutom undgå att passivt, iaktta och lyssna lite hur snacket går även om man inte tillhör det sällskapet.

Dom flesta som reser runt lite i Thailand har nog träffat på den typ av personligheter vi talar om i denna tråd, själv skulle jag nog gå så långt som att säga att det är näst intill omöjligt att undgå dessa även om man försöker.

Mvh isan lover