1. Oftast handlar det om far och morföräldrar och en stor del av lönen sänds hem, används till bygga upp på husen, till farmen, mat, kläder.
Inte sällan så att det är dom som är iväg och jobbar som bor torftigt och dom som stannar hemma i byn har det bättre.
2. Du försöker få det låta som tvärtom, som dom lever på svältgränsen i byarna.
Dom är väldigt runda nuförtiden i fattiga byar för att leva på svältgränsen.
Hej
1. Den största delen av lönen går trots att man bor torftigt åt till att hyra, mat, kollektivtrafik, mobil, moppe o.s.v för dom som åker iväg och jobbar ex.vis i Bangkok, bara hyran för ett rum i Bangkok överstiger kostnaden för att bo i ett hus i Isaan, sen kostar maten betydligt mer än i byn, mycket av det man har tillgång till mer eller mindre gratis där kostar pengar i Bangkok. Det blir inte mycket över att skicka hem, ofta har man dessutom kanske tagit en ny moppe på avbetalning, så det är inte ens säkert att man har pengar att skicka hem varje månad.
2. Nej, det är inte mat det råder brist på i byarna utan det är pengar, bristen på pengar är för många familjer det stora och helt överskuggande problemet, det är därför lånehajarna existerar och så många bybor har skulder till dessa.
Dom outbildade som åker iväg till någon fabrik eller bygge får oftast bara den lagstadgade minimilönen och den ger inte mycket per månad.
Sen ska du ha klart för dig att det inte alltid fungerar så bra med systemet att lämna sina barn till någon släkting i byn, en del släktingar sköter detta jättebra, men det finns också dom som skiter fullständigt i barnen och bara är intresserade av pengarna, barn som går runt i byn smutsiga och barfota för att för lite eller inga pengar alls kommer,
sen är det nog inte lätt för ex.vis en mormor att hantera en tonåring som kanske hänger med fel gäng, börjar med droger, begår brott o.s.v, det händer ju också att barn utsätts för sexuella övergrepp eller misshandlas av dom som ska ha hand om dom, så barn mår nog oftast bäst om dom får tillbringa sin uppväxt med sina föräldrar.
I vår by finns det några familjer där mannen har åkt iväg på arbete och aldrig återkommit, han har helt enkelt träffat en ny kvinna och skaffat en ny familj på den plats han arbetar, då hamnar fru och barn i byn i en verklig knipa, så frågar du mig så är det inte alls självklart att livet blir bättre ur både familjens och barnens synvinkel när en förälder eller båda börjar jobba i en stad långt bort eller i ett annat land.
Ibland tar den anhörige som har hand om barnen även dom pengar som föräldrarna skickar direkt till sina barn t.ex för att köpa kläder, skor, ha med till skolan o.s.v, då blir det liv när föräldrarna kommer till byn, men dom kan inget göra eftersom barnen måste lämnas och tas omhand av någon.
Mvh isan lover
