Rätt och fel Släkten förstörde vårt hus och tomt. Vad göra?

 
ja, det där är en rolig sak. Jag har köpt lotter av och till i proncip hela livet. Frugan likaså.
Hon 47år och jag 55. Varken hon eller jag har fått vinst en enda gång utöver ny lott.
Lotto, Keno, Thailotter, marknadslotter, förr i tiden Penninglotteriet, Bellman..
Nit varenda eviga gång.
Antinge är det så det är, eller börjar vi slå negativt rekord.
Hade 7 på V75 en gång. 200 kr. annars 1000 på triss en gång och 800 på lotto. det var mina bästa vinster.
 
Hej

Är det en äldre eller yngre syster som förstörde och stal i ert hus ?

Min gissning är att det är en äldre.

Mvh isan lover
Jag är lite lätt osäker på åldern, jag har fått för mig hon är äldre för hon ser äldre ut än min fru. Men på andra sidan är min fru väldigt annorlunda än sina syskon. Hon vill inte gärna tala om den systern så jag har aldrig fått information om hennes ålder.
Däremot finns en sak till här som troligen spelar stor roll i sammanhanget.
Som ung ansågs hon alltid som släktens snyggaste och sexigast, de såg på henne som familjens framtida ekonomiska säkerhet och som en blivande farangfru.
Jag träffade min fru i Sverige med redan färdigt permanent uppehåll. Redan då hade hon utnyttjats av släkten. En katojbror som mer eller mindre levde lyxliv på henne i Sverige. Hon skickade stadigt ned alla pengar hon hade till Thailand. I Sverige var hon själv fullständigt utblottad för hon levt enbart för att föda sina släktingar.
Jag har satt stopp för det här och lärt min fru att hon inte kan tänka på andra hela sitt liv, hon måste tänka på sig själv för att inte gå bort utblottad.
Hon har sakta genom åren mer och med genom tårar och ilska förstått att hon blivit fullständigt utnyttjad av sina närmaste släktingar. Det finns ingen tvåvägs vänskap. De finns så länge hon föder dem med allt de vill ha, får de inget av henne blir de arga på henne. Hjälpa henne med något, skulle aldrig komma på fråga.
Det här skapade problem för henne även i Sverige av annan sort. Hon blev nekad medborgarskap trots nästan femton år som permanent uppehållstillstånd. Hennes katojbror bodde i en lägenhet med hennes namn, som hon skaffat och självklart stod för elkontrakt och allt. Hon skickade pengar till honom månadsvis för att täcka hyra o el med andra avgifter.
Visade sig dock att han inte betalade fakturorna som kom i brevlådan utan ägnade livet åt att köpa kläder, handväskor och fika/fest med kompisar. Från kronofogden får hon helt plötsligt vräkningsbesked. Kontaktar katojen som erkänner och ber om mer pengar för att lösa detta. Hon skickar.
Men även dessa används inte för betala skulden. Vräkingen blir ett faktum.
Till kronofogden kommer hyresskuld, elräkningsskuld, telefonskuld från hemmet.
Frun blev nekad medborgarskap på grund av betalningsanmärkningar.
Det här är något som jag arbetat med att sanera åt henne medan vi varit tillsammans. Nu är hon medborgare.
Här i Thailand ser jag fortsättningen på det hela.
Så du förstår att jag är INTE populär hos de flesta släktingarna. Jag tog ifrån dem deras födkalv. Några syskon accepterar mig. Hon har tolv syskon så det finns ett antal. Mamman accepterar mig något, men mest för att hon inte vet hur hon skall hantera mig tror jag. Jag lyckades ju slita hennes dotter/födkalv från henne så jag är "farlig" för henne.
De ser min fru inte som en dotter/syster utan som släktens inkomstkälla.
 
Jag är lite lätt osäker på åldern, jag har fått för mig hon är äldre för hon ser äldre ut än min fru. Men på andra sidan är min fru väldigt annorlunda än sina syskon. Hon vill inte gärna tala om den systern så jag har aldrig fått information om hennes ålder.
Däremot finns en sak till här som troligen spelar stor roll i sammanhanget.
Som ung ansågs hon alltid som släktens snyggaste och sexigast, de såg på henne som familjens framtida ekonomiska säkerhet och som en blivande farangfru.
Jag träffade min fru i Sverige med redan färdigt permanent uppehåll. Redan då hade hon utnyttjats av släkten. En katojbror som mer eller mindre levde lyxliv på henne i Sverige. Hon skickade stadigt ned alla pengar hon hade till Thailand. I Sverige var hon själv fullständigt utblottad för hon levt enbart för att föda sina släktingar.
Jag har satt stopp för det här och lärt min fru att hon inte kan tänka på andra hela sitt liv, hon måste tänka på sig själv för att inte gå bort utblottad.
Hon har sakta genom åren mer och med genom tårar och ilska förstått att hon blivit fullständigt utnyttjad av sina närmaste släktingar. Det finns ingen tvåvägs vänskap. De finns så länge hon föder dem med allt de vill ha, får de inget av henne blir de arga på henne. Hjälpa henne med något, skulle aldrig komma på fråga.
Det här skapade problem för henne även i Sverige av annan sort. Hon blev nekad medborgarskap trots nästan femton år som permanent uppehållstillstånd. Hennes katojbror bodde i en lägenhet med hennes namn, som hon skaffat och självklart stod för elkontrakt och allt. Hon skickade pengar till honom månadsvis för att täcka hyra o el med andra avgifter.
Visade sig dock att han inte betalade fakturorna som kom i brevlådan utan ägnade livet åt att köpa kläder, handväskor och fika/fest med kompisar. Från kronofogden får hon helt plötsligt vräkningsbesked. Kontaktar katojen som erkänner och ber om mer pengar för att lösa detta. Hon skickar.
Men även dessa används inte för betala skulden. Vräkingen blir ett faktum.
Till kronofogden kommer hyresskuld, elräkningsskuld, telefonskuld från hemmet.
Frun blev nekad medborgarskap på grund av betalningsanmärkningar.
Det här är något som jag arbetat med att sanera åt henne medan vi varit tillsammans. Nu är hon medborgare.
Här i Thailand ser jag fortsättningen på det hela.
Så du förstår att jag är INTE populär hos de flesta släktingarna. Jag tog ifrån dem deras födkalv. Några syskon accepterar mig. Hon har tolv syskon så det finns ett antal. Mamman accepterar mig något, men mest för att hon inte vet hur hon skall hantera mig tror jag. Jag lyckades ju slita hennes dotter/födkalv från henne så jag är "farlig" för henne.
De ser min fru inte som en dotter/syster utan som släktens inkomstkälla.
Kan inte förstå att ni ens har byggt hus nära den släkten från första början.
Hade frugan haft sådan släkt hade alla band klippts direkt.
 
Kan inte förstå att ni ens har byggt hus nära den släkten från första början.
Hade frugan haft sådan släkt hade alla band klippts direkt.
För mig handlar det om att visa styrka och att ta kontrollen. Jag försöker visa min fru att hon är bättre än dem. Det finns ingen anledning att fly och gömma sig. Det är släkten som skall få skit för vad de gjort, inte min fru. Jag vill min fru skall lära sig hur kontrollera dem. Det är det jag jobbar med varje dag, få min fru på fötter.
Som situationen är här just nu, skulle jag inte hjälpa någon av de släktingar det handlar ens om de hamnade på sjukhus. De får ta livets lott som den är.
Andra här är helt ok, de hjälper jag och stöttar i vad jag kan.
 
Jag är lite lätt osäker på åldern, jag har fått för mig hon är äldre för hon ser äldre ut än min fru. Men på andra sidan är min fru väldigt annorlunda än sina syskon. Hon vill inte gärna tala om den systern så jag har aldrig fått information om hennes ålder.
Däremot finns en sak till här som troligen spelar stor roll i sammanhanget.
Som ung ansågs hon alltid som släktens snyggaste och sexigast, de såg på henne som familjens framtida ekonomiska säkerhet och som en blivande farangfru.
Jag träffade min fru i Sverige med redan färdigt permanent uppehåll. Redan då hade hon utnyttjats av släkten. En katojbror som mer eller mindre levde lyxliv på henne i Sverige. Hon skickade stadigt ned alla pengar hon hade till Thailand. I Sverige var hon själv fullständigt utblottad för hon levt enbart för att föda sina släktingar.
Jag har satt stopp för det här och lärt min fru att hon inte kan tänka på andra hela sitt liv, hon måste tänka på sig själv för att inte gå bort utblottad.
Hon har sakta genom åren mer och med genom tårar och ilska förstått att hon blivit fullständigt utnyttjad av sina närmaste släktingar. Det finns ingen tvåvägs vänskap. De finns så länge hon föder dem med allt de vill ha, får de inget av henne blir de arga på henne. Hjälpa henne med något, skulle aldrig komma på fråga.
Det här skapade problem för henne även i Sverige av annan sort. Hon blev nekad medborgarskap trots nästan femton år som permanent uppehållstillstånd. Hennes katojbror bodde i en lägenhet med hennes namn, som hon skaffat och självklart stod för elkontrakt och allt. Hon skickade pengar till honom månadsvis för att täcka hyra o el med andra avgifter.
Visade sig dock att han inte betalade fakturorna som kom i brevlådan utan ägnade livet åt att köpa kläder, handväskor och fika/fest med kompisar. Från kronofogden får hon helt plötsligt vräkningsbesked. Kontaktar katojen som erkänner och ber om mer pengar för att lösa detta. Hon skickar.
Men även dessa används inte för betala skulden. Vräkingen blir ett faktum.
Till kronofogden kommer hyresskuld, elräkningsskuld, telefonskuld från hemmet.
Frun blev nekad medborgarskap på grund av betalningsanmärkningar.
Det här är något som jag arbetat med att sanera åt henne medan vi varit tillsammans. Nu är hon medborgare.
Här i Thailand ser jag fortsättningen på det hela.
Så du förstår att jag är INTE populär hos de flesta släktingarna. Jag tog ifrån dem deras födkalv. Några syskon accepterar mig. Hon har tolv syskon så det finns ett antal. Mamman accepterar mig något, men mest för att hon inte vet hur hon skall hantera mig tror jag. Jag lyckades ju slita hennes dotter/födkalv från henne så jag är "farlig" för henne.
De ser min fru inte som en dotter/syster utan som släktens inkomstkälla.
Min fru skickar inte en bath .inte till någon .Inte ens jag får nåt :'(
 
Min fru skickar inte en bath .inte till någon .Inte ens jag får nåt :'(
555, men det är väl rätt? Håll hårt i även den äkta mannen så han inte hittar på något bland alla fina flickor här. 555
Men, det är bättre än motsatsen att vara utnyttjad.
Jag förstår vilja och önskan hjälpa sin släkt om man kommer till vad som uppfattas som ett rikt land. Men det är skillnad på hjälp och rent utnyttjande.
 
555, men det är väl rätt? Håll hårt i även den äkta mannen så han inte hittar på något bland alla fina flickor här. 555
Men, det är bättre än motsatsen att vara utnyttjad.
Jag förstår vilja och önskan hjälpa sin släkt om man kommer till vad som uppfattas som ett rikt land. Men det är skillnad på hjälp och rent utnyttjande.
Min fru har jobbat hårt för sina slantar .De i Thailand jobbar sällan så hårt som en städerska gör i Sverige .ta trappstädning tillex .stenhårt jobb
Ligga och rapa i hängmattan är inte så tungt arbete .eller en månad med risskörden .sen ta det lugnt .och sen klaga .Nej .inga slantar från någon av oss till latmaskar
 
För mig handlar det om att visa styrka och att ta kontrollen. Jag försöker visa min fru att hon är bättre än dem. Det finns ingen anledning att fly och gömma sig. Det är släkten som skall få skit för vad de gjort, inte min fru. Jag vill min fru skall lära sig hur kontrollera dem. Det är det jag jobbar med varje dag, få min fru på fötter.
Som situationen är här just nu, skulle jag inte hjälpa någon av de släktingar det handlar ens om de hamnade på sjukhus. De får ta livets lott som den är.
Andra är är helt ok, de hjälper jag och stöttar i vad jag kan.
Fly???
Ni bodde inte ens där, ni har ju byggt och flyttat in i nästet, bara för du vill leka psykoterapeut?
Men men vi är alla olika, själv väljer jag boende där jag trivs inte som nåt terapiarbete.
Själv har jag ju bra förhållande till frugans släkt men vi bor långt ifrån ändå, mest pga att jag inte trivs i tassemarkerna.
 
Fly???
Ni bodde inte ens där, ni har ju byggt och flyttat in i nästet, bara för du vill leka psykoterapeut?
Men men vi är alla olika, själv väljer jag boende där jag trivs inte som nåt terapiarbete.
Själv har jag ju bra förhållande till frugans släkt men vi bor långt ifrån ändå, mest pga att jag inte trivs i tassemarkerna.
Hon har sitt liv från här, alla sina vänner och grannarna. Hon har all sin mark här. Både gården och annan åker/skogsmark. Hon har inte fått den av släkten utan det här är en historia från före min tid när hon var sällskap åt en skeppare. Mycket länge sedan. Den skepparen, förutom sin hyfsade lön höll tydligen på med transporter av annat som han kunde sko sig själv med rätt bra och levde som riktig knösus här i Thailand.
Han försörjde min fru rätt ordentligt. Motorcyklar, bilar, fyllde på hennes bankkonto. Han avled sedermera. Släkten har dränerat frugan på det snabba kapital som kunde fås från det.
Utan det hon har kvar från den tiden har hon ingenting här.
Det handlar mer om att skydda det enda hon har kvar. Som jag ser det går det inte att sälja marken för vettiga pengar och köpa någon annanstans. Det skulle bli en enorm förlustaffär.
Jag ser större värde i att min fru känner att hon har något här i livet och att hon reser sig inför sin släkt.
 
Fly???
Ni bodde inte ens där, ni har ju byggt och flyttat in i nästet, bara för du vill leka psykoterapeut?
Men men vi är alla olika, själv väljer jag boende där jag trivs inte som nåt terapiarbete.
Själv har jag ju bra förhållande till frugans släkt men vi bor långt ifrån ändå, mest pga att jag inte trivs i tassemarkerna.
För oss bara en bror av fem som är ett arsle .resterande släkt och barn funkar .inga drog eller alkoholproblem i släkten förutom en bror som kan festa till ordentligt efter att de byggt färdigt ett husjobb tillex
 
Hon har sitt liv från här, alla sina vänner och grannarna. Hon har all sin mark här. Både gården och annan åker/skogsmark. Hon har inte fått den av släkten utan det här är en historia från före min tid när hon var sällskap åt en skeppare. Mycket länge sedan. Den skepparen, förutom sin hyfsade lön höll tydligen på med transporter av annat som han kunde sko sig själv med rätt bra och levde som riktig knösus här i Thailand.
Han försörjde min fru rätt ordentligt. Motorcyklar, bilar, fyllde på hennes bankkonto. Han avled sedermera. Släkten har dränerat frugan på det snabba kapital som kunde fås från det.
Utan det hon har kvar från den tiden har hon ingenting här.
Det handlar mer om att skydda det enda hon har kvar. Som jag ser det går det inte att sälja marken för vettiga pengar och köpa någon annanstans. Det skulle bli en enorm förlustaffär.
Jag ser större värde i att min fru känner att hon har något här i livet och att hon reser sig inför sin släkt.
Det där med sällskap åt kanske skall förklaras. De var ihop och skulle gifta sig, tyvärr avled han månader före vigseln. Jag kallar det sällskap eftersom även om han var en stor sjöbuse, vältränad och även kunnig i det mesta som kaptener ofta kan vara. Var han utrustad en en mickrosak som omöjliggjorde vissa biologiska funktioner. Så det är bara mitt felaktiga (irrationella) språkbruk det handlar om när jag säger sällskap åt.
 
Min fru har jobbat hårt för sina slantar .De i Thailand jobbar sällan så hårt som en städerska gör i Sverige .ta trappstädning tillex .stenhårt jobb
Ligga och rapa i hängmattan är inte så tungt arbete .eller en månad med risskörden .sen ta det lugnt .och sen klaga .Nej .inga slantar från någon av oss till latmaskar
Då tänker du som jag. Hjälp kan inte vara utan krav. Min fru och även jag jobbar skiten ur oss. Då finns det inte på kartan att fritt ge till någon som ligger i hängmattan och fiser hela dagarna.
Finns ett kämpande mot ett mål, då kan vi stötta.
 
Jag är lite lätt osäker på åldern, jag har fått för mig hon är äldre för hon ser äldre ut än min fru. Men på andra sidan är min fru väldigt annorlunda än sina syskon. Hon vill inte gärna tala om den systern så jag har aldrig fått information om hennes ålder.
Däremot finns en sak till här som troligen spelar stor roll i sammanhanget.
Som ung ansågs hon alltid som släktens snyggaste och sexigast, de såg på henne som familjens framtida ekonomiska säkerhet och som en blivande farangfru.
Jag träffade min fru i Sverige med redan färdigt permanent uppehåll. Redan då hade hon utnyttjats av släkten. En katojbror som mer eller mindre levde lyxliv på henne i Sverige. Hon skickade stadigt ned alla pengar hon hade till Thailand. I Sverige var hon själv fullständigt utblottad för hon levt enbart för att föda sina släktingar.
Jag har satt stopp för det här och lärt min fru att hon inte kan tänka på andra hela sitt liv, hon måste tänka på sig själv för att inte gå bort utblottad.
Hon har sakta genom åren mer och med genom tårar och ilska förstått att hon blivit fullständigt utnyttjad av sina närmaste släktingar. Det finns ingen tvåvägs vänskap. De finns så länge hon föder dem med allt de vill ha, får de inget av henne blir de arga på henne. Hjälpa henne med något, skulle aldrig komma på fråga.
Det här skapade problem för henne även i Sverige av annan sort. Hon blev nekad medborgarskap trots nästan femton år som permanent uppehållstillstånd. Hennes katojbror bodde i en lägenhet med hennes namn, som hon skaffat och självklart stod för elkontrakt och allt. Hon skickade pengar till honom månadsvis för att täcka hyra o el med andra avgifter.
Visade sig dock att han inte betalade fakturorna som kom i brevlådan utan ägnade livet åt att köpa kläder, handväskor och fika/fest med kompisar. Från kronofogden får hon helt plötsligt vräkningsbesked. Kontaktar katojen som erkänner och ber om mer pengar för att lösa detta. Hon skickar.
Men även dessa används inte för betala skulden. Vräkingen blir ett faktum.
Till kronofogden kommer hyresskuld, elräkningsskuld, telefonskuld från hemmet.
Frun blev nekad medborgarskap på grund av betalningsanmärkningar.
Det här är något som jag arbetat med att sanera åt henne medan vi varit tillsammans. Nu är hon medborgare.
Här i Thailand ser jag fortsättningen på det hela.
Så du förstår att jag är INTE populär hos de flesta släktingarna. Jag tog ifrån dem deras födkalv. Några syskon accepterar mig. Hon har tolv syskon så det finns ett antal. Mamman accepterar mig något, men mest för att hon inte vet hur hon skall hantera mig tror jag. Jag lyckades ju slita hennes dotter/födkalv från henne så jag är "farlig" för henne.
De ser min fru inte som en dotter/syster utan som släktens inkomstkälla.

Hej

Ja hon har uppenbarligen haft det tufft och hade tur som träffade dig.

Anledningen till att jag gissade på att systern var äldre att jag genom åren har sett lite tendenser åt det här hållet i min frus familj och i flera andra fall också, vad jag har förstått har den förstfödda något av en högre status i familjen.

I vårt fall är den äldsta systern familjens slarver, helt hopplös med pengar, lånar och lever konstant över sina tillgångar, den äldre systerns tre yngre systrar bor alla utomlands, två i Danmark och en i Sverige (min fru), den äldre systern har hela tiden krävt att dom yngre ska hjälpa henne ekonomiskt, hon är gift och har två barn som båda nu är över 20 år.

Dom yngre syskonen har i princip bärgat hjälpa den äldre systern ekonomiskt genom alla år, men som traditionen är så har dom tagit hand om sin nu döda föräldrar och skickat pengar till dessa varje månad, dom turades om att skicka några tusen kronor varje månad så länge föräldrarna levde.

Dessa pengar hamnade ofta ändå till slut hos den äldre systern som krävde att få dessa av sina föräldrar, hon skrek och gapade och hjälpte inte det så grät och bönade hon om pengar, hon visste att det skulle komma pengar varje månad och väntade in dessa, pappan kunde inte stå emot utan gav henne det mesta av pengarna, fast han hade behövt dessa själv.

När föräldrarna dog krävde systern att dom yngre systrarna skulle fortsätta skicka pengar till henne istället för till föräldrarna, detta hade hon övertalat byäldste och bychef att ta upp vid arvskiftet, men systrarna vägrade naturligtvis, dom sa att det traditionellt är så att barnen ska ta hand om föräldrarna men att det inte finns något skäl till att dom yngre syskonen ska försörja den äldre systern, så det blev inget med detta.

Barnen fick dela föräldrarnas mark men den äldre systern var ju det enda syskonet som inte hade något hud, så syskonen kom överens om att ge henne det för barnens skull, så där bor hon med sin familj nu, huset förfaller sakta eftersom inget underhåll utförs, skräp kastas på marken runt huset, hundar och katter bor inne o.s.v, det ser bedrövligt ut.

Den äldre systern har tagit en Honda Wave ifrån en av systrarna i Danmark, hon hade låtit sin pappa använda denna när hon inte var där, nu saknas en massa delar på den och den är även krockskadad, sist gång vi var nere gick den inte att köra alls längre, den yngre systern var naturligtvis ledsen men den äldre bryr sig inte alls, du har pengar och kan köpa en ny säger hon.

Så här skulle jag kunna hålla på länge, mycket konstigt har hänt genom åren med denna syster, en gång lånade hon pengar av frugan, normalt lånar frugan aldrig ut till npgon, men den här gången var det kris och frugan tyckte synd om barnen, mycket riktigt ville hon sen inte betala tillbaka utan vägrade, fadern backade upp den äldre systern och tyckte att hon gjorde rätt som inte betalade.

Då blev jag och frugan förbannade och krävde att systern och hennes man skulle arbeta av skulden hos oss, detta ogillade fadern som sa att det var helt fel och otänkbart att en äldre syster skulle arbeta åt en yngre syster, men vi gav oss inte så det blev flera veckors ”gratis” arbete för systern och hennes man, systern gillade det inte alls men jobbade ändå sida vid sida med mig, vi körde grus och jord i skottkärror och utjämnade en bit av vår tomt, frugans systers man fick mura upp en mur och måla på huset.

En gång hände det även att systern stal några värdefulla träd på frugans mark och hon har även stulit en del eucalyptus av frugan, men båda gångerna har andra bybor skvallrat för frugan och berättat vad som hänt, sedan har vi tagit tillbaka det hon stal ifrån hennes mark, då har frugan kopplat in bychefen som har avgjort tvisten till frugans fördel.

Så även vi har lite erfarenhet av sånt här fast inte alls så allvarligt som du fick uppleva det, men sånt här här något som händer ganska ofta ute i byarna, mindre konflikter uppstår då och då, det är nästan en naturlig del av vardagen, men det du berättade var det grövsta jag har hört talas om.

Mvh isan lover
 
Jag är lite lätt osäker på åldern, jag har fått för mig hon är äldre för hon ser äldre ut än min fru. Men på andra sidan är min fru väldigt annorlunda än sina syskon. Hon vill inte gärna tala om den systern så jag har aldrig fått information om hennes ålder.
Däremot finns en sak till här som troligen spelar stor roll i sammanhanget.
Som ung ansågs hon alltid som släktens snyggaste och sexigast, de såg på henne som familjens framtida ekonomiska säkerhet och som en blivande farangfru.
Jag träffade min fru i Sverige med redan färdigt permanent uppehåll. Redan då hade hon utnyttjats av släkten. En katojbror som mer eller mindre levde lyxliv på henne i Sverige. Hon skickade stadigt ned alla pengar hon hade till Thailand. I Sverige var hon själv fullständigt utblottad för hon levt enbart för att föda sina släktingar.
Jag har satt stopp för det här och lärt min fru att hon inte kan tänka på andra hela sitt liv, hon måste tänka på sig själv för att inte gå bort utblottad.
Hon har sakta genom åren mer och med genom tårar och ilska förstått att hon blivit fullständigt utnyttjad av sina närmaste släktingar. Det finns ingen tvåvägs vänskap. De finns så länge hon föder dem med allt de vill ha, får de inget av henne blir de arga på henne. Hjälpa henne med något, skulle aldrig komma på fråga.
Det här skapade problem för henne även i Sverige av annan sort. Hon blev nekad medborgarskap trots nästan femton år som permanent uppehållstillstånd. Hennes katojbror bodde i en lägenhet med hennes namn, som hon skaffat och självklart stod för elkontrakt och allt. Hon skickade pengar till honom månadsvis för att täcka hyra o el med andra avgifter.
Visade sig dock att han inte betalade fakturorna som kom i brevlådan utan ägnade livet åt att köpa kläder, handväskor och fika/fest med kompisar. Från kronofogden får hon helt plötsligt vräkningsbesked. Kontaktar katojen som erkänner och ber om mer pengar för att lösa detta. Hon skickar.
Men även dessa används inte för betala skulden. Vräkingen blir ett faktum.
Till kronofogden kommer hyresskuld, elräkningsskuld, telefonskuld från hemmet.
Frun blev nekad medborgarskap på grund av betalningsanmärkningar.
Det här är något som jag arbetat med att sanera åt henne medan vi varit tillsammans. Nu är hon medborgare.
Här i Thailand ser jag fortsättningen på det hela.
Så du förstår att jag är INTE populär hos de flesta släktingarna. Jag tog ifrån dem deras födkalv. Några syskon accepterar mig. Hon har tolv syskon så det finns ett antal. Mamman accepterar mig något, men mest för att hon inte vet hur hon skall hantera mig tror jag. Jag lyckades ju slita hennes dotter/födkalv från henne så jag är "farlig" för henne.
De ser min fru inte som en dotter/syster utan som släktens inkomstkälla.

...och så bygger man ett hus i Thailand bland dessa!?!
Det borde ju inte komma som någon chock om du frågar mig.
 
Det där med sällskap åt kanske skall förklaras. De var ihop och skulle gifta sig, tyvärr avled han månader före vigseln. Jag kallar det sällskap eftersom även om han var en stor sjöbuse, vältränad och även kunnig i det mesta som kaptener ofta kan vara. Var han utrustad en en mickrosak som omöjliggjorde vissa biologiska funktioner. Så det är bara mitt felaktiga (irrationella) språkbruk det handlar om när jag säger sällskap åt.
Oj va insatt du var i hennes tidigare förhållanden och hans apparat.
 
Jag kommer rodda en del i detta. Jag vet ju vart de ansvariga är.
Under tiden så har jag iaf en underbar fru, och hon göder mig konstant :cool:

20181127_183601.jpg
Hade jag råkat ut för samma sak så inte fn hade jag renoverat huset, jag hade jämnat det med marken. Skulle inte vilja vistas där och träffa på och bli påmind om idiot släkten hela tiden. Bra ursäkt också för att flytta ner till det rätta Thailand.

Bästa du kan göra för dig och din fru är att ta henne därifrån och bygga upp ett nytt liv bland vettigt folk, dvs i en falang håla typ HH :reta:
 
Hon har sitt liv från här, alla sina vänner och grannarna. Hon har all sin mark här. Både gården och annan åker/skogsmark. Hon har inte fått den av släkten utan det här är en historia från före min tid när hon var sällskap åt en skeppare. Mycket länge sedan. Den skepparen, förutom sin hyfsade lön höll tydligen på med transporter av annat som han kunde sko sig själv med rätt bra och levde som riktig knösus här i Thailand.
Han försörjde min fru rätt ordentligt. Motorcyklar, bilar, fyllde på hennes bankkonto. Han avled sedermera. Släkten har dränerat frugan på det snabba kapital som kunde fås från det.
Utan det hon har kvar från den tiden har hon ingenting här.
Det handlar mer om att skydda det enda hon har kvar. Som jag ser det går det inte att sälja marken för vettiga pengar och köpa någon annanstans. Det skulle bli en enorm förlustaffär.
Jag ser större värde i att min fru känner att hon har något här i livet och att hon reser sig inför sin släkt.

Skydda det enda hon har kvar?
Det kostar nog långt mer än det smakar och värdet är så att säga NOLL!

Hon borde förskona sig själv från den platsen och dom människorna som faktiskt har ödelagt en väldigt stor del av hennes liv.

Här är jag hel med PanPan. Vill du leka psykoterapeut så gör du det bäst på ett sjukhus i Sverige.
 
Det där med sällskap åt kanske skall förklaras. De var ihop och skulle gifta sig, tyvärr avled han månader före vigseln. Jag kallar det sällskap eftersom även om han var en stor sjöbuse, vältränad och även kunnig i det mesta som kaptener ofta kan vara. Var han utrustad en en mickrosak som omöjliggjorde vissa biologiska funktioner. Så det är bara mitt felaktiga (irrationella) språkbruk det handlar om när jag säger sällskap åt.
Det säger bara frugan för att du inte skall känna dig kymig .om hon berättar om hans jättebanan så främjar det kanske inte ert kärleksliv 555 :)
 
Hade jag råkat ut för samma sak så inte fn hade jag renoverat huset, jag hade jämnat det med marken. Skulle inte vilja vistas där och träffa på och bli påmind om idiot släkten hela tiden. Bra ursäkt också för att flytta ner till det rätta Thailand.

Bästa du kan göra för dig och din fru är att ta henne därifrån och bygga upp ett nytt liv bland vettigt folk, dvs i en falang håla typ HH :reta:

Håller helt med. Är ganska övertygad om att frun inte heller vill vistas i den miljön. Men lever man med en rättskaffens före detta militär... ja då tar man tjuren vid hornen.

Hade aldrig valt att stanna på ett sådant skitställe. Jämna med marken eller bränna ner. Kvittar vad som sker, jag hade aldrig satt min fot där igen.
 
 

Liknande trådar

A
Svar
88
Visningar
14 K
R
A
Svar
3
Visningar
3 K
anonymous
A
A
Svar
6
Visningar
3 K
Anonymius
A
L
Svar
6
Visningar
2 K
Lunkan
L
A
Svar
11
Visningar
4 K
pa_sak
P
A
Svar
2
Visningar
4 K
A
 
Tillbaka
Topp