Thai grammatik Hur funkar man det?

[Anonymius]

Jag utvecklade frågan lite med tjejerna. Eftersom det kommer munkar från olika länder i helgen så används just bhiksuh. Dock inte en ren översättning av Thai.
Vi spånade även lite angående Sangha baramee. Där jag uppfattade Sangha som församling. Men baramee används i flera sammansättningar. Baramee typ som "tro"..?
Kanske jag missuppfattat.. Men enligt de 227 reglerna kan man bli utesluten från สังฆา Sangha..
Har inte hittat något ursprung till Sangha eller baramee... Bara engelska uttalet..

Du ställer frågan om uteslutning, såg du inte denna?
ปาราชิก bpaa raa chik[ton]H[/ton]
4 pārājika, Regler som medför utvisning från Sangha (Nederlag)

Pali: สงฺฆ; saṅgha Sanskrit: สํฆ saṃgha

Saṅgha kommer från พระสงฆ์ phra[ton]H[/ton] song[ton]S[/ton] "munk". Kravet för att ingå i Saṅgha är att man avsagt sig minst en av de fyra ädla sanningarna och Saṅgha betyder helt enkelt sällskap, grupp, samling av munkar i en gemenskap som präglas av glädje och frid där man praktiserar Buddhas lära.

Själva ordet สังฆ sang[ton]S[/ton] kha[ton]H[/ton] är ett prefix och betyder "avseende religion, relaterat till religion", สังฆกรรม sang[ton]S[/ton] kha[ton]H[/ton] gam t ex en religiös rit, ceremoni eller tjänster som utförs av munkar i ett tempel.

Finns ภิกษุสังฆ phik[ton]H[/ton] so[ton]L[/ton] sang[ton]S[/ton] kha[ton]H[/ton] munkgemenskap och ภิกษุณีสังฆ phik[ton]H[/ton] so[ton]L[/ton] nii sang[ton]S[/ton] kha[ton]H[/ton] nunnegemenskap.

วัดสังฆบารมี wat[ton]H[/ton] sang[ton]S[/ton] kha[ton]H[/ton] baa ra[ton]H[/ton] mii, sangha vet vi redan och baaramii kommer från Pali pāramī och betyder "Perfektion" eller "fulländning", så วัดสังฆบารมี wat[ton]H[/ton] sang[ton]S[/ton] kha[ton]H[/ton] baa ra[ton]H[/ton] mii betyder perfekt (Buddhistisk) gemenskap kan vi säga.

 

[Pepsi]

Fick en i sig simpel fråga idag av tanten. Hon skulle plocka röda små bär hos en granne.
Och hon ville ha reda på thai ordet för det. Det visade sig vara röda vinbär.
Så jag slog upp det. Men... sökt.. Och hittade en lång mening om det. Men inte hur man kortfattat säger/skriver fruktens namn på Thai.
ผลไม้ป่าลูกเล็กสีแดงมีรสเปรี้ยวกินได้
phohn[ton]R[/ton] la[ton]H[/ton] maai[ton]H[/ton] Frukt
bpaa[ton]L[/ton] vild
luuk[ton]F[/ton] Bär
lek[ton]H[/ton] liten
see[ton]R[/ton] daaeng[ton]M[/ton] Röd
mee[ton]M[/ton] roht[ton]H[/ton] smakar
bpriaao[ton]F[/ton]F Surt
yuaat[ton]F[/ton] ganska/märbart
gin[ton]M[/ton] äta
dai[ton]F[/ton] kan

I princip en liten frukt, ett rött litet vildbär som kan smaka ganska surt att äta.
Men inget om vad heter frukten/bäret på thai...
Kanske någon som är duktig på frukter här?

 

[Anonymius]

Fick en i sig simpel fråga idag av tanten. Hon skulle plocka röda små bär hos en granne.
Och hon ville ha reda på thai ordet för det. Det visade sig vara röda vinbär.
Så jag slog upp det. Men... sökt.. Och hittade en lång mening om det. Men inte hur man kortfattat säger/skriver fruktens namn på Thai.
ผลไม้ป่าลูกเล็กสีแดงมีรสเปรี้ยวกินได้
phohn[ton]R[/ton] la[ton]H[/ton] maai[ton]H[/ton] Frukt
bpaa[ton]L[/ton] vild
luuk[ton]F[/ton] Bär
lek[ton]H[/ton] liten
see[ton]R[/ton] daaeng[ton]M[/ton] Röd
mee[ton]M[/ton] roht[ton]H[/ton] smakar
bpriaao[ton]F[/ton]F Surt
yuaat[ton]F[/ton] ganska/märbart
gin[ton]M[/ton] äta
dai[ton]F[/ton] kan

I princip en liten frukt, ett rött litet vildbär som kan smaka ganska surt att äta.
Men inget om vad heter frukten/bäret på thai...
Kanske någon som är duktig på frukter här?

Allmänt kallar man alla små bär ผลเบอร์รี่ phon[ton]S[/ton] börii men ett eget ord för röda vinbär eller svarta vinbär har jag inte hittat däremot แบล็คเคอแรนท์ (bläk khörään) black currant/svarta vinbär och då motsvarande röda vinbär เรดเคอแรนท์ (red khörään) red currant/röda vinbär.

ลูกเกด luuk[ton]F [/ton]göt[ton]L[/ton] används ibland men det är russin, är ju vinbär/druvor men är osäker. I sammanhanget används currant om ลูกเกด så det kanske funkar

 

[Pepsi]

Allmänt kallar man alla små bär ผลเบอร์รี่ phon[ton]S[/ton] börii men ett eget ord för röda vinbär eller svarta vinbär har jag inte hittat däremot แบล็คเคอแรนท์ (bläk khörään) black currant/svarta vinbär och då motsvarande röda vinbär เรดเคอแรนท์ (red khörään) red currant/röda vinbär.

ลูกเกด luuk[ton]F [/ton]göt[ton]L[/ton] används ibland men det är russin, är ju vinbär/druvor men är osäker. I sammanhanget används currant om ลูกเกด så det kanske funkar

Jaa.. Det verkar inte finnas något riktigt ord för det..
Kanske man kan sätta samman ordet för rött vin + små bär ? Då har vi skapat ett nytt ord som inte finns!!!
เหล้าไวน์แดง Rött vin ( tydligen ett låneord till thailändskan )
lao[ton]F[/ton] wai[ton]M[/ton] daaeng[ton]M[/ton]

 

[Pepsi]

Currant är också ett låneord från engelskan... så det är kanske det man skall använda..

 

[Anonymius]

Currant är också ett låneord från engelskan... så det är kanske det man skall använda..

Kollade på Ali Baba som ju är en stor shoppingsite, ja världens största antagligen och där benämner de vinbär สีแดงผลไม้ลูกเกด sii[ton]S[/ton] dääng phon[ton]S[/ton] la[ton]H[/ton] maai[ton]H[/ton] luuk[ton]F[/ton] ged[ton]L[/ton] (ged[ton]L[/ton] skall det vara).

Ja räcker ju med ไวน์แดง wai dääng och det fanns redan, så har vi inte skapat nu

 

[Pepsi]

Kollade på Ali Baba som ju är en stor shoppingsite, ja världens största antagligen och där benämner de vinbär สีแดงผลไม้ลูกเกด sii[ton]S[/ton] dääng phon[ton]S[/ton] la[ton]H[/ton] maai[ton]H[/ton] luuk[ton]F[/ton] ged[ton]L[/ton] (ged[ton]L[/ton] skall det vara).

Ja räcker ju med ไวน์แดง wai dääng och det fanns redan, så har vi inte skapat nu

Kanske ไวน์แดงผลไม้ลูก
wai[ton]M[/ton] daaeng[ton]M[/ton] phohn[ton]R[/ton] la[ton]H[/ton] maai[ton]H[/ton] luuk[ton]F[/ton]
Utan เกด ged[ton]L[/ton] , för ลูกเกด luuk[ton]F[/ton] ged[ton]L[/ton] är ju vindruvor.

 

[Pepsi]

Kanske ไวน์แดงผลไม้ลูก
wai[ton]M[/ton] daaeng[ton]M[/ton] phohn[ton]R[/ton] la[ton]H[/ton] maai[ton]H[/ton] luuk[ton]F[/ton]
Utan เกด ged[ton]L[/ton] , för ลูกเกด luuk[ton]F[/ton] ged[ton]L[/ton] är ju vindruvor.

Observera att det är en översättning från svenska benämningen på röda vinbär till thai.. Och thai har ju inte svenska som referens... snarare engelskan. Men den stämmer inte i heller med thai tänket.. currant..??
Små röda bär... Roligt att veta..

 

[Anonymius]

Kanske ไวน์แดงผลไม้ลูก
wai[ton]M[/ton] daaeng[ton]M[/ton] phohn[ton]R[/ton] la[ton]H[/ton] maai[ton]H[/ton] luuk[ton]F[/ton]
Utan เกด ged[ton]L[/ton] , för ลูกเกด luuk[ton]F[/ton] ged[ton]L[/ton] är ju vindruvor.

Vet inte riktigt vad du far efter, pratar du om vin eller vinbär? Ja vin görs väl av vindruvor om jag inte är felunderrättad

 

[Anonymius]

Observera att det är en översättning från svenska benämningen på röda vinbär till thai.. Och thai har ju inte svenska som referens... snarare engelskan. Men den stämmer inte i heller med thai tänket.. currant..??
Små röda bär... Roligt att veta..

Som sagt vinbär är väl vinbär oavsett vart i världen du befinner dig, ja vi får väl nöja oss med det vi fått fram

 

[Pepsi]

Vet inte riktigt vad du far efter, pratar du om vin eller vinbär? Ja vin görs väl av vindruvor om jag inte är felunderrättad

Vinbär som du vet... Man säger väl inte vinbärs druvor...

 

[Pepsi]

Som sagt vinbär är väl vinbär oavsett vart i världen du befinner dig, ja vi får väl nöja oss med det vi fått fram

Jaa.. Kanske bättre lägga ner frågeställningen.... Lättare att hålla sig till vilka blöjor man har på ungarna...
Shit... De är för gamla för det...

 

[Anonymius]

Jaa.. Kanske bättre lägga ner frågeställningen.... Lättare att hålla sig till vilka blöjor man har på ungarna...
Shit... De är för gamla för det...

hahahaha, förstår ผ้าอ้อมเด็ก phaa[ton]F[/ton] aam[ton]F[/ton] dek[ton]L[/ton].

Tänk aam A som i Arne!

 

[Anonymius]

Vinbär som du vet... Man säger väl inte vinbärs druvor...

Nä det gör man ju inte var därför jag blev lite fundersam, pratar du om vin eller vinbär, men blöjor är bättre

 

[Pepsi]

Har en liten språkfråga till våra Thai kunniga medlemmar.
En fråga som kan bli lite klurig för mig ibland.
Hur man benämner personer när man talar om någon.
Som de flesta vet så säger man Phom resp Chan när man säger "Jag", Man resp kvinna.
Och du Khun. I de flesta böcker eller utbildnings underlag håller man sig alltid vid "Jag/Du".
Då kommer vi till frågan...
Hur skriver man på Thai och hur säger man Vi, ni, dem, de, han, hon, det, den?
Khun kan vara du eller ni. ( Men inte vid artighet till en munk tex. Då blir det Than )
Jag vet det finns många varianter. Men har svårt att sätta alla i rätt sammanhang.
Man kan kanske ha frågeställningen som tredje person singular/plural. Samt om det är en person eller djur/sak.
Jag har förstått att det finns många på forumet som kan Thai språket efter vad jag läst innan i många år.
Vore jättetrevligt om att få ta del av er erfarenhet. Jag har 7 -8 varianter på Thai. Osäker på vilket i rätt sammanhang. Men vill vänta att presentera dem eftersom jag önskar svar på vardagliga uttryck i frågan.

Pepsi

 

[mackes]

Har en liten språkfråga till våra Thai kunniga medlemmar.
En fråga som kan bli lite klurig för mig ibland.
Hur man benämner personer när man talar om någon.
Som de flesta vet så säger man Phom resp Chan när man säger "Jag", Man resp kvinna.
Och du Khun. I de flesta böcker eller utbildnings underlag håller man sig alltid vid "Jag/Du".
Då kommer vi till frågan...
Hur skriver man på Thai och hur säger man Vi, ni, dem, de, han, hon, det, den?
Khun kan vara du eller ni. ( Men inte vid artighet till en munk tex. Då blir det Than )
Jag vet det finns många varianter. Men har svårt att sätta alla i rätt sammanhang.
Man kan kanske ha frågeställningen som tredje person singular/plural. Samt om det är en person eller djur/sak.
Jag har förstått att det finns många på forumet som kan Thai språket efter vad jag läst innan i många år.
Vore jättetrevligt om att få ta del av er erfarenhet. Jag har 7 -8 varianter på Thai. Osäker på vilket i rätt sammanhang. Men vill vänta att presentera dem eftersom jag önskar svar på vardagliga uttryck i frågan.

Pepsi

Formellt är ni/du alltid Khun, gärna med namnet efter, Khun Mackes.

I informella sammanhang är det väldigt mycket Pii (äldre) och Nong (yngre) beroende på ålder. Det sägs då före namnet, te x PiiMackes. Sedan är det som i Svenskan inom familjen med Mä, Pa osv. Mä och Pa används oftast tillsammans med Khun, KhunPa, KuhnMä Det är också vanligt att man talar om sig själv i tredje person med sitt namn eller roll i familjen. Chan används informellt av både män och kvinnor. Ibland DiChan av kvinnor. Små barn kan tala om sig själva som ngoo (mus). Äldre män som inte har en tydlig roll i familjen blir Lung (farbror).

Han och hon är samma, khao. Vi är rao. Är det fler så sätter man Pork framför porkkhao eller porkrao, större grupp kan också vara glom. Djur benämns i allmänhet den/det (man på Thai) vilket man också kan använda om nära vän. Informellt kan man använda Tö om flickor, lärare kan också använda det om pojkar.

Mycket med samhällshierarkin, bättre att använda för artigt än för informellt vilket kan bli väldigt fel då det kan visa brist på respekt.

Detta inlägg bygger enbart på mina erfarenheter så det kan ha smugit sig in fel, rätta mig gärna i så fall! sedan blir ju inte alltid transkriberingar rätt.

 

[Pepsi]

Formellt är ni/du alltid Khun, gärna med namnet efter, Khun Mackes.

I informella sammanhang är det väldigt mycket Pii (äldre) och Nong (yngre) beroende på ålder. Det sägs då före namnet, te x PiiMackes. Sedan är det som i Svenskan inom familjen med Mä, Pa osv. Mä och Pa används oftast tillsammans med Khun, KhunPa, KuhnMä Det är också vanligt att man talar om sig själv i tredje person med sitt namn eller roll i familjen. Chan används informellt av både män och kvinnor. Ibland DiChan av kvinnor. Små barn kan tala om sig själva som ngoo (mus). Äldre män som inte har en tydlig roll i familjen blir Lung (farbror).

Han och hon är samma, khao. Vi är rao. Är det fler så sätter man Pork framför porkkhao eller porkrao, större grupp kan också vara glom. Djur benämns i allmänhet den/det (man på Thai) vilket man också kan använda om nära vän. Informellt kan man använda Tö om flickor, lärare kan också använda det om pojkar.

Mycket med samhällshierarkin, bättre att använda för artigt än för informellt vilket kan bli väldigt fel då det kan visa brist på respekt.

Detta inlägg bygger enbart på mina erfarenheter så det kan ha smugit sig in fel, rätta mig gärna i så fall! sedan blir ju inte alltid transkriberingar rätt.

Tack Mackes!! Det var en liten bit på vägen... Jag vet det inte är så klockrent att förklara.
Därav min frågeställning.

Tex:
ท่าน Than , han, hon, dem. Respektfulla, typ munk eller högre ställd person. Finns säkert många varianter.
Allas erfarenheter av språket är välkomna..
Tacksam om ni har ett Thai tangentbord och även kan transkribera så gott ni kan.
Har ni ett ord för ni, dem, de, alla, den , det, han, hon i 2:e eller 3:e person vore kul!!
Krap khun krap...

Dagens tips!! Om tanten är trög i skallen och inte lyssnar... Säg "Khun mai mi Samong"...

 

[Anonymius]

Har ni ett ord för ni, dem, de, alla, den , det, han, hon i 2:e eller 3:e person vore kul!!

Märkligt tyckte mackes förklarade det på ett alldeles utmärkt sätt, ni (kan ju vara plural), de, dem, han, hon, henne, honom เขา khao[ton]S[/ton], dock i talat språk blir det oftast เค้า khao[ton]H[/ton] hög ton och är det grupper av dem, de พวกเขา phoaak[ton]F[/ton] khao[ton]S[/ton] , även om bara เขา också är vanligt.

มัน man[ton]M[/ton] mer om djur (det, dem)

 

[Anonymius]

Formellt är ni/du alltid Khun, gärna med namnet efter, Khun Mackes.

I informella sammanhang är det väldigt mycket Pii (äldre) och Nong (yngre) beroende på ålder. Det sägs då före namnet, te x PiiMackes. Sedan är det som i Svenskan inom familjen med Mä, Pa osv. Mä och Pa används oftast tillsammans med Khun, KhunPa, KuhnMä Det är också vanligt att man talar om sig själv i tredje person med sitt namn eller roll i familjen. Chan används informellt av både män och kvinnor. Ibland DiChan av kvinnor. Små barn kan tala om sig själva som ngoo (mus). Äldre män som inte har en tydlig roll i familjen blir Lung (farbror).

Han och hon är samma, khao. Vi är rao. Är det fler så sätter man Pork framför porkkhao eller porkrao, större grupp kan också vara glom. Djur benämns i allmänhet den/det (man på Thai) vilket man också kan använda om nära vän. Informellt kan man använda Tö om flickor, lärare kan också använda det om pojkar.

Mycket med samhällshierarkin, bättre att använda för artigt än för informellt vilket kan bli väldigt fel då det kan visa brist på respekt.

Detta inlägg bygger enbart på mina erfarenheter så det kan ha smugit sig in fel, rätta mig gärna i så fall! sedan blir ju inte alltid transkriberingar rätt.

Kan väl tillägga att มึง mung Du och กู guu Jag är ju väldigt vanligt idag, främst då chattspråket, kanske inget man skall praktisera när man kommer för första gången till sina svärföräldrar.

 

[Anonymius]

Tack Mackes!! Det var en liten bit på vägen... Jag vet det inte är så klockrent att förklara.
Därav min frågeställning.

Tex:
ท่าน Than , han, hon, dem. Respektfulla, typ munk eller högre ställd person. Finns säkert många varianter.
Allas erfarenheter av språket är välkomna..
Tacksam om ni har ett Thai tangentbord och även kan transkribera så gott ni kan.
Har ni ett ord för ni, dem, de, alla, den , det, han, hon i 2:e eller 3:e person vore kul!!
Krap khun krap...

Dagens tips!! Om tanten är trög i skallen och inte lyssnar... Säg "Khun mai mi Samong"...

หลวงพ่อ loaang[ton]S[/ton] phaa[ton]F[/ton] eller หลวงพ่อ พี่ loaang[ton]S[/ton] phii[ton]F[/ton] är nog mer vanligt när man refererar till en munk eller vid tilltal.

พระ phra[ton]H[/ton] är ju också vanligt när man talar om en munk!

Dagens tips till dig om ditt dagens tips พูดหยาบ phuut[ton]F[/ton] yaap[ton]L[/ton]