Fraser och ord!

[suriya]

mitt namn är Patrik

chan-chue Patrik

Kul att du är intresserad.

En man som presenterar sig ska använda ผม påmm[sup]S[/sup]. ผมชื่อ... påmm[sup]S[/sup] chuu[sup]F[/sup]...

 

[Patrik]

kan du prata engelska?

khun-pood-pa-sa-ang-grid-dai-mai-kap


jag kan inte prata thai

pood-thai-mai-dai-kap

god morgon

sa-wad-dee-kap / sa-wad-dee-dtawn-chao / ar-roon-sa-wad
du kan välja fras men thai brukar nöja sig med att säga sa-wat-dee-kap vilken tid på dygnet som hellst

ja
chai-kap

förlåt
kor-tod-kap

 

[Patrik]

jo intresserad har jag varit av språk alltid... men kan inte thai ännu... bara till viss del och har mycket att lära...
Är gift med en thaikvinna sedan 5 år....hon är ett år äldre än mig och vi har 3 flickor... brukar åka till thailand en till 2 gånger om året... skoj för thai är roliga och man kan skämta mycket med dom....

Det stämmer jag skrev fel där....

Åker till ubon rat vid sonkran som kommer.... ska ting nam pee nong kap

 

[Sodom]

Jag undrar hur man säger "eftersom, därför".

Jag har lärt mig att det finns tre sätt att säga det. Men jag är osäker på när det är lämpligt att använda vilken. Om vi tar meningen: "Jag har inga pengar, därför måste jag jobba":

1) เลย
ผมหมดตัว (ก็)เลยต้องทำงาน

2) ดังนั้น
ผมหมดตัว ดังนั้นผมต้องทำงาน

3) (เพราะ) จึง
เพราะว่าผมหมดตัว ผมจึงต้องทำงาน

Vilket låter mest rätt? Finns det någon skillnad i betydelse?

 

[Sodom]

Skitsamma, det löste sig!

(ก็)เลย - är talat, informellt språk.
ดังนั้น(จึง) - är skrivet, formellt språk.
เพราะ, จึง - är lite annan ordföljd "eftersom x, så y".

 

[Sodom]

Ett gäng frågor:

---

Hur säger man "minus/negativ" när man pratar om temperatur?

ยี่สิบองศา = tjugo grader

Hur säger man "minus tjugo grader"?

---

Vad är skillnaden mellan เย็น & หนาว? Jag har blivit lärd att เย็น används för att beskriva något som är kallt, och หนาว fungerar som ett verb: "fryser".

ผมเย็น - Min kropp är kall (ungefär).
ผมหนาว - Jag fryser.

Men ändå så verkar jag höra hur folk säger "อากาศหนาว". Är det ett undantag eller har jag missuppfattat hur man använder orden?

---

Hur säger man "man" i allmän form, alltså tex "Om man är hungrig, så måste man äta." Jag brukar använda คุณ. Fungerar det?

---

Hur säger man verbet "undrar"? Att undra över något. Bör man använda คิด(ว่า) eller finns det ett bättre alternativ?

---

Vad är det för skillnad på ชาม & ถ้วย. Tror tom jag har hört ordet ชามถ้วย..

---

Är det någon egentlig skillnad på อร่อย & อร่อยดี?

---

หอม är ju någonting som doftar/luktar gott. Men kan man också använda det för någonting som smakar gott? Tror jag har hört det användas så.

 

[Anonymius]

Ett gäng frågor:

---

Hur säger man "minus/negativ" när man pratar om temperatur?

ยี่สิบองศา = tjugo grader

Hur säger man "minus tjugo grader"?

---

Vad är skillnaden mellan เย็น & หนาว? Jag har blivit lärd att เย็น används för att beskriva något som är kallt, och หนาว fungerar som ett verb: "fryser".

ผมเย็น - Min kropp är kall (ungefär).
ผมหนาว - Jag fryser.

Men ändå så verkar jag höra hur folk säger "อากาศหนาว". Är det ett undantag eller har jag missuppfattat hur man använder orden?

---

Hur säger man "man" i allmän form, alltså tex "Om man är hungrig, så måste man äta." Jag brukar använda คุณ. Fungerar det?

---

Hur säger man verbet "undrar"? Att undra över något. Bör man använda คิด(ว่า) eller finns det ett bättre alternativ?

---

Vad är det för skillnad på ชาม & ถ้วย. Tror tom jag har hört ordet ชามถ้วย..

---

Är det någon egentlig skillnad på อร่อย & อร่อยดี?

---

หอม är ju någonting som doftar/luktar gott. Men kan man också använda det för någonting som smakar gott? Tror jag har hört det användas så.

ลบยี่สิบองศา lob[sup]H[/sup] jii[sup]F[/sup] sip[sup]L[/sup] aang[sup]M[/sup] saa[sup]R[/sup] = minus 20

บวกยี่สิบองศา boaak[sup]L[/sup] jii[sup]F[/sup] sip[sup]L[/sup] aang[sup]M[/sup] saa[sup]R[/sup]= plus 20

ลบ = negativ i matematik och graderingar
บวก = positiv i matematik och graderingar

…, funkar nog bra så, brukar allmänt användas om väder när det gäller temperatur.

…, sen använder nog inte thai บวก om temperatur på ”plussidan”, det är ju alltid plus där ;D.

Sen kan man ju använda lite ”english = below zero”
ต่ำกว่า 20 จุดเยือกแข็ง dtam[sup]L[/sup] gwaa[sup]L[/sup] joot[sup]L[/sup] juuak[sup]F[/sup] khäng[sup]S[/sup]

เย็น jen[sup]M[/sup] och หนาว naao[sup]S[/sup], ja ser inga fel i ditt resonemang, เย็น beskriver och หนาว mer ett tillstånd/känsla. Kaffet är kallt och jag är kall/fryser/frusen och som vanligt används i olika sammanhang.

เย็น = när det gäller temperatur om klimatet eller luften t ex är mer ”sval”.

Sen เย็นมาก = isande kallt, en definitionsfråga och sammanhang samt olika användning.

ผมเย็น kanske jag inte skulle använda, เย็น kan stå för ”cool, hipp, relaxed”.

ผมหนาว, jag är frusen/kall, jag fryser, det är kallt, låter för mig mer troligt.

Min fru t ex säger aldrig เย็น om sig själv när hon tycker att hon fryser eller är kall eller det är kallt ute/inne, eller det blåser kallt utan alltid หนาว.

หน้าหนาว naa[sup]F[/sup] naao[sup]S[/sup] = kalla säsongen

อากาศไม่ใช่หนาว เย็นสบายดี
aa[sup]M[/sup] gaat[sup]L[/sup] mai[sup]F[/sup] chai[sup]F[/sup] naao[sup]S[/sup] jen[sup]M[/sup] sa[sup]L[/sup] baaj[sup]M[/sup] dee[sup]M[/sup]

Det är inte kallt det svalt och skönt!

Sen finns det också หนาวเย็น som är ”att vara kall/frusen.

Sen ผมแช่แข็ง chää[sup]F[/sup] khäng[sup]S[/sup] = iskall/genomfrusen.

ผมเป็นเยือกเย็น juuak[sup]F[/sup] jen[sup]M[/sup] เยือกเย็น kan också stå för "kallhjärtad, hjärtlös, kall och hård".

เย็น ser jag ju också ett ord som har långt mer användningsområden än หนาว.

Man = คุณ, ser jag som rätt, här pratar du om dig själv som ”2 :a person singularis”. Man finns ju inte varken i engelskan eller thai så ”if you are hungry, you eat”, det implementerar mer än du ”pluralis”.

Sen ”man” indikerar ju på svenska ”vi, oss, gemene man”, alltså jag och andra generellt så เรา är också ett alternativ เมื่อเราหิวข้าวเราต้องกิน muua[sup]F[/sup] rao[sup]M[/sup] hio[sup]R[/sup] khaao[sup]F[/sup] rao[sup]M[/sup] dtåång[sup]F[/sup] gin[sup]M[/sup], när du pratar om dig själv i generella termer som ”man”.

Man kan ju också kombinera dessa เมื่อเราหิวข้าว คุณต้องกิน

'Vi kan även använda ตัว dtoa för "man" = jag själv, vi själva, oss själva, vårt själv = man

När vi/man är hungrig/a, måste/behöver vi/man äta.

คิด(ว่า), här måste du faktiskt precisera bättre vad du avser, det finns mängder av sätt att säga detta, beroende på.

Menar du ”jag undrar vart gick han, jag undrar om det blir bra väder i morgon, jag undrar om jag inte kan göra så istället osv.

Sätt det i ett sammanhang. คิดว่า khit[sup]H[/sup] waa[sup]F[/sup]= jag tror/tycker att…, jag tänker/ser att…, osv. Men används säkert också i sammanhang av ”jag undrar”, som...

...เริ่มมาคิดว่า rööm[sup]F[/sup] maa[sup]M[/sup] khit[sup]H[/sup] waa[sup]F[/sup]= jag börjar tro att/börjar undra om…, alltså här ”undrar vi i form av att något gestaltat sig…” jag undrar om hon inte redan börjat gjort, jag undrar om det inte är så att…, alltså din undran har formats till en tanke som är reell.
คิด är ju mer tanken konkret.

ทำไมนะ tham[sup]M[/sup] mai[sup]M[/sup] na[sup]H[/sup] = jag undrar varför det är så här/på detta viset?

เขาไปไหนเนี่ย khao[sup]S[/sup] bpaj[sup]M[/sup] naj[sup]R[/sup] niia[sup]F[/sup] = jag undrar vart han gick?

ไม่ทราบว่า คุณรู้จัก mai[sup]F[/sup] saap[sup]F[/sup] waa[sup]F[/sup] khoon[sup]M[/sup] ruu[sup]H[/sup] chak[sup]L[/sup] …, osv = jag undrar om du känner….

ชาม chaam[sup]M[/sup] & ถ้วย thoaj[sup]F[/sup]
ชาม = skål
ถ้วย = kopp

Jag vet vart du är ute efter Sodom, skålar i Asien överhuvudtaget är många gånger likt koppar små skålar med dum sim och soppor mm.

ถ้วย är ju kopp och klassnamn för koppar med dryck i men används också för små skålar utan öron .

ชามถ้วย eller ถ้วยชาม är mer ”servis”, bestående av tallrikar, koppar och skålar t ex.

ชาม står också precis som จาน chaan = tallrik för maträtt på en tallrik, i en skål eller ett på ett fat.

อร่อย aarooj[sup]L[/sup] & อร่อยดี…, hee…, risk för reklam. อร่อยดี är ju ett välkänt ”märke/fabrikat” i Thailand som är som Felix i Sverige eller liknande.

Tror inte man använder detta på krogen eller när man vill tacka sin svärmor för god mat, utan อร่อยมาก ๆ som vi brukar säga.

อร่อยดี som jag sa är ett fabrikat och som sådant och i liknande sammanhang är det i förföriska termer som aptitretande eller aptitretare!

หอม haam[sup]S[/sup] är ju tveksam till det, har svårt att se det, det betyder ju ”aromatiskt, väldoftande osv” t ex, en maträtt kan ju vara det och är den det så är det förmodligen god, men att använda หอม för att något smakar gott, är jag osäker på, har nog själv aldrig hört det i sammanhang av att något ”smakar gott”, men kan ju heller inte utesluta det, har du hört det så har du ju det om du nu inte missuppfattat det.

ปลามีรสชาติดี = fisken har god smak
น้ำหอม = parfym

Lyco

 

[Anonymius]

Är väl snarare att สน agerar som ett konsonantkluster, utan att uttalas som det.

I brist på annat, vill komma tillbaka lite till detta:

Är väl snarare att สน agerar som ett konsonantkluster, utan att uttalas som det.

Kunde vara intressant hur du tänker här." konsonantkluster, utan att uttalas som det", låter främmande för mig.

Här är det två stavelser, ett kluster finns i en stavelse eller ett ord som i ครับ (khrab[sup]H[/sup]) eller ปรกติ bprok[sup]L[/sup] ga[sup]L[/sup] dti[sup]L[/sup]

Tre stavelser varav den första innehåller ett konsonantkluster pbr(o).

Här สะ-หฺนา, vi kan inte uttala สน =sn, i svenskan går det = snö, men i Thai nej.

I thai finns ju outskrivna à, du menar att ส som är en hög konsonant i ett kluster som inte är ett kluster agerar som formator för den låga konsonanten น, istället för ห "hoo naam" haa[sup]S[/sup] hiip[sup]L[/sup], som gör att andra stavelsen skall uttalas med stigande ton?

Detta är faktiskt en helt nytt sätt att se det på! Men här går det inte eftersom det finns ett outskrivet sàrà à. I Thai finns inga språkregler om att konsonantkluster som inte är konsonantkluster ändrar ton på nästkommande stavelse.

Vi tar ett annat exempel med synligt "hoo naam" ห bortser du då från det? Vi tar หวัด = förskyld wat [sup]L[/sup] t ex låg ton, hur tänker du här och vad styr här? Här finns inget konsonantkluster som inte är konsonantkluster. Eller du ser หวั det som ett konsonantkluster också?

Tar du bort ห så blir det วัด = tempel, med hög ton.

I svenskan har vi också konsonantkluster i form av "krubba", "klibba" osv, ett konsonantkluster är i alla språk två eller fler(slaviska språk t ex) konsonanter som kan uttalas på respektive språk och det kan man inte i thai med สน.

Det är ju så här att ห eller hoo naam finns just med låga konsonanter eftersom låga konsonanter inte har motsvarigheten till en hög konsonant, alltså det går det inte att skapa en stigande ton med låg konsonant varken med låga konsonantens egen tonregel eller tonmarkörer och i många fall kan man inte använda fallande ton då andra ord används med samma uttal som นี้ nii[sup]H[/sup].

Utan "hoo naam" hade de inte kunnat ha ett ord för "skuld" หนี้ nii[sup]F[/sup]. Här används hoo naam ห för att skapa en fallande ton med liknande uttal, dessutom finns det bara två tonmarkörer du kan använda med låga konsonanter och det är fallande och hög.

่ ไม้เอก máai èek siiang[sup]S[/sup] dto = fallande och ้ ไม้โท máai tåå (siiang[sup]S[/sup] dtrii) = hög.

Vet inte hur de tänkte där när man skapade språket, för de slösade alla fem toner inklusive alla tonmarkörer på de första nio mellankonsonanterna och sen blev det inget över när de kom till de låga. ;D ;D

Jag får känslan av att Thai-språket startade med de nio mellankonsonanterna, för om ni tänker så börjar alla läroböcker med mellankonsonanter, varför? Varför inte starta med de låga?

Sen utvecklades det med höga och sen låga och när de kom till de låga upptäckte man att "fan", hur gör vi nu? Då hittade man på andra sätt att forma ord med låga konsonanter där man slösat alla tonmarkörer samt grundtoner på mellankonsonanter och höga. ;D ;D



Lyco

 

[Sodom]

Tack för allt det där, Lyco!!

I brist på annat, vill komma tillbaka lite till detta:

Är väl snarare att สน agerar som ett konsonantkluster, utan att uttalas som det.

Kunde vara intressant hur du tänker här." konsonantkluster, utan att uttalas som det", låter främmande för mig.

Asså det jag menar är att man kan se สน- som ett kluster ur ett tonmässigt perspektiv. I ett kluster styr ju den första konsonanten tonen. Det fungerar likadant i det här fallet, även fast man inte uttalar det "sn".

 

[Anonymius]

Tack för allt det där, Lyco!! Asså det jag menar är att man kan se สน- som ett kluster ur ett tonmässigt perspektiv. I ett kluster styr ju den första konsonanten tonen. Det fungerar likadant i det här fallet, även fast man inte uttalar det "sn".

Att jag tog upp det igen är för att jag fick en känsla av att du tänker så och det är intressant, men inte hållbart, för som du själv säger "konsonanten styr" och här bestämmer ส tonen på första stavelsen สะ och inte andra stavelsen หฺนา. Så Sodom jag tror nog du får ge dig på den punkten.

Första stavelsen är låg ton och andra stigande.

Men tankesättet tycker jag är intressant, har aldrig tänkt på det!

Lyco

 

[Sodom]

ส styr väl bägge stavelser? Varav den stigande tonen på นา.

 

[Anonymius]

ส styr väl bägge stavelser? Varav den stigande tonen på นา.

Jag skall kolla lite konstellationer med "hoo naam" för att se om vi kan tänka som du gör nu, intressant Sodom, kanske ditt sätt att resonera håller, skall bli spännande!

Lyco

 

[Anonymius]

Intressant Sodom, banne mig om man inte kan resonera som du gör, även om antagligen man inte kan säga att ”en konsonant styr två stavelser, men här funkar det faktiskt att tänka så.

Det var därför jag satt igår kväll och funderade över detta hur du resonerar och kan det vara möjligt att resonera så.

Själv har jag alltid präntat in och lärt mig se hur orden är byggda och lutat mig åt ”hoo naam”.

Nedan är ju liknande konstellationer med ”hög konsonant”
สนามบิน
สะ-หฺนาม-บิน
sa[sup]L[/sup] naam[sup]S[/sup] bin[sup]M[/sup]

ถนน tha[sup]L[/sup] nohn[sup]S[/sup]
ถะ-หฺนน

ขนม kha[sup]L[/sup] nom[sup]S[/sup]
ขะ-หฺนม

จมูก cha[sup]L[/sup] muuk[sup]L[/sup]
จะ-หฺมูก

…, här startar ordet med en mellankonsonant. Första stavelsen och ”hoo naam bestämmer andra stavelsen, men man kan se det som att จ styr båda, mellankonsonant och död ändelse låg ton.

Ja, intressant Sodom, men språkmässigt att tänka så är det förmodligen fel eller kanske det inte är fel att tänka så, har ju inga belägg för det så, jag säger varken bu eller bä, men det funkar!

En får tacke Sodom för intressanta tankar!

Lyco

 

[Anonymius]

För att fortsätta på detta intressanta tema, har jag hittat det jag var rädd för att resonemanget håller inte i alla lägen. Alltså det är en regel med många undantag.

Här har vi i och för sig inget konsonantkluster och det är det ju faktiskt inte heller i alla de andra fallen så nä, jag lutar mig nog åt det jag lärt mig, säkrast så .

ขโมย kha[sup]L[/sup] mooj[sup]M[/sup] = tjuv

Detta ord med tankegången att konsonanten styr båda stavelserna där det finns ett outskrivet sàrà à skulle i så fall göra att ขโมย skall uttalas med stigande ton ข = hög konsonant + levande stavelse stigande ton, men här uttalas andra stavelsen med mellanton โมย. Låg konsonant + levande stavelse mellanton.

Så här styr ข = hög konsonant första stavelsen låg ton och ม styr andra stavelsen mellanton.

Det är ju så att ord med detta med "hoo naam" är inte så många och måste präntas in och man kan inte använda tankesättet att en konsonant styr två stavelser i ett ord eller att det styr ordet helt och hållet.

Men om tankesättet avser dessa ord med "hoo naam" enbart och att man tänker så, ja då köper jag det!

Lyco

 

[Anonymius]

Vill läggatill lite här, med de regler som finns i thai att ingen stavelse eller ord kan starta med en vokal så faller detta ordet faktiskt inom ramen för det vi pratar om.

Ordet är ju som följer ข (a) + ม + โ + ย och om vi då följer de reglerna så blir det ขม och i princip samma konstellation som de andra och här ser vi då att resonemanget faller tyvärr skulle jag vilja säga för det är faktiskt inte dumt tänkt alls från Sodom.

Det är ju så i thai att det finns en mängd undantag hela tiden och det är väldigt svårt att ha någon generell regel för allt och många gånger måste man bara lära sig vissa saker och pränta in

Lyco

 

[Anonymius]

Satt precis och chattade med min frus systersson om lite av varje på FaceBook och nu sa han "godnatt" och samtidigt skickade han en bild, se nedan.

Det roliga är ju att jag har aldrig sett denna stavning på "puss", vi hade ju uppe det här innan i tråden om jag inte missminner mig och Googlar man på det så får man ju massor av bilder på "pussar".

Det vanliga är ju จูบ djoop[sup]L[/sup] och ibland จุ๊บ joop[sup]H[/sup]. จุ๊บ djoop[sup]H[/sup] är ju en utgången stavning, men används ändå.

Här dock på bilden จุ๊ฟ djoff[sup]H[/sup], hahaha.

Jaha, hur skall man tolka det? En stor fet puss eller en stor blöt puss, hahaha.

Sen texten nederst i bilden betyder "dröm sött i natt" eller sweet dream.

คืนนี้ฝันหวานนะ khuun[sup]M[/sup] nii[sup]H[/sup] fan[sup]S[/sup] waan[sup][/sup][sup]S[/sup] naH

คืนนี้ = i natt
ฝัน = dröm
หวาน = söt (egentligen om mat, sötsaker osv), men används ju också i samanhang när det gäller som nu, söta drömmar. Du säger ju inte till din flickvän "du är หวาน", direkt, vill du säga att någon är gullig, söt är väl น่ารัก naa[sup]F[/sup] rak[sup]H[/sup] ett bättre val .
นะ = artighetspartikel, här uppmanande "dröm söta drömmar"

En sak som kan vara av intresse är ju alla dessa "na och naa", de är ju partiklar som det heter och används för att mildra, övertala, påverka och för emfas vilket betyder förstärka något kan stå före och efter ett adjektiv eller verb.

นะ har vi ju i meningen på bilden หวาน är ju ett adjektiv och "na[sup]H[/sup]" ger oss slutsatsen att man vill uppmana någon att drömma sött, men samtidigt vill man inte vara påflugen utan det mildrar också det man säger och genast "tappar man inte ansiktet".

Kan tyckas konstigt men så är det i Thai, นะ är ju väldigt vanligt i just situationer där du uppmanar någon att göra något eller ber om något för att det inte skall ses som en "order" och detta är viktigt för en Thai.

Om vi tar det omvända น่ารัก naa[sup]F[/sup] rak[sup]H[/sup] här står น่า naa[sup]F[/sup] med låååång vokal före adjektivet, är också en partikel som anger en del saker, det kan stå för samma som vi har i svenskan suffix "gullighet" alltså -het, eller engelska -able (adorable).

Här "verkligen, mycket, extremt" och น่ารัก naa[sup]F[/sup] rak[sup]H[/sup] är ju här superlativ = verkligen älskvärd, söt, vacker osv", det är ju ett väldigt sött sätt att tilltala den man älskar t ex.

En annan fras สุดที่รัก soot[sup]L[/sup] thii[sup]F[/sup] rak[sup]H[/sup], är väldigt sött och rart att tilltala eller kalla sin älskade!

สุด soot[sup]L[/sup] är här ett prefix som det heter som vårt -ast, -aste som i "vackr-ast, eller söt-aste! Men i vårt språk blir det suffix, allstå efter, i Thai prefix, det som föregår. ;D

Vill ge ett exempel på det jag har i tråden "språkbarriärer", kanske jag skulle lagt det där, men tar det här, det rimmar ju, hahaha.

Ord där man minst anar dyker upp. Många vet vad detta ord betyder แก้ว gääow[sup]F[/sup] = glas (eller mer korrekt glas med dryck i), แก้ว gääow[sup]F[/sup] betyder ju också vit kvarts eller genomskinlig kvarts, det finns ju massor av stränder som heter หาดทรายแก้ว haad[sup]L[/sup] saai[sup]M[/sup] gääow[sup]F[/sup]. ทรายแก้ว saai[sup]M[/sup] gääow[sup]F[/sup] betyder "vit kvarts", små kvartskristaller som änvänds vid tillverkning av glas. Man brukar ju också allmänt omtala stränderna som "diamantstranden" i säljande syfte då antagligen!

แก้ว gääow[sup]F[/sup] betyder också "dyrbar, älskad, kär tex (förmodligen kommer det från just dyrbart glas).

Nedan fras är väldigt fint att omtala sin älskade på och de vi har kära, barn osv, vi har samma uttryk på svenska.

Det står för "du är min ögonsten"

หัวแก้วหัวแหวน
hoaa[sup]S[/sup] gääow[sup]F[/sup] hoaa[sup]S[/sup] wään[sup]S[/sup]

หัว = huvud
แก้ว = glas (dyrbart sådant i detta fall antagligen)
หัว = huvud
แหวน = ring (alltså ring på fingret)

..., så kontentan här huvudet är dyrbart och kär (älskad) som ringen på fingret och då talar Thai om 24 karat och inte om 18 eller 14 karat eller kattguld

Lyco

 

[Anonymius]

Efter detta inlägg om "pussar" och annat kom jag att tänka på eufoniska ord, alltså ord som öhh...,, ohh.. smack...,, gnirrr osv, ni vet som vi gör med vår mun och som på något sätt i text måste omvandlas till någon begriplig text.

Seriemagasin är ju världsmästare på detta med "smack, puff, tjoff osv"

Kanske detta ord จุ๊ฟ är eufoniskt, alltså ljud som inte betyder något i språket utan bara fonologi eller fonematik.

...alltså i bilden bara "ljudet av en stor fet, blöt puss och då antar jag att man menar från hjärtat!

Ja, så kan det vara, är det någon som har sett detta förut?

Lyco

 

[suriya]

Tack för allt det där, Lyco!! Asså det jag menar är att man kan se สน- som ett kluster ur ett tonmässigt perspektiv. I ett kluster styr ju den första konsonanten tonen. Det fungerar likadant i det här fallet, även fast man inte uttalar det "sn".

Vilket värde har det att se det så? Jag tycker att konceptet konsonantkluster, så som de vanligtvis används, fyller en bra funktion genom att man enkelt kan tala om för studenter att två konsonanter ska uttalas som ett "konsonantljud". Då kan man ju enkelt bara säga t. ex. att ผล är ett konsonantkluster i ordet ผลัก (plagg[sup]L[/sup], trycka) men inte i ordet ผล (pånn[sup]S[/sup]), så vet studenterna enkelt hur det ska vara.

 

[suriya]

Efter detta inlägg om "pussar" och annat kom jag att tänka på eufoniska ord, alltså ord som öhh...,, ohh.. smack...,, gnirrr osv, ni vet som vi gör med vår mun och som på något sätt i text måste omvandlas till någon begriplig text.

Seriemagasin är ju världsmästare på detta med "smack, puff, tjoff osv"

Kanske detta ord จุ๊ฟ är eufoniskt, alltså ljud som inte betyder något i språket utan bara fonologi eller fonematik.

...alltså i bilden bara "ljudet av en stor fet, blöt puss och då antar jag att man menar från hjärtat!

Ja, så kan det vara, är det någon som har sett detta förut?

Lyco

Det tycker tycker jag verkar troligt; att de vill förmedla ett ljud. I officiell thailändska är det ju bara en felstavning och både จุ๊ฟ och จุ๊บ tillhör ju gruppen แม่กบ (mää[sup]F[/sup] gåbb[sup]L[/sup]) och ska uttalas lika. De verkar dock ha en väldigt lika betydelse, tycker jag det verkar som.

Jag har då och då hört thailändare uttala "f" på slutet av ord, så jag tycker det verkar finnas ett behov av en ny typ av stavelser som slutar på "f". Det kanske kommer med tiden.

 

[Sodom]

Vilket värde har det att se det så?

Värde och värde.. det är så jag tänker när jag läser av toner i ords stavningar. Jag tycker det låter mer logiskt än att "det smygs in gömda ห นำ".